ljung
Calluna vulgaris
Ljung växer på sur och näringsfattig mark på ett underlag av isälvsmaterial, grov morän eller torv. Arten dominerar eller spelar en viktig roll i en mängd olika hed-, skogs- och myrsamhällen, t.ex. på öppna ris- och gräshedar, i hedartad, ej för sluten barr- och lövskog, särskilt hälltallskog, på mossar och i många fattigkärr (i rikare kärr blir den mindre framträdande). Den är också vanlig i klippterräng liksom på betesmarker, renar etc. Arten koloniserar snabbt i gamla grustag, på övergivna åkrar och sällan körda vägar.
Ljunghedar, som underhölls genom bete och bränning, täckte förr stora arealer i sydvästra Småland (särskilt de västra delarna av Ljungby och Markaryd) men finns nu bara kvar som fragment.
Funnen i 1413 rutor; tidigare uppgifter från 569 rutor. Mycket vanlig. – Ursprunglig.
Ljunghedar, som underhölls genom bete och bränning, täckte förr stora arealer i sydvästra Småland (särskilt de västra delarna av Ljungby och Markaryd) men finns nu bara kvar som fragment.
Funnen i 1413 rutor; tidigare uppgifter från 569 rutor. Mycket vanlig. – Ursprunglig.
Första fynd
Linné (ms 1735) noterade ljung i Markaryd Markaryd vid skånegränsen ´3 fierdingar utom Markaryd´. En lokaluppgift i tryck finns i Öländska resa (Linné 1745b) – ´skogarna voro hela vägen av tall, gran, en, ljung, blåbär, mjölon, kråkris, vilka alla stå vinter och sommar gröna´ mellan Växjö Växjö och Älmhult Stenbrohult.
Bygdenamn och bruk
smålandsklöver (västra Småland); gällarydsgräs (Fryele – som är grannsocken till Gällaryd!). Båda namnen hos Vide (1966).
Variation
Ljungplantor med vita eller ljusröda blommor förekommer ibland.