blåhallon
Rubus caesius
Mer information om arten

Blåhallon växer på fuktig eller frisk, näringsrik jord och gynnas av störningar i markskiktet. Arten är kalkgynnad. I naturlig miljö finner man den längs stränder av vattendrag, i snår och lövskogsbryn samt på klippiga eller steniga havsstränder. Vanligast är den emellertid vid vägkanter och på banvallar, och de flesta lokalerna i södra Smålands inland är av det slaget.

Bristen på återfynd i Oskarshamn och Västervik är märklig; under förutsättning att flertalet av de äldre uppgifterna är korrekta (många är obelagda) måste arten betecknas som försvinnande i detta område. Orsakerna är okända. I södra Kalmar län hävdar sig arten däremot väl.

Första fynd

Först noterad 1741 på Blå Jungfrun i Oskarshamn Misterhult (Linné 1745b under namnet Rubus fr. caesio) och återsedd där av Johan Erikson 1903 (belägg i LD), men sedan inte mer.

Bygdenamn och bruk

käringarevor (Gullabo), käringarev (Torsås; båda hos Vide 1966). Linné (1745a) kallade blåhallon björnbär.

Utbredning

Funnen i 85 rutor; tidigare uppgifter från 85 rutor. Ganska vanlig i yttre delen av Kalmar län från Kalmar Halltorp norrut till Mönsterås Mönsterås och kring nedre delen av Alsterån. Sällsynt längre norrut längs kusten, i Tjust och närmast öster om Vättern. Mycket sällsynt i resten av Småland. – Ursprunglig.

Lokaler

Samtliga lokaler (ej Kalmar och Mönsterås):
Alvesta Blädinge Blädinge station (5E0e 3110), gammal bangård, 2001 (ÅW), ca 5 m 2005 (ÅW). Moheda 100 m NNO Moheda station (5E4f 0402), grusslänt, 1989 (GW OS, !ThK). Skatelöv Grimslövstrakten, 1930-talet (J. E. Strandmark ms); Smörhöga 1949 (B. Johansson i OHN); 100 m N Solhem (4E7f 2532), ädellövbryn, åkerren, 1989 (GW, belägg i LD, !ThK); Ströby 1916 (J. P. Strandmark i Strandmk). Vislanda 200 m SO Södratorp (4E8c 1737), banvall, ett snår, 1990 (ÅW, belägg i OHN, !ThK).
Aneby Lommaryd Degla i en hage 1821–22 (Siegbahn ms 1823); Degla i kalfhagen 1814 (Munthe ms 1814); 500 m OSO Munkakvarn (7E4h 1149), snårig åkerren, 1990 (JJ); Nobynäs efter 1779 (Törner enligt Ljungh ms); Nobynäs gärde (Ennes ms 1823); Skareda västeräng efter 1779 (Ljungh ms).
Hultsfred Målilla 500 m N Flathult (6F2i 1332), skogsvägkant, 1 relativt svagt ex 1999 (TmN A. Johansson); Hagelsrum 1842 (Anonym ms 1843).
Högsby Högsby (Scheutz 1857); Högsby 1940-talet (Nyström ms); NV Lillsjödals järnvägsstation (5G8b 4547), järnvägsslänt, 1990 (GW, !ThK). Långemåla NV Strömsholm (5G3e 4221), åstrand, lövskog, 1989 (PMÅ JC); 200 m SV Getebro (5G4e 0216), åstrand, 1989 (JC); Hornsö 1940-talet (Nyström ms); Hornsö järnvägsstation, 1940-talet (Nyström ms); SO Hornsö (5G4f 0013), hagmark vid å, 1990 (SL).
Jönköping Bottnaryd 2 lokaler (Hässler 1931). Gränna (Ennes ms 1823) samt många senare uppgifter och belägg; 400 m N Västanå slott (7E6d 0831), vägren vid lövskog i sluttning, 1984 (EvG); 800 m SO Åsa (7E6f 1544), vägren-slänt, 1986 (JJ); 600 m SO Örserums kapell (7E6f 1725), torr vägren, 1986 (JJ). Huskvarna inklusive Hakarp (Wirdemark & Thulin 1972). Jönköping NV Gräshagen (7E1a 0703), blandskog, 1989 (BJ). Norrahammar Nyponakullen (S. Lindgren 1938); Nyponakullens O-sida (6D9j 4643), frodig lövskog, 1990 (LtS NT); 900 m VSV och 1100 m VNV Sandseryds kyrka, båda 1976 (RC). Rogberga (Wirdemark & Thulin 1972); 500 m SV Lidhult 1976 (S. Almqvist); 400–600 m N Lidhult (7E0b 4030–4432) 1979–80 (S. Almqvist); Trollberget 1100 m NV Hyltan (7E0b 4842) 2001 (RgL S. Almqvist). Skärstad (Wirdemark & Thulin 1972); 1450 m NO punkt 144,31 (7E3b 1949), betesmark, 1990 (NT JA BJ); 500 m Rudu (7E2b 4042) 1980 (B. Fingalsson); 650 m SV Sofielund (7E3c 3321), vägkant, 1989 (IB TsK JW PeW). Visingsö 1775 (Gyllenhaal 1991) samt många senare uppgifter och belägg; 600 m ONO Kungsgården (7E7c 0942), strandsnår, 1988 (EvG); 250 m ONO till O Näs slott (7E6c 1406), klippbranter, 1988 (EvG TM); Näs (7E6c 1404), strandsluttning, 2002 (HT); södra udden (7E6b 1346), strandslänt, 1988 (EvG).
Markaryd Markaryd 600 m VNV Anderstorp (4D1c 3545), banvall vid järnvägsövergång, 1985 (TH); Ekholmen (4D2c 3143), banvall, 1981 (TH); Hannabad 1050 m OSO till O triangelpunkt 138,8 (4D1c 3905), vägkant (norra sidan), 1985 (TH); 200 m SV Köphult järnvägskorsning (4D1c 1100), vid banvall, 1985 (TH).
Nybro Bäckebo Abbetorp 1940-talet; Ballingsmåla; mellan Ekenäs och Vackerslät; Mjösingsmåla; alla fyra 1940-talet (Nyström ms); SV Stora Råsgöl (5G3d 0202), blandskog, åmader, 1989 (JC); Uddevallshyltan (5G3c 0348), örtrik blandskog, 1989 (JC). Hälleberga 150 m N Lilla Holma (4F9i 4836), sydvänt skogsbryn mot åker, 1987 (ThK, belägg i S). Kristvalla Ingelsryd; Kopparbo; båda 1940-talet (Nyström ms). Kråksmåla Branthult 1948–50 (Nyström ms); norra stranden av Hindsjöns nordöstra vik (5G2b 3116), sjöstrand, betad fuktäng, vägkanter, 1990 (IzL). Madesjö 1898 (H. Holmströms herbarium i LD); 200 m S Simnatorp (4G7c 2911), vägren, 1989 (ThK). Oskar före 1924 (Areskog ms).
Oskarshamn Döderhult på havsstranden 1815 (Norbeck ms 1815); Duvegrundet (Sterner 1933); Ekenäsudden (5G7i 1044), blockstrand, 1979 (ÅR, belägg i LD); Furö, norra stranden (6G0j 1-3-), hällmark, blockstrand, 2000 (ÅR); Långgrund; Skomakareskär; litet skär 200 m NV Sörehällar (alla tre Sterner 1933). Kristdala Hasselås 1833 (Peterson ms 1833), 1862 (P. Tham i GB). Kristdala 1862 (A. Meurling i WRe); Hasselås på ett gärde 1833 (Peterson ms 1833). Misterhult Blå Jungfrun se primäruppgifter; Ekö, västra stranden (6H5b 0504), torr gräsmark, 1985 (ÅR); Inre Hommeskär (Sterner 1933); Konungsholmen, södra sidan (6H4a 0-4-), strandklippa, 1988 (DH); mellan Mörtfors och Ramnebo 1844 (Zantezon ms 1844); Prickholmen (Sterner 1933); Tjustgöl, Mellangårdsgärdet (Arrhenius 1839); Örö 1844 (Aspegren ms 1844). Oskarshamn Grimskallen (5G9i 4302), hamnutfyllnad, tillfällig 1987 (ÅR).
Sävsjö Hultsjö Hylte [= Hyltan?] och Skogstorp [= Johansberg] (Sandblom enligt Sterner ms 1).
Tingsryd Väckelsång Vitabäck (Scheutz 1864).
Torsås Söderåkra Påboda 600 m S punkt 9,01 (4G0d 4211), vägren, sparsamt 1988 (ThK, belägg i LD, !A. Oredsson); 350 m OSO Söderåkra kyrka (4G1d 2417), åbrink, 1983 (ThK GW). Torsås Stora Emnabo (4G0c 0311), vägkant, 2006 (TsB); 400 m S Torsås kyrka (4G0c 3716), skogsbryn i samhället, 1983 (ThK).
Tranås Adelöv 600 m SO Sjöberga (7E6g 3149), torrt strandsnår, 1985 (JJ), riklig 2004 (JJ).
Valdemarsvik Tryserum Hornsberg 1885 (K. A. Holmgren i S, !A. Pedersen 1991); Hornsberg, Lusthusholmen (7G8j 2939) ca 1982 (FL MgL); Kvädö–Licknevarpefjärdens naturreservat 1972–73 (Rafstedt 1973).
Vetlanda Alseda 300 m V Holsbyåkra (6F3d 4817), hygge, 1983 (SK GW, !ThK), granplantering, 1992 (TM, belägg OHN). Ökna ´spridd öfverallt´ 1851 (Goldkuhl & Westerlund 1851).
Vimmerby Frödinge Långbrössle 1824 (Bergman ms 1825). Locknevi Lidhems äng och gärde; Vikö kohage; båda 1820 (Wiede ms 1820). Vimmerby 1857–58 (Rosin ms 1859); stranden av Nossen nära Vimmerby 1837 (Ahlström ms 1837); Vinketomta 1855 (C. L. S. Lund ms 1855; på bergen), 1856 (Lindelius ms 1856); Älåkra 1853–54 (A. A. W. Lund ms 1854).
Västervik Dalhem 800 m SO Näset (7G7d 0715), vägslänt, 1992 (BD i Vvik, !A. Oredsson 1992); Ämtöholm 1841 (Faberz ms 1841). Gamleby 1858–60 (Norberg ms 1860); 250 m OSO Sothem (7G4f 3844), åkerslänt-lövbryn, 1990 (BD, belägg i Vvik, !A. Oredsson 1990). Gladhammar Botorp (Sterner 1922); Kilmare 1917 (Gustafsson ms 1923); Kilmare vid Kilen 1949 (Stenar ms 1950); N om Maren, i branten, 1949 (Stenar ms 1950); Samsvik 1877 (A. A. W. Lund i S; åkerren, !A. Pedersen 1991), 1889 (A. A. W. Lund i S, !A. Pedersen 1991), 1917 (C. E. Gustafsson i LD). Hjorted Yxereds kvarn 1829 (Hesselman ms 1829). Loftahammar 1912 (Eliasson 1915); Askedal, hästhagen med murgröna 1951 (Stenar ms 1950); Källvik 1912 (Eliasson 1915), Källvik nära Solvik vid Vivassen 1949 (Stenar ms 1950); ödra Malmö 1916 (C. E. Gustafsson 1915–18). Odensvi Näringe 1833 (Carleson ms 1833). Törnsfall Dröpshult 1888 (P. Segerstedt i Vvik). Västervik 1855 (Heinrici ms 1856), 1889 (P. Segerstedt i Vvik); Gränsö 1846–47 (Goldkuhl ms 1847); Norrlandsängen 1840 (E. M. Andersson ms 1840, Palmblad ms 1842); Södra allmänningen, endast en buske, 1818 (Wiede ms 1818). Västra Ed Fiskaretorpet (7G7h 1904), landsvägsslänt, 1991 (BD); Koludden mittpå SO-sidan (7G7g 1643) ca 1983 (FL MgL); Kråkängen 1913 (C. E. Gustafsson i LD); Rammendal norra stugorna (7G7h 2905), vägkant vid avtaget, 1991 (BD); 100 m SO Tindereds gård, O gamla E22 (7G5i 3106), väg-/bäckslänt, rikligt 1988 (BD, belägg i Vvik, !A. Oredsson); Vinäs 1875, 1877 (A. A. W. Lund i LD resp. S, !A. Pedersen 1991), vid slottsruinen (7G7h 0606), gräsplan, riklig 1983 (FL MgE) och 1990 (BD, belägg i Vvik, !A. Oredsson 1990). Västrum Dagsbo 1910 (Stenar ms 1950); Grönösundet på Hornslandet 1949 (Stenar ms 1950); Helgerum–Skaftet 1949 (Stenar ms 1950); Horn, äng, 1834 (Johanson ms 1835); Händelöp 1951 (Stenar ms 1950); Marsö 1951 (Stenar ms 1950); Radstugugärdet 1836–37 (Ingeström ms 1837 under namnet R. fruticosus, rättat till R. caesius av recensenten); Västra Eknö 1842 (Dahlberger ms 1844). Överum på ett gärde 1829 (Cederschöld ms 1830).
Åtvidaberg Gärdserum Rotorp Österäng 1855 (K. A. Kastman ms 1855); på vägen till Falerum 1846 (Ekenstam ms 1846). Hannäs Karlebogölens NO-vik (8G0g 4542), stenig terräng vid bäck, 1980–talet (EG FL).

Osäkra eller oriktiga uppgifter.
Västbo och Östbo härader (Allvin 1846, 1852); bakgrund okänd. Eksjö Edshult Norrsånna naturreservat 1973–74 (Göran Svensson ms 1978). Hylte Femsjö Algushylte och Ulvanäs (E. Fries ms 1810a); troligen fel, arten tas ej upp i den tryckta Femsjöfloran (E. Fries 1825–26) och har aldrig senare setts i socknen. Ljungby Bolmsö utan år (E. Wibeck i Finnved); feletikettering? Tingsryd Väckelsång ´kan fortfarande hittas i södra sockendelen´ (Anders. Johansson 1991); tveksamt. Uppvidinge Nottebäck Libbhults ängar (5F7b 0-2-) 1979 (Nolin & Larsson 1979); trots sökande ej återsedd. Vaggeryd Hagshult Målen (Forsander ms 1810a, b); troligen fel, då lokalen ej tas upp i Forsanders senare manuskript. Västervik Ukna utan datum (R. Kanér i LD under namnet R. pallidus, ombestämning A. Oredsson); tydlig feletikettering! Växjö Berg Bergs säteri 1812 (Forsander ms 1812–20); osäker enligt Forsander själv; Lädja, bergssluttning, 1946 (R. Persson enligt C. Mossberg ms). Växjö 1894 (O. Köhler & G. Köhler i S, !A. Pedersen 1991); feletikettering? Araby och Solberget flera uppgifter 1809–11 (handskrifter av E. Fries och J. Forsander); troligen fel, då lokalerna inte togs med av Forsander (ms 1820, 1836). Öja, hagmark, 1930-talet (J. Svensson & G. Svensson ms); troligen oriktigt. Öjaby (E. Fries ms 1809); troligen fel då uppgiften ej finns medtagen hos Forsander (ms 1820, 1836). Älmhult Stenbrohult Höö (Edenhamn 1970, 1971); aldrig sedd senare, säkert felbestämning av stenbär.

karta