pukvete
Melampyrum arvense
Pukvete hade tidigare en ganska stor utbredning i södra Sveriges kusttrakter och växte då ofta i åkrar (Gislén 1949). Under senare delen av 1800-talet försvann den ur åkermiljön och därmed också från stora områden på fastlandet. I Småland hade arten i första hälften av 1800-talet en spridd förekomst i nordöstra delen samt kring Gränna. Den angavs då växa i såväl åkrar som ängar. I mitten av 1900-talet sågs den fortfarande i utkanterna av detta område (Mönsterås Fliseryd och Mönsterås, Hultsfred Mörlunda och Kalmar Ryssby), men under inventeringen blev den bara funnen i nordligaste Kalmar läns kusttrakter. Den uppträder där på torrängar och vägkanter, men inte på åkrar. – Ett aktuellt fynd i Tranås Säby beror på förvildning.
Funnen i 5 rutor; tidigare uppgifter från 24 rutor. Mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare; försvinnande.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.
Funnen i 5 rutor; tidigare uppgifter från 24 rutor. Mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare; försvinnande.
Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Östergötlands län.
Första fynd
Först uppgiven av Linné (1770) men utan lokal. Det är ovisst vilken källa Linné kan ha haft; arten fanns knappast i de delar av Småland han hade egen erfarenhet av. Första uppgift med lokal är Hultsfred Mörlunda ´på torpgärdet nära Torp´ 1824 (Lundwall ms 1824).
Lokaler
Samtliga lokaler. Aneby Vireda Björkenäs 1829 (Bråkenhjelm ms 1829). Eksjö Höreda prästgård 1854 (Swensson ms 1854). Hultsfred Mörlunda Björnhorva, gammal åkermark, 1976 (S. Stenstorp & G. Nelin i LD); Torp se primäruppgifter. Jönköping Grännatrakten (Lindeberg 1845). Kalmar Ryssby Skäggenäs, Venenäs, ängshavreäng (Sterner 1933). Mönsterås Fliseryd troligen 1930- eller 1940-talet (Tärnfors 1979). Mönsterås 1905 (S. Johansson i OHN), skogsväg, 1938 (L. G. Bennich-Björkman i UME); Guttorp 1945 (L. G. Bennich-Björkman i UME); Herrstorp (Domeij 1948, Sune Andersson ms 1970). Tranås Säby 1350 m OSO till O Tranås kyrka (7F6a 4519), torr stenmur och asfaltsprickor, förvildad, 2000 (JJ). Valdemarsvik Tryserum Stjärnö naturreservat 800 m SO Strömmen (7H9a 1627), ängsbacke, riklig, 1982 (FL MgL, belägg i Norrköping), kulturbete mot skog, 3–4 ex, 1992 (StK) riklig 2000 (JEH m.fl.), 2004 (StK); Vittvik 1846 (T. Ekenstam ms 1846). Vimmerby Södra Vi Mjöhult, äng, 1833 (Bursie ms 1834). Tuna, äng, 1835 (P. O. Zetterling ms 1835); Ödestorp, äng, 1835 (C. U. J. Zetterling ms 1835). Vimmerby Åbro, åker, 1854 (A. A. W. Lund ms 1854); Lokärret, åker, 1855 (C. L. S. Lund ms 1855). Västervik Gamleby (Scheutz 1862). Lofta ´på Nygårds sveden´, 1828 (Ringstrand ms 1829); Stora Rätö 1914 (Almquist ms 1975); Hägg 1837 (Aspling ms 1837). Loftahammar 1905 (P. Tham i LD); skärgården, 1885 (F. Elmqvist i LD); 500 m SV Askerum (7H4a 0004), bergbacke i f.d. betesmark, 1980 (MA). Törnsfall 1884 (P. Segerstedt i Vvik). Västervik 1833 (Carleson ms 1833); Berg (= Kuggviken), 1909, 1930–70 (Almquist ms 1975); Segersgärde 1903 (C. Pleijel i S). Västra Ed (Scheutz 1862); Hoilm, ängsbacke, 1925 (B. Gustafsson i S); 400 m NO Löckerum (7H5a 1910), betad torräng, bland nyponbuskar, ca 1985 (MA BD); Troserum, åker, 1835 (Holmgren ms 1835); Vikänden (7G5j 1424), vägrenar, allt rikligare under 1980-talet (BD). Västrum Horn ´på ett gärde´ 1834 (Johanson ms 1835). Åtvidaberg Gärdserum Rotorp 1860 (G. Lindeblad i S, 1 ex på ark med korskovall M. cristatum).
Osäkra uppgifter. Kalmar Kalmartrakten ´m.a.´ (Moqvist 1848) och ´a.´ (Westerlund 1852b) är åtminstone överdrifter, eftersom Sjöstrand (ms 1831, 1863) inte nämnde arten därifrån. Det finns dock ett belägg från Ryssby, se ovan. Oskarshamn Kristdala Ishult, löväng, 1935 (G. Swenson i OHN); insamlaren har skrivit ett frågetecken efter lokaluppgiften.
Osäkra uppgifter. Kalmar Kalmartrakten ´m.a.´ (Moqvist 1848) och ´a.´ (Westerlund 1852b) är åtminstone överdrifter, eftersom Sjöstrand (ms 1831, 1863) inte nämnde arten därifrån. Det finns dock ett belägg från Ryssby, se ovan. Oskarshamn Kristdala Ishult, löväng, 1935 (G. Swenson i OHN); insamlaren har skrivit ett frågetecken efter lokaluppgiften.
