Strutbräken växer på fuktig, näringsrik jord, helst på mark med finkorniga sediment. Den förekommer i raviner, översilade sluttningar, dalbottnar samt lövkärr vid sjöar och vattendrag. Till skillnad från de flesta andra storväxta ormbunksarter har den krypande jordstammar och bildar därför ofta stora, enhetliga bestånd.
Arten är ganska vanlig som prydnadsväxt och påträffas ofta som kvarstående eller på utkast. Som förvildad kan den ibland sprida sig långt från bebyggelse längs bäckar och åar.
Första fynd
Utbredning
Funnen i 248 rutor; tidigare uppgifter från 77 rutor. Ganska vanlig öster och söder om Vättern, ganska sällsynt i resten av höglandet, i övrigt sällsynt och i stor utsträckning förvildad. – Ursprunglig.
Lokaler
Möjligen spontana, sydliga lokaler
Alvesta Mistelås Brotorpabäckområdet (5E4c), översilad klibbalskog (Leif Andersson 1996). Moheda Lidsjö 1876 (G. E. Hyltén-Cavallius i LD). Skatelöv Salens SO-strand (4E9e 0742), alsumpskog, ca 1983 (ÅW).
Gislaved Burseryd Påbo (5C9i 2-4-) 1987 (KM KJ). Villstad Nissabo (5D7a 3441), skogsparti, 1991 (KJ EO).
Hylte Femsjö Bökeberg (E. Fries enligt Forsander ms 1820), 1851 (T. M. Fries 1852). Södra Unnaryd mellan Älganäs och udden Yttre Fåll (C. Johansson & Widerström 1974).
Ljungby Ljungby 900 m SO kyrkan (5D0h 1815), bäckravin, 1980-talet (IC).
Nybro Kristvalla Sinnerkärret på kronoparken Slättingebygd, fridlyst 1946 (Florin 1948) = 500 m SSO Marken (5G0b 2549), sluttande, snårig fuktmark, 1988 (LP).
Oskarshamn Misterhult Ramshultegöl (6G5g 1745), bäckravin, 1989 (LEA); Snuggan (6G1i 2016), alkärr, 1988 (ÅR). Oskarshamn Klara Fulings grotta (5G9h 4940), bäckkant, 1995 (ÅR), 2001 (ÅR, belägg i OHN), 2006 (ThK).
Sävsjö Hultsjö (Sandblom enligt Sterner ms 1).
Uppvidinge Älghult bäckdalen S om kyrkan 1952 (R. Sterner i GB) = 25 m V reningsverket (5F3h 4720), fuktig skogskant, 1990 (LtS); Suletorp (5F3i 2321), bäckravin, 1992 (EBJ).
Vetlanda Ramkvilla Bränderyd, bäckravin, 1977 (Kjellander 1988).
Värnamo Bredaryd Jonsta (5D8f 1105), fuktig skogsmark, 1981 (MN, !ThK). Forsheda 200 m NNO kyrkan (5D7g 4204), sluttning mot å, 1980-talet (AJ BO EtN). Kärda Hördaområdet (I. Christoffersson 1979) = 100 m SV Hörda (5D8h 4117), fuktig körväg, 1984 (IC EF AT). Voxtorp Högatåget [= Högåsen], fuktstråk i SO-sluttningen (I. Christoffersson 1979). Värnamo Apladalen vid Kröcklebäcken (5D8i 0838), bäckstrand, 1987 (TJ).
Växjö Asa 700 m OSO Portaryd (5E8h 4923), liten ö mellan bäckfåror, 1996 (EP). Berg (G. A. Sjödahl i LD); 600 m SSO Ryen (5E5g 0847), skogsdike, 1990 (EC); Sandvik (5E5f, Smålander & Holm 2000). Gårdsby nära Lövsjöns S ände (5E1j, K.-G. Stenberg enligt C. Mossberg 1991b). Hemmesjö 900 m NNO Höjden (5E0j 0248), fuktig mark intill skog, 1984 (AvG); 700 m ONO Kristinelund (5E1j 2002), kärrliknande sänka, 1989 (CM); Åryd (5F0a 0101), alskogsparti, 1990 (CM). Ormesberga 500 m O Ivarstorp (5E4g 3032), bäckravin i barrskog, 1992 (Anette Andersson). Sjösås (Scheutz 1857); Braås, skogsterräng (S. Åberg i OHN). Tolg Bergsjön i nordväst (5E5h) 1998 (Smålander & Holm 2000). Tävelsås Rinkabysjöns östra strand (4E9i 2920), fuktig alskog, 1990 (GW). Växjö 900 m SV Malinslund (5E1i 1421), fuktigt skogsbryn, 1991 (GW).
Älmhult Hallaryd Brötan (I. Christoffersson ms 1969) = 50–100 m V–NV södra gården (4D1g 3706), brant med bäck och fuktstråk, 1985 (TH); Hallaryds västra utkant (4D2g 3-1-), skuggig skogsväg, 1980-talet (C. Bay).
