gullklöver
Trifolium aureum
Mer information om arten

Bygdenamn: jordhumle (Linné 1755, Scheutz ms).
Gullklöver växer på relativt torr, gärna grusig eller sandig jord. Den anträffas på vägkanter och åkerrenar, i snårkanter och lövskogsbryn, på grusplaner och i grustag, på järnvägsområden samt på störd mark i torrängar på grusåsar och backar. I norra Småland växer gullklövern inte sällan på berghällar (gärna näringsrikt). Växten är sannolikt gammal i landskapet, men den har även spritts med frövaror, främst vallfrö, under 1800-talet och början av 1900-talet (Hård 1924). – Arten, som är tvåårig, kan variera ganska starkt i mängd från år till år.

Första fynd

Växtens förekomst i Småland markerades först genom att Linné (1755) angav bygdenamnet ovan. Från en bestämd plats angavs den först av Wåhlin (1769): omkring Jönköping Jönköping ´uti ängar´. Båda uppgifterna under det då gängse namnet T. agrarium.

Utbredning

Funnen i 798 rutor; tidigare uppgifter från 262 rutor. Vanlig i öster och nordöst (i det östra fattigområdet dock bara ganska vanlig), i väster sällsynt. – Troligen en gammal kulturföljeslagare (kanske ursprunglig i delar av norra och östra Småland).

Lokaler

Västliga lokaler:
Gislaved Burseryd Kruvebo i SV (5D9a 4304), jordgubbsland, 1990 (KJ). Öreryd Mossebo (6D6e 1433), körväg till grusgrop, 1984 (LEP LtS).
Gnosjö Gnosjö 100 m VNV Töllstorps industrimuseum (6D2f 1616), skräpmark, 2002 (IB). Kulltorp 700 m SSV Fridhem (6D0g 4015), naturbetesmark, 1989 (GS).
Hylte Femsjö 1903 (A. R. Melander i GB), ca 1920 (Hård 1924). Färgaryd 300 m N Haga (5C4j 2200), grustag, 1984 (NN), 1990 bebyggt (NN). Långaryd Landeryd (Gadamer ms 1919).
Jönköping Angerdshestra Yås 100 m N om de två norra gårdarna (6D9g 2749), åkerkant, 1988 (EF). Bottnaryd N om kyrkan (7D1g 2-2-), ängsmark, 1981 (EF); O om Stora Tolabo (7D2g 2-3-), åker, 1990 (EF). Mulseryd 400 m NNO Ryskadalen (7D0g 1542), torr sandslänt vid sommartorp, 1991 (LtS).
Ljungby Angelstad 225 m N Östenstorp (5D0e 2845), vägskärning, rikligt 1987 (IC). Berga 400 m V Tykatorp (5D3j 1937), hagmark, 1990-talet (IC). Hamneda Hamneda station (4D7g 1913), gammalt stationsområde, 1988 (IC); Stighult, vägkant, 1935 (I. Smith i OHN). Ljungby (Scheutz 1864); 300 m SSO kyrkan (5D0h 2109), banvall, 1980-talet (IC). Södra Ljunga ´en gång tagen´ (Strandmark & Strandmark ms 1870).
Vaggeryd Byarum Götafors industriområde (6D4j 4639), korsning mellan landsväg och järnväg vid å, 1990 (GnW BJ), 2004 (HT); Vaggeryds dammar (6D5j 0233), sandområde, 1999 (HT); 750 m NNO Vederyd (6D7j 4411), skräpmark nära sommarstuga, 1990 (MsT). Åker Galtås berg 1813 (Forsander ms 1812–20).
Värnamo Värnamo (Hesslén enligt Forsander ms 1820), 1868 (H. Fogelin i Finnved), 1889 (Hagstrand enligt Hård 1920), klövervall, 1926 (I. Petersson i Finnved); 300 m SV Bönsved (5D8j 2010), schaktmassetipp, 1981 (DE); Hornaryd (Hård 1920); 300 m N Maramö Norregård (5D9h 3135), vägkant, 1988 (TJ); Mossle i vallar (Hård 1920).
Älmhult Pjätteryd 500 m NO Jonsboda (4D4i 4539), avfallsplats, 1989 (TH).

karta