Luktsporre är relativt vanlig på starkt kalkhaltig, fuktig mark på Gotland och finns även i kalkkärr i Västergötland och Östergötland. Ett par 1800-talsbelägg från Öland är också kända. Två lokaluppgifter från tidigt 1800-tal finns från norra Kalmar län. Belägg finns inte längre, och det troligaste är väl att det har gällt späda exemplar av brudsporre G. conopsea eller brudsporre i knopp (sporren förblir länge kort hos brudsporre). – Uppgifterna är följande: Västervik Blackstad Trästad 1845 ´i en äng nära Tjärstad Blackstad sn. På samma ställe förut funnen af studenten Rudin´ (Dahlberger ms 1846). Hjorted ´Nynäs äg. i Kullaängen på sluttningen åt sjön och i Storängen i en dal, på båda ställena frequens´ 1818 (Palmær ms 1818 under namnet Orchis odoratissima). Kanske är det den senare uppgiften som ligger till grund för omnämnandet av arten från Småland hos Hartman (1820).

I ett manuskript från 1950-talet (Johan Svensson & G. Svensson ms) angavs ´luktsporren´ från Vimmerby Tuna Långelid, ladängen. Även här har det troligen rört sig om brudsporre.

Slutligen finns det i LD ett belägg från västra Småland, samlat 1891 och påskrivet ´Sm. Dannäs (Berga sn?). Skolyngl. Karl Bengtsson 3b´. Skolynglingen hade lämnat växten obestämd; identifikationen till luktsporre gjordes av N. Hylander 1962. Exemplaret kommer säkert inte från Småland.