Lundslok är i Norden sydlig och kustbunden. Arten uppträder i täta, välavgränsade bestånd på näringsrik mark i mullrika lövskogar och dungar, oftast med ek och hassel. Den växer gärna i blocksluttningar, vid bergrötter och i branter. Lundsloken hölls undertryckt av forna tiders slåtter och skogsbete och expanderar nu.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 211 rutor; tidigare uppgifter från 82 rutor. Ganska vanlig längst i öster, i resten av Småland sällsynt eller mycket sällsynt, mest i grönstensområdena. – Ursprunglig.
Lundslok är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.
Lokaler
Lokaler i västra och mellersta Småland.
Emmaboda Algutsboda Bökevara 225 m VSV triangelpunkt 204,96 (4F7f 1441), lövkulle i åker, 1986 (ThK); Bökevara, Rävkullen (4F7f 1542), torr lövskogssluttning, 1986 (ThK). Långasjö 250 m N Piggsmåla (4F2f 4613), lövskog i stark Ö-sluttning (f.d. ängsmark), 1981 (ThK, belägg i LD och S); 450 m N Trollamåla vägskäl (4F4f 1647), ekbacke, gammal slåttermark, 1981 (ThK, belägg i LD och S).
Gislaved Kållerstad Ängahagen under Stengårdshult 5–600 m från gården, kring stenrös (Wibeck enligt Hård ms 1924).
Hultsfred Järeda Ryddalen (Stenstorp & Nelin 1976).
Hylte Långaryd Mårås naturreservat (5C5i) 1979 (I. Martinsson 1981).
Jönköping Gränna (J. Allvin, J. E. Lundequist enligt Lundequist 1929); Getingaryd 1887 (F. Hagström i GB och LD), 1890 (F. Hagström i UPS) = 400 m ONO Getingaryd (7E8f 2603), brant, måttligt fuktig betesmark, 1985 (BH, !ThK); Kleven (Lindeberg 1845), ca 1890 (P. von Krusenstierna i Klm); Lundtorp 950 m NO den norra gården (7E8e 1248), lövbrant, 1986 (EvG).
Ljungby Dörarp södra delen av Färjansö 1921 (F. Hård i GB, Hård ms 1924) = (5D5i 0514), bergbrant, 1980-talet (IC), mycket riklig 1990 (KW); Rödjan 1550 m OSO till O den östra gården (5D4i 3846), ädellövskog på hyperit, 1984 (IC); Skilsnäs (5D5j 0208) 1990 (KW); Toftaholm (5D4i 3643), bergklack i bokskog, riklig 1996 (KW).
Tingsryd Södra Sandsjö Strömmarna 700 m N bron, Ö om ån (4F1c 4404), lundbrant mot ån, 1984 (ThK). Urshult Sirkön (A. Larsson 1980); Sånnahult vid punkt 187,03 (4E4h 3731), skogsbacke, 1980-talet (RF); Vemboö-Munkanäsområdet 1977–79 (A. Larsson 1980) = 150 m VNV Munkanäs (4E5h 1315), ädellövskog, 1986 (RF).
Vetlanda Bäckseda 1900 (K. Holm i LD).
Vimmerby Vimmerby 200 m SO Hansehult (6F8j 0130), stenig ekkulle, 1989 (SM).
Värnamo Tånnö Ramsö (5D5j 2212) 1991 (IC). Voxtorp Rusarebo 1910 (N. J. Wibeck enligt Hård 1923a). Värnamo 1864 (P. G. Theorin i UPS); 100 m O Norrabo (5E8a 1714), bergbrant, 1984 (TJ), 1990 (I. Bergengren); Södrabo 1863 (P. G. Theorin i LD).
Växjö Jät Jätsberg (Scheutz 1878); Lilla Almö (4E6h 0217), ek-rönn-björk-almskog, 1986 (CM); Stora Almö 1977–79 (A. Larsson 1980) = Stora Almö (4E6h 0211), ek-rönn-almskog, 1986 (CM). Kalvsvik 300 m VSV Askelund (4E6g 0028), ädellövskog, 1991 (ÅW); 200 m NV Näsudden (4E5g 4532), ädellövskog, 1991 (ÅW). Tjureda Eknaholm (Scheutz 1878). Växjö Solberget 1811 (Forsander ms 1811, Fries ms 1811b), efter 1864 (Scheutz ms).
Älmhult Härlunda Husjönäs (4E2e 2501), trädgårdsland, 1989 (RgE).
Osäkra uppgifter.
Emmaboda Vissefjärda Torsjö by (Friberg & Friberg 1993); uppgiften bör bekräftas. Hultsfred Virserum Ramsebo, lövskog, 1975 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD); sannolikt feletikettering, enligt Stenstorp & Nelin (1976) var Järeda Ryddalen enda lokalen i området. Hylte Femsjö Arvaberget 1810 (E. Fries ms 1810a, 1810c), Älmås vid sågen 1811 (E. Fries ms 1811b); dubiösa uppgifter som ej togs med i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26). Jönköping Huskvarna i branter vid fallen (Arnell enligt Hård ms 1924); aldrig bekräftat och belägg saknas. Älmhult Stenbrohult Höö (Edenhamn 1970, 1971), sannolikt felbestämd, varken sedd förr eller senare.
