Underviol är en mycket skuggfördragande art. Den växer på frisk, näringsrik mulljord i ängsartad löv- och blandskog med inslag av ädla lövträd. I sydvästra Småland är den bunden till grönstensförekomsterna. Ofta påträffas den i hassellundar och lindbestånd liksom i bergbranter, sluttningar och blockansamlingar. Man söker den ofta med framgång i övre delen av gamla ängssluttningar med riklig hassel.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 477 rutor; tidigare uppgifter från 185 rutor. Ganska vanlig i norra Småland (dock ej känd från Jönköping Visingsö) och i östra Smålands inland, sällsynt i väster och sydväst, i övrigt ganska sällsynt. – Ursprunglig.
Lokaler
Sydvästliga lokaler.
Alvesta Hjurtsberga Hökås 1969 (I. Christoffersson ms 1970).
Gislaved Villstad Sännås 1864 (N. J. Scheutz i UPS), 1975 (Lagerlöf 1975) = 200 m NO Sännås Norragård (5D9a 2649), bergsbrant, 1989 (KJ).
Gnosjö Åsenhöga Klantsberget 1975 (I. Christoffersson 1978) = (6D4g) (I. Christoffersson 1980b).
Ljungby Agunnaryd Ljushult (Hård enligt Hård ms 1924); 75 m OSO Martinslund (4D8j 0034), lindbestånd på hyperit, 1978 (IC); 500 m SV Stolpaboda (4E9b 0004), grönstenssluttning, 1980-talet (IC); Ramsås 200 m V den östra gården (4E7a 2325), på hyperit, 1985 (IC); Åshuvud 250 m NNO den östra gården (4E7a 2021), på hyperit, 1985 (IC). Dörarp 400 m NO Färjansös sydvästspets (5D5i 0615), blandskog med övervägande bok, 1989 (IC). Ryssby 425 m NNO Hokadal (5E0b 1102), ädellövskog på hyperit, 1980 (IC ÅW); Långhult, Kuggaberg (5E0b 0401), blandskog, ovanför branten, 2004 (KW); Målaskogsberg 1925 (V. Gaunitz i OHN)–1969 (I. Christoffersson ms 1969b) = 550 m O Kronehagen (5E0a 1148), ädellövskog, 1980-talet (IC).
Värnamo Fryele Berget 1813 (J. Forsander 1812–20); 250 m NO Earyd (5D9j 2849), sluttning i ädellövskog, 1981 (EtN). Nydala Gåerydsberget i rasbranten N om Gostad, på en liten fläck 1957 (Hjelmqvist 1958, belägg i LD), 1974 (A. Gustafsson 1975) = 1200 m SO Nydala kyrka (6E1c 0325), spontan i trädgård, 1984 (SK GW); 400 m N Skaftnäs (6E0c 4542), lundartad sluttning, 1984 (ThK); Steningaryd 750 m VSV pkt 278,89 (5E9c 3645), ädellövskog, 1989 (TJ). Kärda SV Hässleåsen (5D8h 3320), löväng, 1983 (IC). Torskinge Storekull (Scheutz 1875). Voxtorp Rusarbo 1869, 1872 (H. Nordenström i S); Solgården, på grönstensgrund, sparsam och ej blommande 1919 (F. Hård i GB). Värnamo 500 m O Norrabo (5E8a 1617), skogsravin, 1985 (TJ, !ThK).
Älmhult Stenbrohult 1862 (O. Montelin enligt Scheutz 1862); 100 m VNV Faxagården (4E6a 1205), lövskog, 1992 (IN); Höö 1968 (J. Nilsson 1968) = (4E6a 2-0-) (Nilsson & Rundlöf 1996); Möckelsnäs flera uppgifter från 1925 (N. Johnsson i LD) till 1955 (Sylvén 1957) = 100 m NV triangelpunkt 165,2 (4D5j 2235), lundvegetation, 1989 (IC); Taxås i löväng 1923 (N. Johnsson i UPS, !ThK 2003), 1969 (I. Christoffersson ms 1969a) = (4D5j 4-4-) (Nilsson & Rundlöf 1996); Tångarne 150 m V Norrgården, 10 ex 1971 (S. G: Nilsson & I. Nilsson 2004). Virestad Almås 1894, 1922 (båda N. Johnsson i S).
