ögontröster

[brun ögontröst × lila ögontröst, E. salisburgensis subsp. schoenicola × stricta:

Johansson (1897): Etelhem, Västringe. Första litteraturuppgift för Sverige (Nordstedt 1920). Johansson markerar i texten att han själv sett hybriden på denna lokal och tillägger att den bestämts av Wettstein. Johanssons belägg, samlat i Etelhem, Västringe 1890 (i UPS) bestämdes till lila ögontröst E. stricta av Yeo 1977 (conf. T. Karlsson 2003; ett ex. är faktiskt E. nemorosa × stricta).

Gustafsson (1898) skriver att det finns ”talrika ex. från Gottl.” i herbariet (UPS), även från lokaler där brun ögontröst saknas (Vänge och Fleringe nämns explicit). Uppgiften beror säkert på förväxling med kärrformen av uddögontröst E. stricta var. stricta, som är slank, småblommig och ogrenad. Något ex. som han bestämt till hybriden finns dock inte bevarat i herbarierna (T. Karlsson i brev).

En uppgift hos Johansson (1910b) från Tingstäde, vid träsket, 1909 (enligt E.T. Fries) är också felaktig. Fries belägg, som togs 1909, är E. stricta var. stricta (det. T. Karlsson).

Pettersson (1958 s. 217) uppger hybriden från Gerum 1942, men något belägg har inte påträffats.]

Endast uppgifter, som bygger på av Thomas Karlsson granskat material har tagits med. Därför har lokalerna inte blivit så många och kartbilderna är något glesa. De publiceras ändå med förhoppningen att de kan utgöra en användbar grund för fortsatt utforskning av ögontröstfloran.

Ögontröstkollekterna från Härjedalen kan fördelas på följande enheter, som är närbesläktade i den meningen att samtliga tillhör Euphrasia stricta-komplexet (jfr Karlsson 1976):
Euphrasia stricta var. stricta vanlig ögontröst
Euphrasia stricta var. tenuis späd ögontröst
Euphrasia frigida var. frigida fjällögontröst
Euphrasia frigida var. palustris kärrögontröst
Euphrasia hyperborea tromsögontröst

Dessutom förekommer hybrider mellan fjällögontröst och späd ögontröst/vanlig ögontröst.

Halvparasit på andra växter, läkeört. Kallades ögontröst i Närke (Samzelius 1760, ÖLM 1732). Lundh (1930) fann ögontröst som gravprydnad vid Lillkyrka kyrka.

[Euphrasia rostkoviana subsp. montana × stricta var. tenuis]
Status: uppgiven tre gånger i äldre tid men inga belägg har återfunnits.

Anm. till Euphrasia: Endast herbariekollekter, som granskats (och i vissa fall ombestämts) av släktesspecialisten Thomas Karlsson, Lund, medtas nedan (frånsett ett ark av trolig E. micrantha i ARB). (De utelämnade, tre stycken, gäller antagen E. nemorosa, i ARB, SBG och VAS.) Karlsson har haft vänligheten att kort kommentera det av honom kända Västmanlands-materialet med avseende på den morfologiska variationen.

Euphrasia curta var. glabrescens Wettsl. (E. glabrescens) och var. imbricata Lge (f. litoralis) uppgavs från Västmanland av WASSBERG (1898). Som belägg saknas, är det omöjligt all säga. vilka typer som avsågs. Möjligen former av Euphrasia stricta.

Sommarannuella, halvparasitiska, upp till 3 dm höga örter (ofta bara några cm höga, sällan över 2 dm). Rak, rund stängel som kan vara ogrenad, men oftast får motsatta grenar som böjer sig uppåt. Bladen är oskaftade och motsatta (ofta inte helt perfekt, bladen “skevar” något) och har sågad kant, oftast med vassa tänder. De har tydlig nervatur, som radierar mer eller mindre handlikt, och med nerverna nedsänkta i fåror på översidan och upphöjda som åsar på undersidan. Blommorna sitter enstaka ovanför motsatta stödblad. Blomningen sker mest i yttre delar, där skotten ännu ej sträckts ut, och ofta så att 2 par (korsvis motsatta) blommor blommar samtidigt. Därigenom ser blommorna ut att sitta allsidigt i grenspetsarna (“topptung”). Längre ned på stängeln och grenar finns förtorkade, redan vissna blommor, och slutligen frukter. Blommorna är små (3–10 mm långa). Kronan är zygomorf och 2-läppig med stora sidoflikar på underläppen och smal kronpip. Den har ofta en enhetlig, ljusare grundfärg, med mörkare ledlinjer och gult nära svalget. Frukten, en platt kapsel med närmast parallella kanter och urnupen topp, blir kvar i fodret. Den öppnas längs den platta kanten och kvarlämnar 2 tunna väggar (med samma form som tidigare) som “står på glänt”. Fröna är långt elliptiska och längsstrimmiga av ljusa, smala åsar.
Ögontröster finns på i stort all slags öppen mark, såsom slåtter- och betesängar, gräsmattor, skräpmark, vägkanter, sjö- älv- och havsstränder, fuktängar, fukthed, kärr, bergbranter, fjällhed, frisk, ljusöppen skogsmark etc.

Förväxlingsrisk:
Trots den stora variationen är ögontröster rätt lätta att känna igen, särskilt när de blommar. Efter blomningen känns de igen på avsaknad av rosett, små, sågade, motsatta blad, och de karaktäristiska kapslarna. Ge akt på de avvikande formerna – alla ögontröster ser inte ut som vanlig ögontröst! Några ögontröster blommar sent, men andra rätt tidigt. För att kunna känna igen dem efter blomningen är det bra att man redan tidigare bekantat sig med den karaktäristiska kapseln.
Några små veronikor (Veronica) kan kanske misstas för ögontröst, men de har fyra runda (olikstora) kronflikar och hjärtlik kapsel.
Rödtoppar (Odontites) har långsträckta blad med svagare tandning.
Skallror (Rhinanthus) är i regel kraftigare, har längre blad, och en stort, påslikt foder med en rund, plattad kapsel innehållande stora, oftast vingade frön.

Ögontröstarterna beskrivs i bestäm­ningsflororna som svåra att skilja åt och hybridiserande. Under vår inventering har flera av oss försökt bemästra pro­blemet, utan att helt lyckas. Vissa taxa har vi upplevt som tämligen tydliga i vissa miljöer, men inför majoriteten av plantorna har vi känt osäkerhet, och noterat dem som ”ögontröst”. Prover från flera populationer har sänts till expert. Beskrivningen här är preliminär och gäller släktet, med vissa utpekade undantag.
Ögontröst gror varje vår från frö och plantorna dör på hösten, men står kvar som styva vinterståndare. Plantornas utveckling under våren är tämligen sen och i ekorrbärets tid ser man på vanlig ögontröst ännu inga blomknoppar. Den blommar i mjölkens och i ljungens tid. Klapperögontrösten Euphrasia wettsteinii var. baltica kan blomma redan i linneans tid, med små och ljusa blommor.

Kulturmarkernas ögontröst, som står för majoriteten av markeringarna på utbredningskartan för obestämd ögontröst, har visat sig mest vara glandelögontröst Euphrasia stricta var. brevipila, grå ögontröst E. nemorosa eller hybriden mellan dessa (hybridögontröst). Späd ögontröst E. stricta var. tenuis har påträffats framför allt i landskapets nordvästra del. Vid sidan av kulturmarkerna finns fjällögontröst E. wettsteinii på Ljusnans strand i dess forsande parti ned till Färila. Klapperögontröst finns på havsstranden. Fjäll-och klapperögontröst är betydligt mer spridda än vad som framgår av deras kartor. Klapperögontrösten kan dessutom vara oerhört talrik.