Referenser

Adlerz, E. 1913. Skydd åt Medicago minima vid Borgholm! Bot. Notiser 1913: 130.
Afzelius, A. odat. [omkr. 1800]. Coloniae plantarum. Mscr. Uppsala UB.
Agami, M. & Waisel, Y. 1986. The role of mallard
ducks (Anas platyrhynchos) in distribution and germination of seeds of the submersed hydro-phyte Najas marina. Oecologia (Berlin) 68: 473–475.
Agami, M. & Waisel, Y. 1988. The role of fish in distribution and germination of seeds of the submerged macrophytes Najas marina L. and Ruppia maritima L. Oecologia (Berlin) 78: 83–88.
Ahlqvist, A. 1815–17. Flora runsteniensis. 5 disser-tationer praes. C. P. Thunberg. Uppsala.
Ahlqvist, A. 1821. Anmärkningar om Ölands fysiska beskaffenhet och vegetation. Kongl. Sv.
Vet.acad. Handl. 1821: 278–304.
Ahlqvist, A. 1822–27. Ölands historia och beskrifning. Calmar.
Albertson, N. 1944. Veronica praecox All. funnen på Öland. Bot. Notiser 1944: 459–464.
Albertson, N. 1946. Österplana hed. Ett alvarområde på Kinnekulle. Acta Phytogeogr. Suec. 20.
Albertson, N. 1950. Das grosse südliche Alvar der Insel Öland. Svensk Bot. Tidskr. 44: 269–331.
Albertson, N. 1955. Stora Alvaret i solvändetid. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 268–285. Uppsala.
Albinsson, C. 2010 a. Upprop: samla gröen på Öland – särskilt i fuktmarkerna! Krutbrännaren 19: 61–63.
Albinsson, C. 2010 b. Två nya ölänningar i Smedby. Krutbrännaren 19: 74–75.
Albinsson, C. 2013. Plattlånke Callitriche platycarpa funnen på Öland. Krutbrännaren 22: 136–137.
Albinsson, C., Andersson, U.-B., Gunnarsson, T. & Knutsson, T. 2007. Växtförteckning och manual för Ölands kärlväxtinventering. Krutbrännaren. Supplement 4.
Alm, C. G. 1923. Om Drosera intermedia Hayne och D. anglica Huds. f. pusilla Kihlm. Bot. Notiser 1923: 115–127.
Almquist, E. 1907. Studien über die Capsella bursa-pastoris (L.) I. Acta Horti Bergiani 4: 1–92.
Almquist, E. 1921. Studien über die Capsella bursa-pastoris (L.) II. Acta Horti Bergiani 7: 41–95.
Almquist, E. 1949. Nya fynd av Hieracier och andra kärlväxter på norra Öland. Svensk Bot. Tidskr. 43: 125–129.
Almquist, E. 1957. Järnvägsfloristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 51: 223–263.
Almquist, E. 1964. Är misteln inhemsk i Sverige? Svensk Bot. Tidskr. 58: 320–336.
Almqvist, E. 1865. Om de Svenska hafsstrandformerna af slägtet Agropyrum. Bot. Notiser 1865: 146–155.
Amano, M. 1990. Biosystematic study of Sedum L. subgenus Aizoon (Crassulaceae) 1. Cytological and morphological variations of Sedum aizoon L. var. floribundum. Nakai. Bot. Mag. Tokyo 103: 67–85.
Aminoff, F. 1948–49. Instrument vid besiktning 1948 av So 37 samt 1949 av So5, So 6, So 46 och So 47. – Av Dahlskog 1953 återgivna som bilagor.
Ammar, M. Y. 1978. Vegetation and local environment on shore ridges at Vickleby, Öland, Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 64.
Ander, K. 1956. Några växtnotiser. Fauna och Flora 51: 181–182.
Andersson, H. & Danielsson, R. 1980. Halltorps hage – entomologisk inventering samt förslag till skötselplan. SNV PM 1371.
Andersson, J. Y. 2013 a. Sandsallat Lactuca tatarica vid Kesnäs – ny art för Öland. Krutbrännaren 22: 68–69.
Andersson, J. Y. 2013 b. Ny lokal för knippnejlika Dianthus armeria vid Gösslunda. Krutbrännaren 22: 69.
Andersson, L. 2002. Traktanalys – kartor över rikedomen av känsliga och sällsynta skogsarter. Svensk Bot. Tidskr. 96: 313–322.
Andersson, L. & Löfgren, R. 2000. Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Naturvårdsverket.
Andersson, N. J. 1852. Plantae Scandinaviae. II. Gramineae Scandinaviae in Dania, Suecia, Norvegia et Fennia sponte crescentes. Holmiae.
Andersson, N. J. 1866. Crepis virens Vill. funnen på Öland. Bot. Notiser 1866: 98–99.
Andersson, S. 1988. Limiting factors on seed production in Crepis tectorum ssp. pumilum. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 9–20.
Andersson, S. 1990 a. Population differentiation in Crepis tectorum (Asteraceae): past and current patterns of natural selection. Akademisk avhandling. Lunds universitet.
Andersson, S. 1990 b. A phenetic study of Crepis tectorum in Fennoscandia and Estonia. Nordic Journal of Botany 9: 589–600.
Andersson, S. 1993. Morphometric differentiation, patterns of interfertility and the genetic basis of trait evolution in Crepis tectorum (Asteraceae). Plant Systematics and Evolution 184: 27–40.
Andersson, S., Månsby, E. & Prentice, H. C. 2008. Paternal effects on seed germination: a barrier to the genetic assimilation of an endemic plant taxon? Journal of Evolutionary Biology 21:1408–1417.
Andersson, U.-B. 1997. Backsilja Peucedanum oreoselinum – aktuell status på Öland. Krutbrännaren 6: 59.
Andersson, U.-B. 1998. Honungsblomster Herminium monorchis. Krutbrännaren 7: 44.
Andersson, U.-B. 2003. Krypvide Salix repens och dess underarter och variteter. Krutbrännaren 12: 54–56.
Andersson, U.-B. 2004. Skogsklocka Campanula cervicaria – dagsläget på Öland. Krutbrännaren 13: 96–104.
Andersson, U.-B. 2006 a. Konflikt mellan floravård och bete på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 100: 236–237.
Andersson, U.-B. 2006 b. Öländska exkursionsmål – Södviken. Krutbrännaren 15: 85–87.
Andersson, U.-B. 2009. Utflyktsmål på Öland – Gynge alvar väster om Möckelmossen. Krutbrännaren 18: 35–37.
Andersson, U.-B. 2010 a. Nya rödlistan för kärlväxter 2010 – från en öländsk horisont. Krutbrännaren 19: 25–35.
Andersson, U.-B. 2010 b. Intressanta fynd från inventeringsåret 2010. Krutbrännaren 19: 77–80.
Andersson, U.-B. 2010 c. Underrapporterade taxa jämfört med Sterner 1986 samt ytterligare några att leta efter. Krutbrännaren 19: 82–102.
Andersson, U.-B. 2011. Öländska besöksmål – Åby sandbackar. Krutbrännaren 20: 52–53.
Andersson, U.-B. 2013. Nya fynd från Öland. Svensk Bot. Tidskr. 107: 297.
Andersson, U.-B. 2014 a. Släktet Veronica på Öland. Krutbrännaren 23: 41–51.
Andersson, U.-B. 2014 b. Violer på Öland. Krutbrännaren 23: 63–77.
Andersson, U.-B. 2014 c. Drive-in lokaler för några kärlväxter. Krutbrännaren 23: 37–40.
Andersson, U.-B. 2018. Att skilja toppjungfrulin från jungfrulin – några tips. Krutbrännaren 27: 21–22.
Andersson, U.-B. 2019. Kastlösa avfallsanläggning lever upp. Krutbrännaren 28: 97–98.
Andersson, U.-B. 2021 a. Hårdhänt exploatering av alvarmark på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 115: 10–11.
Andersson, U.-B. 2021 b. Minnesord. Krutbrännaren 30: 72–74.
Andersson, U.-B. 2022 a. Utflyktsmål Grindmossen. Krutbrännaren 31: 30–31.
Andersson, U.-B. 2022 b. Botanikdagar på Öland 26 juni–3 juli 2022. Krutbrännaren 31: 39–52.
Andersson, U.-B. 2023 a. Alvarvandring vid Penåsa en varm sommardag 2022. Krutbrännaren
32: 20–24.
Andersson, U.-B. 2023 b. EU:s art- och habitatdirektiv. Krutbrännaren 32: 28–29.
Andersson, U.-B., Bringer. L., Bringer, K.-G. & Gunnarsson, T. 1997 a. Kärlväxter i Trollskogen. Krutbrännaren 6: 74–77.
Andersson, U.-B., Bringer. L., Bringer, K.-G. & Gunnarsson, T. 1997 b. Förteckning över kärlväxter i Trollskogen. Krutbrännaren 6: 91–97.
Andersson, U.-B. & Burén, T. 2013. Vegetation och flora i Igelmossen och närliggande våtmarker – jämförelser med tidigare inventeringar. Krutbrännaren 22: 81–98.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1995 a. Vårkällört, Montia arvensis återfunnen! Krutbrännaren 4: 64.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1995 b. Kustgentiana, Gentianella campestris ssp. baltica blommar åter på Öland. Krutbrännaren 4: 72.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1998 a. Kalkbräken, Gymnocarpium robertianum och några andra ormbunkar i alvarmiljö. Krutbrännaren
7: 8–12.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1998 b. Hotade kärlväxter på Öland 1997. Krutbrännaren
7: 39–42.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1999 a. Hotade kärlväxter och några andra ovanliga arter på Öland 1998. Krutbrännaren 8: 17–20.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1999 b. Hotade kärlväxter och några andra ovanliga arter på Öland 1999. Krutbrännaren 8: 99–103.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2000 a. Nya rödlistan för kärlväxter från öländsk horisont. Krutbrännaren 9: 27–35.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2000 b. Presentation av Ölands nya hotarter bland kärlväxterna. Krutbrännaren 9: 36–57.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2001 a.
Rödlistade kärlväxter på Öland. Krutbrännaren
10: 22–25.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2001 b. Natura 2000-arter på Öland. Krutbrännaren 10: 48–52.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2002 a. Havsnajas Najas marina – ny art för Öland. Krutbrännaren 11: 51–52.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2002 b. Släktet Orobanche på Öland. Krutbrännaren 11: 53–60.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2002 c. Nytt floraväkteri. Krutbrännaren 11: 27–33.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2003 a. Nya utmaningar – björnbär på Öland. Krutbrännaren 12: 110–115.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2003 b. Vanlig fikonmålla Chenopodium ficifolium ssp. ficifolium – ny art för Öland. Krutbrännaren 12: 97–98.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2003 c. Jakten på ljungögontröst Euphrasia micrantha – eller helgen när vi hittade allt utom det vi letade efter. Krutbrännaren 12: 116–121.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2003 d. Äntligen – dvärglåsbräken Botrychium simplex återfunnen på Öland. Krutbrännaren 12: 63–65.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2003 e. Gotlandssolvända Fumana procumbens – aktuellt status på Öland. Krutbrännaren 12: 66–69.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2003 f. Floraväktarrapport 2002 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 12: 15–53.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2004. Floraväktarrapport 2003 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 13: 3–43.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2005 a. Floraväktarrapport 2004 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 14: 16–50.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2005 b. Nya rödlistan för kärlväxter 2005. Krutbrännaren
14: 55–90.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006 a. Floraväktarrapport 2005 Ölands Botaniska förening. Krutbrännaren 15: 3–49.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006 b. Ryssstarr Carex praecox – funnen på Öland – ny art för Sverige. Krutbrännaren 15: 55–57.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006 c. Släktet Rosa – blommor, taggar och blad i skön förening. Krutbrännaren 15: 115–121.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006 d. Ryssstarr – ny art för Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 100: 242–244.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2007 a. Floraväktarrapport 2006 Ölands Botaniska förening. Krutbrännaren 16: 3–67.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2007 b. Öland – lökarnas land. En beskrivning av sju arter i släktet Gagea. Krutbrännaren 16: 94–98.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2007 c. Sandbrodd Milium vernale på Öland. Krutbrännaren 16: 109–110.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2007 d. Dvärglåsbräken och jordtunga på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 101: 359.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2008 a. Inventering av öar i Algutsrums socken. Krutbrännaren 17: 100–103.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2008 b. Murgrönssnyltrot Orobanche hederae – nu åter på Öland. Krutbrännaren: 17: 128–133.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2008 c. Floraväktarrapport för 2007. Krutbrännaren: 17: 3–25, 36–56.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2008 d. Floraväktarrapport för 2007 forts. Krutbrännaren:
17: 63–99.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2008 e. Intressanta fynd växtsäsongen 2008. Krutbrännaren
17: 134–140.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2009 a. Rapport från Ölands kärlväxtflora säsongen 2009. Krutbrännaren 18: 59–99.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2009 b. Rapport från Ölands kärlväxtflora säsongen 2009. Spädnarv Arenaria leptoclados – nu åter på Öland. Krutbrännaren 18: 76.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2009 c. Rapport från Ölands kärlväxtflora säsongen 2009. Dvärgsötväppling Melilotus indicus – ny art för Öland. Krutbrännaren 18: 83.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2009 d. Rapport från Ölands kärlväxtflora säsongen 2009. Sammetsbockrot Pimpinella saxifraga ssp. nigra
– äntligen! Krutbrännaren 18: 90–92.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2009 e. Floraväktarrapport för 2008. Krutbrännaren: 18: 3–29.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2010 a. Floraväkteri 2009. Krutbrännaren: 19: 3–24.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2010 b. Öländska utflyktsmål – Beijershamn. Krutbrännaren: 19: 57–59.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2011 a. Intressanta fynd från inventeringen säsongen 2011. Krutbrännaren 20: 79–108.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2011 b. Intressanta fynd från inventeringen säsongen 2011. Dansk stensöta – nu också på Öland! Krutbrännaren 20: 95–96.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2011 c. Lär dig mer om Apiaceae. Krutbrännaren 20: 63–73.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2011 d. Floraväkteri 2010. Krutbrännaren 20: 14–41.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2012 a. Ljusgul tandrot Cardamine kitaibelii funnen på Öland. Krutbrännaren 21: 34.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2012 b. Rysk sabellilja Gladiolus imbricatus funnen på Öland. Krutbrännaren 21: 49–50.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2012 c. Kotula – nu även i Bredsättra socken. Krutbrännaren
21: 43–44.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2012 d. Klibbglim – återuppstånden på Öland. Krutbrännaren 21: 47–48.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2012 e. Inventeringen av Öland, läget 2012. Krutbrännaren
21: 59–93.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2012 f. Floraväktarrapport 2011. Krutbrännaren 21: 3–27.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2012 g. Besökslokaler på Öland – Lopperstad sjömark med omgivning. Krutbrännaren 21: 45–47.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2012 h. Besökslokaler på Öland – f.d. sandtag väst Sandgårdsborg. Krutbrännaren 21: 51–54.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2013 a. Våra öländska solvändor. Krutbrännaren 22: 71–73.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2013 b. En äkta ölandstok är enkönad. Krutbrännaren 22: 73–74.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2013 c. Växtfynd rapporterade 2013. Krutbrännaren 22: 111–128.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2013 d. Släktet ogräsmållor Chenopodium på Öland. Krutbrännaren 22: 55–67
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2013 e. Växtfynd rapporterade 2013. Områden med ruderatväxter. Krutbrännaren 22: 124–128.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2013 f. Floraväktarrapport 2012 – rödlistade kärlväxter på alvarmark. Krutbrännaren 22: 3–48.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2014 a. Gråfingerört Potentilla incana – äntligen belagd från Öland. Krutbrännaren 23: 21.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2014 b. Sommarsnöklocka funnen på Öland. Krutbrännaren 23: 22–23.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2014 c. Trådtåg Juncus filiformis nu åter i den öländska floran. Krutbrännaren 23: 61–62.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2014 d. Mer intressanta kärlväxtfynd från 2014. Krutbrännaren 23: 78–81.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2014 e. Plattlummer Lycopodium complanatum funnen under lingonplockning. Krutbrännaren 23: 59–60.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2014 f. Floraväktarrapport 2013. Krutbrännaren 23: 3–20.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2015 a. Rutlåsbräken Botrychium matricarifolium – nu åter i den öländska flora. Krutbrännaren 24: 71–72.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2015 b. Vårens primörer – snödroppar. Krutbrännaren 24: 88–94.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2015 c. Växt- och svampfynd 2015 på Öland del 1 (januari–juni). Krutbrännaren 24: 95–106.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2015 d. Rödlistade växter i Sverige 2015 – från öländsk horisont. Krutbrännaren 24: 43–70.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2015 e. Floraväktarrapport 2014 – växter i människans närhet. Krutbrännaren 24: 3–35.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2016 a. Växt- och svampfynd 2015 på Öland del 2 (juli–
december). Krutbrännaren 25: 10–17.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2016 b. Hur gick det för rylen? Krutbrännaren 25: 104.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2016 c. Bioblitz vid Horns kungsgård 21–24 juli 2016. Krutbrännaren 25: 86–89.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2017 a. Höstlåsbräken Botrychium multifidum – ännu ej
i själatåget. Krutbrännaren 26: 53–55.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2017 b. Storviol på Öland – aktuell status. Krutbrännaren
26: 67–80.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2017 c. Vårens primörer – krokus. Krutbrännaren 26: 90–98.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2017 d. Kotula – en invasionsart i drönarperspektiv. Svensk Bot. Tidskr. 111: 344–347.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2018 a. Arvar släktet Cerastium på Öland. Krutbrännaren
27: 3–11.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2018 b. Ölands vägkanter. Krutbrännaren 27: 17–19.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2018 c. Växtsäsongen 2018 och några mer intressanta fynd. Krutbrännaren 27: 27–35.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2018 d. Vårens stjärnor går i blått. Krutbrännaren 27: 70–80.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2019 a.
Förvildade vårblommor i gult, vitt och blått. Krutbrännaren 28: 71–84.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2019 b.
Effekter på Ölands flora efter värmen och torkan sommaren 2018. Krutbrännaren 28: 39–50.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2019 c. Växter du identifierar med andra sinnen än synen. Krutbrännaren 28: 27–32.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2020 a. Röd-listan 2020 från en öländsk horisont. Krutbrännaren 29: 18–39.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2020 b. Anmärkningsvärda fynd växtsäsongen 2020. Krutbrännaren 29: 56–61.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2021 a. I
Wahlenbergs fotspår. Krutbrännaren 30: 42–62.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2021 b. Några fynd 2020–2021. Krutbrännaren 30: 89–96.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2021 c. Liten blåklocka – Sveriges nationalblomma. Krutbrännaren 30: 97–99.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2021 d. Biologisk museet och herbarium Oskarshamn. Krutbrännaren 30: 101–102.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2022 a. Silverviol floraväktade lokaler 2022. Krutbrännaren
31: 62–64.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2022 b. Intressanta fynd 2021–2022. Krutbrännaren 31: 69–74.
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2023. Honungsblomster Herminium monorchis vid Sandbymålet. Krutbrännaren 32: 25–27.
Andersson, U.-B., Gunnarsson, T. & Johansson. T. 1999. När blommar Ölands rödlistade kärlväxter? Krutbrännaren 8: 21–26.
Andersson, U.-B. & Knutsson, T. 2009. Skåningar på väg norrut – två nya arter för Öland. Krutbrännaren 18: 47–48.
Andersson, U.-B. & Knutsson, T. 2020. Vresalmen är akut hotad. Svensk Bot. Tidskr. 114: 306–313.
Andersson, U.-B. & Mattiasson, G. 2010. Röllikesnyltroten hotad på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 104: 270.
Andersson, U.-B. & Mattiasson, G. 2011. Hotet mot röllikesnyltroten är borta. Svensk Bot. Tidskr. 105: 126.
Andrén-Sandberg, Å. 2016. Salepsrot – rävtestikelorkidén. Svensk Bot. Tidskr. 110: 50–51.
Anonym. 1992. Fyndhörnan. Krutbrännaren
1: 41–42.
Anonym. 1993 a. Under luppen. Krutbrännaren
2: 34.
Anonym. 1993 b. Under luppen. Krutbrännaren
2: 64–66.
Anonym. 1994 a. Under luppen. Krutbrännaren
3: 51–53.
Anonym. 1994 b. Artlista för Gårdby socken.
Krutbrännaren 3: 69–76.
Anonym. 1996 a. Artlista för Algutsrum socken. Krutbrännaren 5: 75–83.
Anonym. 1996 b. Under luppen. Krutbrännaren
5: 111–114.
Anonym. 1997. Under luppen. Krutbrännaren
6: 29–30.
Anonym. 1998 a. Artlista för Resmo socken.
Krutbrännaren 7: 117–125.
Anonym. 1998 b. Nya arter för Resmo dvs. arter ej uppgivna i Ölands kärlväxtflora 1986. Krutbrännaren 7: 127–128.
Anonym. 1998 c. Under luppen. Krutbrännaren
7: 46.
Anonym. 1999 a. Under luppen. Nya arter för Öland. Krutbrännaren 8: 37.
Anonym. 1999 b. Under luppen. Krutbrännaren
8: 105–106.
Anonym. 2003. Under luppen. Krutbrännaren
12: 142.
Anonym. 2004 a. Under luppen. Krutbrännaren
13: 81.
Anonym. 2004 b. Under luppen. Krutbrännaren
13: 128.
Anonym. 2005. Under luppen. Krutbrännaren
14: 91.
Anonym. 2006 a. Under luppen. Krutbrännaren
15: 92–94.
Anonym. 2006 b. Under luppen. Krutbrännaren
15: 126.
Anonym. 2007. Under luppen. Krutbrännaren
16: 111–113.
Anonym. 2008 a. Under luppen. Krutbrännaren
17: 99, 113.
Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.
Apelgren, K. 1986. Några problematiska Myosotis-arter vid Östersjön. Svensk Bot. Tidskr. 80: 145–150.
Apelgren, K. 1987. Stor vattenmåra – en förbisedd svensk växt. Svensk Bot. Tidskr. 81: 99–102.
Apelgren, K. & Lernstål, R. 1991. Variation in Galium palustre s. lat. in the Baltic land-uplift area. Nordic Journal of Botany 10: 565–592.
Appelqvist, T., Bengtson, O. & Lindholm, M. 2009. Åtgärdsprogram för näbbtrampört 2008–2010 (Polygonum oxyspermum). Rapport 5972. Naturvårdsverket.
Arenius, J. P. ms 1829. Förteckning på wäxter, samlade sommaren 1829 under några excursioner uti Östergöthland förnämligast uti Åtveds, Järeda och Misterhults Socknar, på Omberg och trakten deromkring och omkring Linköping. Under en resa på Öland samt genom Calmar län på flera ställen omkring den så kallade Strandvägen, samt flerstädes af Johan P. Arenius. [13]. Linköpings Naturvetenskapliga Sällskaps handlingar. Linköpings kommunarkiv.
Areskog, C. 1893. Några för Ölands flora nya eller mindre kända Viola-former. Bot. Notiser 1893: 161–162.
Areskog, C. 1946. En bok om Öland. 2 uppl. Lund.
Areskog, N.-H. 1947. Förteckning över fanerogamer och kärlkryptogamer i Stora Rörs-området (Öland). Kalmar läroverk, enskilt arbete.
Arne, P.-G. 1955. Om utländska trädslag på kronoparken Böda. Lustgården 36: 124–128.
Arnemo, R. & Berggren, H. 1979. Hornsjön – några nya undersökningsresultat. Öländsk Bygd 1979: 5–16.
Aronsson, M., Black-Samuelsson, S., Edqvist, M., Persson, E., Ståhlberg, D. & Weibull, J. 2012. Kulturväxtsläktingar – något att bry sig om. Svensk Bot. Tidskr. 106: 309–318.
Arvidsson, I. 1951. Austrocknungs- und Dürreresistenzverhältnisse einiger Repräsentanten öländischer Pflanzenvereine nebst Bemerkungen über Wasserabsorption durch oberirdische Organe. Oikos, Suppl. 1.
Arwidsson, T. 1935. Empetrum hermaphroditum (Lange) Hagerup och E. nigrum L. s. str. i Norden. Bot. Notiser 1935: 181–183.
Arwidsson, T. 1937. Eine Beobachtung über das Blühen von Fumana vulgaris auf der Insel Öland. Bot. Notiser 1937: 266–271.
Aspegren, A. G. ms. 1844. Förteckning på wäxter samlade under åren 1838, -41, -42, -43, -44 uti trakten omkring Linköping, uti Wikingstad. Slaka, Kärna, Svinstad med fl församlingar samt sistnämnde år under en excursion åt södra delen af Stiftet och Öland av Axel Aspegren. [21). Linköpings Naturvetenskapliga Sällskaps handlingar. Linköpings kommunarkiv.
Aulin, F. R. 1912. Botaniska anteckningar från Öland. Svensk Bot. Tidskr. 6: 373–386.
Aulin, F. R. 1914. Anteckningar till Sveriges adventivflora (I.). Svensk Bot. Tidskr. 8: 357–377.
Axelius, B. 1991. Odlade arter av släktet Physalis. Svensk Bot. Tidskr. 85: 413–416.
Backéus, I. & Hytteborn, H. 2019. ”Det har vi vetat hela tiden!” – Akademikerna och lövängen för hundra år sedan. Svensk Bot. Tidskr. 113: 219–231.
Bartholin, T. 1662. Index Plantarum indigenarum, quas in itinere suo observavit D. Georgius Fuiren. Plantæ Itineris Gothici. I: Cista Medica Hafniensis: 287–290. Hafniæ.
Becker, W. 1914. Viola elatior × Riviniana. Repert. Spec. Nov. Regni. Veg. 14: 9–10.
Becker, W. 1925. Zwei neue Bastarde der Viola uliginosa Bess. und Viola elatior × Riviniana. Repert. Spec. Nov. Regni. Veg. 21: 106–109.
Becker, W. 1927. Viola rupestris × uliginosa. Repert. Spec. Nov. Regni. Veg. 24: 204.
Bendiksby, M., Tribsch, A., Borgen, L., Trávní?ek, P. & Brysting. A. 2011. Allopolyploid origins of the Galeopsis tetraploids – revisiting Müntzing’s classical textbook example using molecular tools. New Phytol. 191: 1150–1167.
Benevenuti, S. 1995. Soil Light Penetration and Dormancy of Jimsonweed (Datura stramonium) Seeds. Weed Sience. Vol. 43: 389–393.
Bengtsson, K. 1993. Fumana procumbens on Öland – population dynamics of a disjunct species at the northern limit of its range. Journal of Ecology 81: 745–758.
Bengtsson, K., Prentice, H. C., Rosén, E., Moberg, R. & Sjögren, E. 1988. The dry alvar grasslands of Öland: ecological amplitudes of plant species in relation to vegetation composition. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 21–46.
Berggren, H. 1970. Öj mosse. Mscr. ekol. bot. semin.-upps. Lund.
Berggren, H. 1979. Limnologiska undersökningar
i Hornsjön. Calidris 1979: 35–51.
Berggren, I. 1979. Petgärdeträsk – en vegetationsbeskrivning. Calidris 1979: 117–132.
Berggren, J. 1917. ”Hybriden Pulsatilla pratensis × vernalis”, från Bot. Sällsk. i Stockholm protokoll. Svensk Bot. Tidskr. 11: 420.
Berglin, K. & Ericsson, S. 1998. Ett förbisett kännetecken som underlättar bestämning av älvmyskgräs Hierochloe hirta ssp. hirta. Svensk Bot Tidskr. 92: 348.
Bergsten, K. E. 1948. Det öländska landskapet. I
B. Palm, L. Landin. & O. Nordmark (red.). Öland, del I: 59–88. Lund.
Bergsten, K. E. 1955. Ölands klimat. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 36–41. Uppsala.
Bergström, M., Stighäll, K. & Zachrisson, E. 2003. Skogskorn i östra Uppland. Svensk Bot. Tidskr. 97: 295–304.
Birger, S. 1910. Om förekomsten i Sverige av Elodea canadensis L. C. Rich och Matricaria discoidea DC. Arkiv för Botanik 9 (7).
Birger, S. 1912. Utbredningen av Scirpus parvulus Roem. & Schult. i Skandinavien. Svensk Bot. Tidskr. 6: 608–618.
Birger, S. 1917. Växtvärlden II. Öland. I: Småland och Öland. Turistfören. handbok: 26–31.
Birkedal, S. & Kreutz, K. 2009. Knipprötter i Skåne. Bot. Notiser 142: 1–11.
Bjurulf, P. 2005 a. Växer mossnycklar på Öland? Krutbrännaren 14: 3–12.
Bjurulf, P. 2005 b. Stödbladens tandning hos svenska handnycklar. Svensk Bot. Tidskr. 99: 97–108.
Bjurulf, P. 2005 c. Finns mossnycklar på Öland? Svensk Bot. Tidskr. 99: 133.
Björkqvist, I. 1961. Kromosomtalsförhållanden inom släktet Alisma L. Bot. Notiser 1961: 281–299.
Björling, M. 2010. Kotula Cotula coronopifolia ny art för Öland. Krutbrännaren 19: 71–73.
Björn, L.-O. 2018 a. Brännässlor – inte bara ogräs. Svensk Bot. Tidskr. 112: 111–115.
Björn, L.-O. 2018 b. Prunus: Vackert, gott och giftigt för människor och djur. Svensk Bot. Tidskr. 112: 326–335.
Björn, L.-O. 2020. Fräknar – en liten kvarleva av en fordom mäktig ätt. Svensk Bot. Tidskr. 114: 16–21.
Black-Samuelsson, S. & Whiteley, R. 2006. Värna våra vackra vresalmar! Genetik som ett redskap i bevarandebiologin. Svensk Bot. Tidskr. 100: 418–423.
Blom, C. 1936. Bidrag till kännedomen om Sveriges adventivflora. III. Acta Horti Gotoburg.
11: 159–182.
Blomgren, E., Falk. E. & Herloff, B. (red.). 2011. Bohusläns Flora. Lund.
Boberg, E. 2010. Evolution of Spur Length in a Moth-pollinated Orchid. Thesis. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis; 2010. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from
the Faculty of Science and Technology, 712.
Boberg, E. 2016. Evolutionen av två skilda varianter av nattviol på Öland. Krutbrännaren 25: 3–9.
Boberg, E., Alexandersson, R., Jonsson, M., Maad, J., Ågren, J. & Nilsson L. A. 2013. Pollinator shifts and the evolution of spur length in the moth-pollinated orchid Platanthera bifolia. Annals of bothany.
Bobrov, A. A., Zalewska-Ga?osz, J., Jopek, M. & Mowergoz, E. 2015. Ranunculus schmalhausenii (section Batrachium, Ranunculaceae), a neglected water crowfoot endemic to Fennoscandia—a case of rapid hybrid speciation in postglacial environment of North Europe. Phytotaxa 233(2): 101–138.
Bohlin, A. & Nordin, I. 2001. Röd tallört Monotropa hypopitys i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 95: 3–7.
Bohlin, L., Bruhn J. G. & Burman R. 2013. Läkemedel från naturen – En integrerad del av medicinen. Apotekarsocieteten, Stockholm.
Braun-Blanquet, J. 1963. Das Helianthemo-Globularion, ein neuer Verband der baltischen Steppenvegetation. Station Intern. Géobot. Médt. et Alp., Comm. 160: 27–38. Montpellier.
Bromelius, O. O. 1694. Chloris gothica, seu catalogus stirpium circa Gothoburgum nascentium…[Tryckort ej utsatt].
Bringer, K.-G. 1993 a. Grenigt kungsljus Verbascum lychnitis funnen på Öland sommaren 1993 och något om dess släktingar. Krutbrännaren 2: 41–43.
Bringer, K.-G. 1993 b. Jordkastanjen, Bunium bulbocastanum − en sällsynt ölandsväxt? Krutbrännaren 2: 44–46.
Bringer, K.-G. 1993 c. Arontorpsrosen Adonis vernalis på Öland våren 1993. Krutbrännaren 2: 23–27.
Bringer, K.-G. 1993 d. 1993 års inventeringsarter – en presentation. Krutbrännaren 2: 11–14.
Bringer, K.-G. 1993 e. Sommaren 1993 ur botanistens synvinkel. Krutbrännaren 2: 60–61.
Bringer, K.-G. 1994. Vårblommor kring Algutsrums kyrka. Krutbrännaren 3: 17–18.
Bringer, K.-G. 1995 a. Är kalmolken Sonchus uliginosus en ovanlig ölandsväxt? Krutbrännaren 4: 14–15.
Bringer, K.-G. 1995 b. Krypfloka, Apium inundatum återfunnen i Vickleby. Krutbrännaren 4: 61–62.
Bringer, K.-G. 1995 c. Svenska Botaniska Föreningens Botanikdagar på Öland 29/6–1/7 1995. Krutbrännaren 4: 51–57.
Bringer, K.-G. 1996 a. Åkerranunkel Ranunculus arvensis och luddvicker Vicia villosa på Öland 1992–1995. Krutbrännaren 5: 14–16.
Bringer, K.-G. 1996 b. Hur stod det till med Ölands daggkåpor? Krutbrännaren 5: 42.
Bringer, K.-G. 1997 a. Bägarnattskatta Solanum physalifolium var. nitidibaccatum. Krutbrännaren 6: 57–58.
Bringer, K.-G. 1997 b. Martorn Eryngium maritimum och hedblomster Helichrysum arenarium – två ölandsarter på fallrepet. Krutbrännaren 6: 11–14.
Bringer, K.-G. 1998. Jämtstarr, Carex lepidocarpa ssp. jemtlandica. Krutbrännaren 7: 126.
Bringer, K.-G. 1999 a. Våradonis (Adonis vernalis) inför millenniumskiftet. Krutbrännaren 8: 50–53.
Bringer, K.-G. 1999 b. Rödklöver Trifolium pratense. Krutbrännaren 8: 35.
Bringer, K.-G. 1999 c. Neptuni åkrars olika ansikten. Krutbrännaren 8: 13–16.
Bringer, K.-G. 2000. Åke Lundqvist – Ölandsbotanist. Krutbrännaren 9: 66–73.
Bringer, K.-G. 2001. Ölandsbotanisten Åke Lundqvist (1913–2000). Svensk Bot. Tidskr. 95: 184–185.
Bringer, K.-G. 2006. Vitblommig björnloka Heracleum sphondylium ssp. spohondylium på Öland. Krutbrännaren 15: 109.
Bringer, K.-G., Bringer, L., Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1995. Fågelarv Holosteum umbellatum på Öland våren 1995. Krutbrännaren 4: 58–60.
Bringer, K.-G., Bringer, L., Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 1996. Än blommar huvudtåget! Krutbrännaren 5: 38–39.
Bringer, K.-G. & Knutsson, T. 1993. Råglosta Bromus secalinus och finlosta Bromus lepidus – två sällsynta gräsarter funna på Öland sommaren 1993. Krutbrännaren 2: 49–52.
Bringer, L. 1994. Almsjukan – ett hot mot de öländska almarna? Krutbrännaren 3: 38–41.
Bringer, L. 1995 a. Såpört, Gypsophila fastigiata vid Horns udde. Krutbrännaren 4: 63.
Bringer, L. 1995 b. Hylsnejlika Petrorhagia prolifera återfunnen vid Ölands Norra udde. Krutbrännaren 4: 65.
Bringer, L. 1996. Malörtsambrosia Ambrosia artemisiifolia. Krutbrännaren 5: 120.
Bringer, L. 1997. Växter som inte räknas. Krutbrännaren 6: 39−49.
Bringer, L. 1998. Vägfräne Rorippa ×armoracioides (Rorippa austriaca × sylvestris) ny för Öland. Krutbrännaren 7: 126
Bringer, L. 1999 a. Öländska färgväxter från Linné till våra dagar. Krutbrännaren 8: 7–12.
Bringer, L. 1999 b. Svenska växtnamn och öländska. Krutbrännaren 8: 84–93.
Bringer, L. 2004. Om humle förr och nu. Krutbrännaren 13: 63–66.
Bringer, L., Andersson, U.-B., Ohlsson, A. & Abramsson, G. m.fl. 1994. Temanummer. Floran i Gårdby socken. Krutbrännaren 3: 57–68.
Bringer, L. Andersson, U.-B., Klingenstierna, L., Andersson, A., Toresson, S., Carlsson, S., Bjerlin, A.-M. & Martinsson, M. m.fl. 1996. Temanummer. Floran i Algutsrums socken. Krutbrännaren 5: 51–74.
Bringer, L., Andersson, U.-B., Schulz, M.-A., Delphin, C., Sabel, A.-M. & Davidsson, S. m.fl. 1998. Temanummer. Floran i Resmo socken. Krutbrännaren 7: 87–117.
Bringer, L., Bringer, K.-G., Andersson, U.-B., Gunnarsson, T. & Lundegårdh, D. 2001. Temanummer. Floran i Mörbylånga socken. Krutbrännaren 10: 67–109.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 1992. Hornsärv Ceratophyllum demersum ny för Öland. Krutbrännaren 1: 33.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 1997. Grå dunört Epilobium lamyi återfunnen på Öland. Krutbrännaren 6: 15–16.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 1999 a. Smultronmålla, Chenopodium capitatum – ny för Öland. Krutbrännaren 8: 32.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 1999 b. Vårtsärv Ceratophyllum submersum ny för Öland. Krutbrännaren 8: 93–95.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2000. Rostbjörnbär Rubus pedemontanus funnet på Öland. Krutbrännaren 9: 81–84.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2001 a. Några förvildade vårväxter på Öland. Krutbrännaren 10: 3–12.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2001 b. Flikbjörnbär, Rubus laciniatus, – ny för Öland. Krutbrännaren 10: 26.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2001 c. Artlista för Mörbylånga socken. Krutbrännaren 10: 96–110.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2001 d. Kärlväxtfloran i Mörbylånga socken. Krutbrännaren 10: 67–95.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2002 a. Glansmålla, Atriplex sagittata, en ny art för Öland. Krutbrännaren 11: 33–34.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2002 b, Gråborgsängen. Krutbrännaren 11: 66–74.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2003. Ny art för Öland – mexikansk spikklubba Datura inoxia. Krutbrännaren 12: 134.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2004 a. Luddranunkel Ranunculus psilostachys. Krutbrännaren 13: 70–71.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2004 b. Växtlokaler kring Färjestaden – Skogsby, del I. Krutbrännaren 13: 87–91.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2005 a. Floran i
täktgropen norr om Isgärde. Krutbrännaren
14: 107–110.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2005 b. Corydalis-hybrid. Krutbrännaren 14: 110.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2005 c. Växtlokaler kring Färjestaden – Skogsby, del II. Krutbrännaren 14: 12–15.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2005 d. Växtlokaler kring Färjestaden – Skogsby, del III. Krutbrännaren 14: 103–106.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2006 a. Kermesbär på Öland. Krutbrännaren 15: 94.
Bringer, L. & Bringer, K.-G. 2006 b. Något om kungsljus och deras hybrider. Krutbrännaren
15: 110–111.
Brunet, J. 1994. Utbredning av sällsynta lundgräs i södra Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 88: 101–108.
Burén, T. 1997. Fetknoppsuppgifter efterlyses. Svensk Bot. Tidskr. 91: 584.
Burén, T. 2008. Hybrider mellan krypbjörnbär och blåhallon. Krutbrännaren 17: 126–128.
Burén, T. 2009. Tre förbisedda och missförstådda krypbjörnbär från sydöstra Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 103: 196–204.
Burén, T. 2011. Stolt trampört. Krutbrännaren 20: 88.
Cajander, A. 1935. Über die fennoskandischen Formen der Kollektivart Carex polygama Schkuhr. Ann. Bot. Soc. Zool.-Bot. Fenn. Vanamo, 5 (5).
Carlsson, R. 1976. Glyceria striata funnen i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 70: 57–60.
Carlsson, Å. & Gustafsson, L.-Å. 1983. Svinroten
som slåtterängsväxt. Svensk Bot. Tidskr. 77: 93–104.
Cedergren, K. 1947. Lathyrus maritimus (L.) Bigelow i Skandinavien. Svensk Bot. Tidskr. 41: 151–158.
Cederwald, G. von. 1867. Strödda bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1867: 162–176.
Chapurlat, E., Anderson, J., Ågren, J., Friberg, M & Sletvold, N. 2018. Diel pattern of floral scent emission matches the relative importance of diurnal and nocturnal pollinators in populations of Gymnadenia conopsea. Annals of Botany 121: 711–721.
Christensen, K. I. 1982. A biometric study of some hybridizing Crataegus populations in Denmark. Nordic Journal of Botany 2: 537–548.
Christensen, K. I. 1987. Taxonomic revision of the Pinus mugo complex and P. ×rhaetica (P. mugo × sylvestris) (Pinaceae). Nordic Journal of Botany 7: 383–408.
Christensen, K. I. 1992. Revision of Crataegus Sect. Crataegus and Nothosect. Crataeguineae (Rosaceae–Maloideae) in the Old World. Systematic Botany Monographs 35: 1–199.
Christensen, K. I. 1996. Bestämning av skånska hagtorn. Lunds Bot. Förening. Medlemsblad 3: 10–17.
Conti, F., Bartolucci, F., Tomovi?, G. & Lakuši?, D. 2012. Jacobaea vulgaris subsp. gotlandica (Compositae), new for Italy and Montenegro. Botanica Serbica 36: 145–147.
Cullen, J. m.fl. 1995. The European Garden Flora IV. Cambridge.
Cullen, J. m.fl. 1997. The European Garden Flora V. Cambridge.
Cullen, J. m.fl. 2000. The European Garden Flora VI. Cambridge.
Cvitanovi?, S. m. fl. 2007. Allergic Rhinitis and Asthma in Southern Croatia: Impact of Sensitization to Ambrosia elatior. Croat. Med. J. 48: 68–75.
Dahlbeck, N. 1939. Inventering av svenska träd-jättar. Lustgården 20: 101–111.
Dahlberg, G. & Johansson, I. 1941. Svenskt lantbrukslexikon. Stockholm.
Dahlgren, K. V. O. 1922. Om Lysimachia Nummularium L. i Sverige. Bot. Notiser 1922: 129–148.
Dahlskog, S. 1953. Öland – inventering 1953. Mscr., bl.a. hos Sv. Naturskyddsföreningen.
Dahlstedt, H. 1905. Om skandinaviska Taraxacum-former. Bot. Notiser 1905: 145–172.
Dahlstedt, H. 1908. Taraxacum palustre (Ehrh.) und verwandte Arten in Skandinavien. Arkiv för Botanik 7 (6): 1–29.
Dahlstedt, H. 1910. Östsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 9 (10).
Dahlstedt, H. 1911. Nya östsvenska Taraxaca. Arkiv för Botanik 10 (6): 1–36.
Dahlstedt, H. 1921 a. Nya syd- och mellansvenska Hieracia silvaticiformis. Arkiv för botanik 17 (2).
Dahlstedt, H. 1921 b. De svenska arterna av släktet Taraxacum. 1. Erythrosperma. 2. Obliqua. Acta Flora Suec. 1: 1–160.
Dahlstedt, H. 1925. Om Ölands Taraxcum-flora. Arkiv för Botanik 19 (18): 1–19.
Dahlstedt, H. 1928. De svenska arterna av släktet Taraxacum. 3. Dissimilia, 4. Palustria, 5. Ceratophora, 6. Arctica, 7. Glabra. Kungl. Sv. Vetenskapsakad. Handl. Ser. 3, 6 (3).
Dahlstedt, H. 1928. De svenska arterna av släktet Taraxacum. 8. Spectabilia. Kungl. Sv. Vetenskapsakad. Handl. Ser. 3, 9 (2).
Dahlstedt, H. 1935. Nya skandinaviska Taraxaca. Bot. Notiser 1935: 295–316,
Dahmani-Muller, H., van Oort, F., Gélie, B. & Balabane, M. 2000. Strategies of heavy metal uptake by three plant species growing near a metal smelter. Environmental Pollution 109: 231–238.
Danielson, U. 1917 a. Avenboken på Öland. Skogsvårdsfören. Tidskr. 1917: 833–839.
Danielson, U. 1917 b. Ölands almar. Skogsvårds-fören. Tidskr. 1917: 895–901.
Danielson, U. 1918 a. Anteckningar om de öländska skogarnas historia och utveckling. Skogsvårdsföreningens Tidskr. 1918: 201–262.
Danielson, U. 1918 b. Jätteekarna på Halltorp. Skogen 5: 197–200.
Danielson, U. 1921. Lövskogarna på Öland. Sveriges Natur 1921: 111–120.
Danielson, U. 1924. Västerstads almskog och Halltorps hage. Lustgården 5: 47–54.
Danielson, U. 1943. Skydda Ölands natur. Ölandsboken i Linnés fotspår. Acta Oelandica 7: 101–105. Stockholm.
Danielsson, B. 1975. Växter i Ås socken – förr och nu. I B. Engström, Ås – socknen på Ölands sydspets: 13–21. Stockholm.
Danielsson, M. 1977. Öj mosse. Ekokonsult hb, Lund, stencil. [Sammanfattad i ”Vegetationen vid Öj mosse”, Calidris 1980: 25–34.].
Danielsson, S. 2000. Sandstäpp – en exklusiv naturtyp med exklusiva arter. Krutbrännaren 9: 8–12.
Danin, A., Domina, G. & Raimondo, F. M. 2008. Microspecies of the Portulaca oleracea aggregate found on major Mediterranean islands (Sicily, Cyprus, Crete, Rhodes). Flora Mediterranea 18: 89–107.
Delin, A. 2013. Ryl – gynnad eller missgynnad av brand? Svensk Bot. Tidskr. 107: 252–263.
Diekmann, M. 1994. Deciduous forest vegetation in Boreo-nemoral Scandinavia. Acta Phytogeogr. Suec. 80: 1–116.
Drenckhahn, D., Baumgartner, W. & Zonneveld, B. 2017. Different genome sizes of Western and Eastern Ficaria verna lineages shed light on steps of Ficaria evolution. Forum geobotanicum
7: 27–33.
Dudman, A. A. & Richards, A. J. 1997. Dandelions of Great Britain and Ireland. BSBI Handbook
N. 9. London.
Du Rietz, G. E. 1917. Ekskogen vid Borgholm. Sveriges Natur 1917: 15–23.
Du Rietz, G. E. 1921. Vegetationen och det öländska landskapet. Sv. Turistfören. Årsskr. 1921: 73–91.
Du Rietz, G. E. 1923 a. Studien über die Helianthemum oelandicum-Assoziationen auf Öland. Svensk Bot. Tidskr. 17: 69–82.
Du Rietz, G. E. 1923 b. De svenska Helianthemum-arterna. Bot. Notiser 1923: 435–446.
Du Rietz, G. E. 1930. Vegetationsforschung auf soziationsanalytisher Gundlage. Aberhaldens Handbuch der biol. Arbeitsmethoden. Abt. XI, Teil
5: 293–480. Berlin & Wien.
Du Rietz, G. E. 1932. Zur Vegetationsökologie der ostschwedischen Küstenfelsen. Beihefte zum Bot. Zentralbl. 49, Ergänzungsband: 61–112.
Dusén, K. F. omkr. 1890. Botaniska dagböcker från Öland, mscr. nr S 42 a. i Uppsala UB.
Dusén, K. F. 1896. Om Ölands och sydöstra Smålands Gentianae. Bot. Notiser 1896: 11–20.
Edelstam, C. 1944. Beijershamnsområdet på Öland. En ornitologisk inventering. KVA:s skrifter i naturvårdsärenden, nr. 45.
Edelstam, C. Selander, S. & Sterner, R. 1948. Sammanställning över skyddsvärda områden på Öland. Mscr., bl.a. hos Sv. Naturskyddsföreningen.
Edqvist, M. & Karlsson, T. 2007. Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.
Ek, T., Hagström, M. & Wadstein, M. 2003. Visst finns det barrskogar med hög biologisk mångfald i södra Sverige! Svensk Bot. Tidskr. 97: 135–149.
Ekholm, D., Karlsson, T. & Werner, E. 1991. Vilda och förvildade träd och buskar i Sverige. En fältflora. SBT-redaktionen. Lund.
Ekman, E. L. 1909. Pedicularis opsiantha n. sp., eine spätblühende Art aus der Gruppe Palustres Maxim. Bot. Notiser 1909: 83–93.
Ekman, E. L. 1912. Galium Mollugo L. och dess underarter i Sverige. Bot. Notiser 1912: 289–296.
Ekman, J. 1989. Sloklosta Bromus sitchensis och plattlosta B. willdenowii i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 87–100.
Ekman, J. 2015. Praktsporre funnen i Uppland. Svensk Bot. Tidskr. 109: 13–16.
Ekman, J. 1993. Råglosta i viltåkrar. Svensk Bot. Tidskr. 87: 349–353.
Ekman, J. & Ekman, G. 2001. Trädtomat, Solanum betaceum – ny för Öland. Krutbrännaren
10: 46–47.
Ekman, S. & Karlsson, T. 1989. Grenigt kungsljus och praktkungsljus – två ofta förväxlade arter. Svensk Bot. Tidskr. 83: 73–81.
Ekman, S. & Knutsson, T. 1986. Polygonum lapathifolium i Sverige. Svensk Bot. Tidskr.
80: 293–302.
Ekstam, U. 1979 a. Igelmossen: En undersökning av vegetation och flora. Medd. fr. Växtbiol. inst., Uppsala, 1979 (7).
Ekstam, U. 1979 b. Detaljerad vegetationskartering av kustlandskapet mellan Halltorp och Solliden på Öland. Calidris 1979: 269–318.
Ekstam, U. 1981. Naturreservatet Knisa mosse på Öland. Calidris 1981: 3–19.
Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N. 1989. Ängar: om naturliga slåttermarker i odlingslandskapet. Statens naturvårdsverk.
Ekstam, U. & Forshed, N. 1992. Äldre fodermarker: betydelsen av hävdregimen i det förgångna, målstyrning, mätning och uppföljning. Statens naturvårdsverk.
Ekstam, U. & Forshed, N. 1996. Om hävden upphör: kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker. Statens naturvårdsverk.
Ekstam, U. & Forshed, N. 2000. Svenska naturbetesmarker – historia och ekologi. Naturvårdsverket.
Ekstam, U. & Forshed, N. 2002. Svenska Alvarmarker – historia och ekologi. Naturvårdsverket.
Ekstam, U., Forshed, N. & Johansson, O. 2011. Ottenby – naturen och historien. Länsstyrelsen i Kalmar län.
Ekstam, U., Jacobson, R., Mattson, M. & Porsne, T. 1984. Ölands och Gotlands växtvärld. Stockholm.
Ekstam, U. & Johansson, O. 1977. Vegetation och häckfågelfauna på Egby och Sandby sjömarker. Calidris 1977: 123–149.
Ekstam, U. & Martinsson, I. 1981. Böda kronopark – naturinventering. Länsstyrelsen i Kalmar län informerar, 1981 (4). [Sammanfattning i Calidris 1980: 191–204].
Ekstam, U. & Sjögren, E. 1973. Studies on past and present changes in deciduos forest vegetation on Öland. Zoon, Suppl. 1: 123–135.
Ekstam, U. & Åkerlind, L.-O. 1973. Redovisning av skyddsvärdesklassificerade områden inom ”Mittlandsskogsinventeringen”. Stencil.
Ekstrand, E. V. 1866. Novitier för Kalmar läns flora. Bot. Notiser 1866: 18–24.
Elfström, T. 1993. Götalands daggkåpor. Botaniska museet, Göteborgs universitet.
Elfström, T. & Ljungstrand, E. 2005. En omkom-bination inom släktet Rosa L. Bot. Notiser
138 (4): 7–8.
Eliasson, P. 2018. Ek och historia i Halltorps hage och Räpplinge och Högsrums socknar. Länsstyrelsen i Kalmar län.
Elmberg, J. 2019. Kråkfåglar som fröspridare:
August Heintze visade vägen för hundra år sedan. Svensk Bot. Tidskr. 113: 344–349.
Elven, R., Bjorå, C. S., Fremstad, E., Hegre, H. & Solstad, H. 2022. Norsk flora. 8. utgåva. Oslo.
Elven, R. & Fremstad, E. 2018. Salix – vier, selje
og pil i Norge. Gunneria 82.
Emanuelsson, E. & Haglund, A. 2002. Sandbrodd, ett nytt gräs för Norden. Svensk Bot. Tidskr. 96: 216–222.
Englund, P. 2003. Tystnadens historia och andra essäer. Natur & Kultur.
Engstrand, C. J. H. ms 1852. Förteckning på wäxter samlade under sommaren 1851 i Westerum sn samt under 2 excursioner åt Öland av Carl Johan Henrik Engstrand. [24]. Linköpings Naturvetenskapliga Sällskaps handlingar. Linköpings kommunarkiv.
Engström, P. & Nilsson, E. V. 2021. Hur skiljer man pipdån från toppdån? Svensk Bot. Tidskr. 115: 210–213.
Erdtman, G. 1946. Palynologiska synpunkter på pionjärfasen i den svenska florans invandringshistoria. Svensk Bot. Tidskr. 40: 293–304.
Erdtman, G. 1955. Ölands alvar från istid till nutid. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 286–292. Uppsala.
Ericsson, B. C. 1982. Mossnycklar och skogsfru växer på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 76: 1–4.
Ericsson, B. C. 2000. Åke Lundqvist. Till minne. Krutbrännaren 9: 74–79.
Ericsson, S. 1992. Några tidigare opublicerade
fynd av majsmörblommor. Svensk Bot. Tidskr.
86: 77–83.
Ericsson, S. 1995. Några taxonomiska notiser om majsmörblommor. Svensk Bot. Tidskr. 89: 19–31.
Ericsson, S. 1996. Fler tidigare opublicerade fynd av majsmörblommor. Svensk Bot. Tidskr.
90: 25–32.
Ericsson, S. 1999. Klådris Myricaria germanica – vinnare och förlorare. Svensk Bot. Tidskr. 93: 153–156.
Erikson, J. 1895. Alfvarfloran på Öland. Bot. Notiser 1895: 185–198, 233–241.
Erikson, J. 1897. Zur Biologie und Morphologie von Ranunculus illyricus. Bot. Centralbl.
72: 193–195.
Erikson, J. 1898. En studie över Ranunculus illyricus´ morfologi, biologi och anatomi. Öfvers. Kongl. Vet.akad. Förhandl. 55: 87–109.
Erikson, J. 1900. Det öländska alfvarets naturförhållanden. Sv. Turistfören. Årsskr. 1900: 66–88.
Erikson, J. 1901. Bidrag till den öländska alfvarets floristik. Bot. Notiser 1901: 201–207.
Erikson, J. 1903. Om bokens förekomst på Öland. Bot. Notiser 1903: 219.
Erlandsson, K. 1996. Inventering av salesprot Anacamptis pyramidalis 1994–95. Krutbrännaren 5: 44–45.
Erlandsson, K. 1997. Skogsfru, Epipogium aphyllum och myggblomster, Hammarbya paludosa återupptäckta på Öland. Krutbrännaren 6: 16.
Erlandsson, K. 2008. Ny sydgräns för salepsrot Anacamptis pyramidalis på Öland. Krutbrännaren 17: 57
Falck, A. 1866. Om Schedonurus serotinus (Beneken), en för Svenska Floran ny art. Bot. Notiser 1866: 48–49.
Falck, K. 1913. Iakttagelser öfver alfvarvegetationen på Öland, särskilt med hänsyn till alfvarväxternas osmotiska tryck. Svensk Bot. Tidskr. 7: 337–362.
Falk, A. 1927. Idegranen i Blekinge och på Öland. Sveriges Natur 1927: 64–79.
Falk, A. 1935. Böda tall. Urkogsrelikter och andra naturvärden. Sveriges Natur 1935: 97–107.
Falk, A. 1957. Bland dyner, träd och blommor i Böda. Öländsk Bygd 1957: 7–20.
Fast, M. 2004–2006. Örternas uthållighet i vallodling. Länsstyrelsen i Östergötland län.
Fernández-Brime, S., Olariaga, I., Baral. H. O., Friebe, G., Jaklitsch, W., Senn-Irlet, B & Wedin, M. 2017. Cryptodiscus muriformis and Schizoxylon gilenstamii, two new species of Stictidaceae (Asomycota). Mycological Progress, https://doi.org/10.1007/s11557-017-1363-4.
Flinck, K.-E. & Hylmö, B. 1958. Cotoneaster som trädgårdsrymling. Bot. Notiser 1958: 650–652.
Floderus, M. M. 1854. Botaniska anteckningar under en resa på Öland och Örö-skären sommaren 1853. Bot. Notiser 1854: 161–169.
Fogelfors, H. 1971. Ogräsforan på de nordöländska åkrar. Ölands Bygd 1971: 76–83.
Fogelfors, H. 1972. Nya lokaler för Alopecurus myosuroides Huds. på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 66: 445.
Fogelfors, H. 2001. Ogräs – gissel och resurs. Svensk Bot. Tidskr. 95: 338–347.
Fogelström, J. 2014. Kastanjeblödarsjuka – ett allvarligt hot mot våra hästkastanjer. SLU, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap.
Folkesson, B. 1991. Löthorvan – om ängsarters återkolonisation på f d åker. Svensk Bot. Tidskr. 85: 215–223.
Folkesson, B. 1992. Öländska trädgårdsflyktingar, ett floristiskt bidrag. Krutbrännaren 1: 23–27.
Folkesson, B. 1993. Västra äng – en inäga. Krutbrännaren 2: 53–57.
Folkesson, B. 1994. Snödroppar på Öland. Krutbrännaren 3: 1–4.
Folkesson, B. 1995 a. Temanummer. Floran i Runstens socken. Krutbrännaren 4: 79–93.
Folkesson, B. 1995 b. Åker, linda, äng… blommornas vandringar. Krutbrännare 4: 7–13.
Folkesson, B. 1998. Landskapets utveckling. Krutbrännaren 7: 13–22.
Folkesson, B. 1999. Släktet Doronicum på Öland. Krutbrännaren 8: 30–31.
Folkesson, B. 2002. Pilar i N. Möckleby. Krutbrännaren 11: 16–22.
Folkesson, B. & Knutsson, T. 1992. Stor nunneört Corydalis solida på Öland. Krutbrännaren 1: 34.
Forslund, M. (red.) 2001. Natur och kultur på Öland. Kalmar.
Franck [Franckenius], J. 1638. Speculum Botanicum… Upsaliae.
Franck [Franckenius], J. 1659. Speculum Botanicum Renovatum. Upsaliae.
Fremstad, E. & Elven, R. 1997. Fremmede planter i Norge. De store Fallopia-artene. Blyttia 55: 3–14.
Fridén, L. 1965. Stipa pennata and its companions in the flora of Västergötland. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 161–166.
Fries, E. 1814–24. Novitiae Florae Suecicae. Lundae.
Fries, E. 1828. Novitiae Florae Suecicae. 2 uppl. Lund.
Fries, E. 1832–45. Novitiarum Florae Suecicae 1–3. Lund och Uppsala.
Fries, E. 1835. Flora scanica. Uppsala.
Fries, E. 1842. Bidrag till några Linneanska vexters riktiga bestämmande. Bot. Notiser 1842: 17–27.
Fries, E. 1845. Summa vegetabilium Scandinaviae I. Uppsala.
Fries, E. 1849. Nya skandinaviska växter. Bot. Notiser 1849: 57–61, 153–156.
Fries, E. 1857. 2. Bidrag till några svenska växters synonymik. Bot. Notiser 1857: 46–50.
Fries, E. & Ångström, J. 1846. Summa vegetabilium Scandinaviae. Uppsala.
Fries, E. T. 1915. Spridda växtgeografiska bidrag. Svensk Bot. Tidskr. 9: 108–113.
Fries, M. 1965. The Late-Quaternary vegetation of Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 269–280.
Fries, R. E. 1943. Öland – blommornas paradis. Ölandsboken i Linnés fotspår. Acta Oelandica 7: 57–62. Stockholm.
Fryer, J. & Hylmö, B. 2009. Cotoneasters: a comprehensive guide to shrubs for flowers, fruit, and foliage. Timber Press, Inc. London.
Fröberg, L. 1988. Calcicolous lichens and their ecological preferences on the Great Alvar of Öland. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 47–52.
Fröberg, L. 1992. En kamp för tillvaron i ultrarapid - relationer mellan kalkstenslavar och snäckor på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 87: 331–336.
Fröberg, L. 2000. Fyra vildpersiljor i stället för tre? Svensk Bot. Tidskr. 94: 189–198.
Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.
Fröberg, L. 2010. Flockblommiga växter för Flora Nordica. Svensk Bot. Tidskr. 104: 283–290.
Fröberg, L. & Johansson, J. T. 2018. Toppjungfrulin – en hotad art i Skåne. Bot. Notiser 151: 43–52.
Fröberg, L., Johansson, J. T., Andersson, S. & Svensson, R. 2020. Vart tog backsmörblommorna vägen? Bot. Notiser 153: 1–22.
Fröberg, L., Stoll, P, Baur, A. & Baur, B. 2011. Snail herbivory decreases cyanobacterial abundance and lichen diversity along cracks of limestone pavements. Ecosphere 3: 1–43.
Fuiren, G. 1662. se Bartholin, T.
Fægri, K. 1931. Über die in Skandinavien gefundenen Symphytum-Arten. Bergens Museum Årsbok 1931, Naturvid. 4.
Georgson, K., Johansson, B., Johansson, Y., Kuylenstierna, J., Lenfors, I. & Nilsson, N.-G. 1997. Hallands flora. Ekblads, Västervik.
Gerell, R. 2017. Fläcklungört i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 111: 117–119.
GH. arkivmaterial hos fil. Mag. Gertrud Holmén, Karlstad.
GH 1. ”Dagbok under botaniska resor på Öland, åren 1837 och 1838 och sedermera, dum vivitur. MGS-d.”.
GH 2. Interfolierade almanackor 1876 och 1877. [M. G. Sjöstrand – div. bot., mest trädg.växter.9].
GH 3. Fries, E., till M. G. Sjöstrand 1 brev 7.2.1850.
Gigord, L., Macnair, M. & Smithson, A. 2001. Negative frequency-dependent selection maintains a dramatic flower color polymorphism in the rewardless orchid Dactylorhiza sambucina (L.) Soò. Proct. Natl. Acad. Sci. USA 98: 6253–6255.
Gillner, V. 1965. Salt marsh vegetation in southern Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 97–104.
Gislén, T. 1949. Problems concerning the occurrence of Melampyrum arvense in Sweden. Oikos 1: 208–234.
Gislén, T. 1951. Exkursioner till Blekinge, Öland och Vätterbygden. Fauna och Flora 1951: 137–161.
Gregor, T. & Karlsson, T. 2007. Potentilla sterneri (Rosaceae) a ”new” species from Sweden. Ann. Bot. Fennici 44: 379–388.
Gregoriusson, G. 1979. Växter från havsstrand och strandäng. Stockholm.
Grevillius, A. 1889. Om fanerogamvegetationen på Ölands alvar. Bot. Notiser 1889: 179–182.
Grevillius, A. 1896. Morphologisch-anatomische Studien über die xerophile Phanerogamenvegetation der Insel Oeland. Englers Bot. Jahrb 23: 24–108.
Gunnarsson, J. G. 1925. Monografi över Skandinaviens Betulae. Malmö.
Gunnarsson, T. (red.). 2014. En guide till Ölands växtvärld. SBF-förlaget, Uppsala.
Gustafsson, L. 1992. Buskvicker, Vicia dumetorum, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 86: 233–242.
Gustafsson, L.-Å. & Nilsson, Ö. 1976. Projekt Linné: Klätt och Kung Karls spira. Sveriges Natur (Tidskr.) 67: 65–68.
Gustafsson, M. 1969. Utbredning och variation hos Sveriges Atriplex-arter. Fauna och Flora 64: 31–39.
Gustafsson, M. 1973 a. Evolutionary trends of the Atriplex triangularis group of Scandinavia. I. Hybrid sterility and chromosomal differentiation. Bot. Notiser 126: 345–392.
Gustafsson, M. 1973 b. Evolutionary trends of the Atriplex triangularis group of Scandinavia. II. Spontaneous hybridization in relation to reproductive isolation. Bot. Notiser 126: 398–416.
Gustafsson, M. 1976. Evolutionary trends in the Atriplex prostrata group of Scandinavia. Taxonomy and morphological variation. Opera Bot. 39: 1–85.
Gustafsson, S. & Lönn, M. 2003. Genetic differentiation and habitat preference of flowering-time variants within Gymnadenia conopsea. Heredity 91: 284–292.
Gustavsson, L.-Å. 1987. Fredriksdals rosenträdgård, en oas med gammaldags rosor. Helsingborg.
Gärdenfors, U. 1988. Dvärgspegel på Öland och stäppsalvia i Skåne. Svensk Bot. Tidskr. 82: 193–196.
Hafström, H. 1909. Epilobium adenocaulon Hausskn. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 3: (174).
Hæggström, C.-A. 2015. Nattviolen, en variabel art i Finland. Krutbrännaren 24: 79–87.
Haglund, E. 1914. Redogörelse för torfmarksundersökningar på Öland sommaren 1913. Sv. Mosskulturfören. Tidskr. 28: 96–120.
Haglund, G. 1934. Några nya eller i Sverige nyfunna Taraxacum-arter. Bot. Notiser 1934: 1–42.
Haglund, G. 1935. Taraxaca från södra och mellersta Sverige samt Danmark. Bot. Notiser 1935: 96–130.
Haglund, G. 1936. Några Taraxaca huvudsakligen från västra Sverige. Acta Horti Gotoburg 11: 19–41.
Haglund, G. 1937. On some Taraxacum species of the group Vulgaria Dahlst. Bot. Notiser 1937: 56–62.
Haglund, G. 1937 b. Bidrag till kännedom om Skandinaviens Taraxacum-flora I. Bot. Notiser 1937: 447–462.
Haglund, G. 1938. Bidrag till kännedom om Skandinaviens Taraxacum-flora. II. Bot. Notiser 1938: 499–508.
Haglund, G. 1946. Zur Taraxacum-Flora der Insel Öland. Bot. Notiser 1946: 335–363.
Hansen, A. 1960. Elytrigia (Agropyron)-hybrider i Danmark. Bot. Tidskr. 55: 296–312.
Hansen, A. 1968. Allium vineale var. purpureum endemisk för østersøegnene? Bot. Tidskr. 63: 373–374.
Hansson, S. 1945. Ett naturskyddsvärt ölandskärr. Sveriges Natur 1945: 124–131.
Hansson, S. 1950. Norra Ölands myrar och vattendrag. Åkerbo Hembydsfören. Årsb. 1950: 27–36.
Hansson, S. 1953. Om gamla träd i Enerum. Öländsk Bygd 1953: 44–47.
Hansson, S. 1954. ”Salepsängen” i Enerum. Öländsk Bygd 1954: 27–32.
Hansson, S. 1961. Ölands alvar. En exkursionshandledning. Kalmar.
Hansson, Sven. 2016. Hur står det till med den svenska orkidéfloran? Svensk Bot. Tidskr. 109: 4–12.
Hartman, C. J. 1820. Handbok i Skandinaviens flora. 1. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1832 Handbok i Skandinaviens flora. 2. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1838. Handbok i Skandinaviens flora. 3. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1843. Handbok i Skandinaviens flora. 4. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1849. Handbok i Skandinaviens flora. 5. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1854. Handbok i Skandinaviens flora. 6. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1858. Handbok i Skandinaviens flora. 7. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1861. Handbok i Skandinaviens flora. 8. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1864. Handbok i Skandinaviens flora. 9. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1870. Handbok i Skandinaviens flora. 10. uppl. Stockholm.
Hartman, C. J. 1879. C. J. Hartmans Handbok i Skandinaviens flora. 11. uppl. Stockholm.
Hartvig, P. 2015. Atlas Flora Danica 1–3. Gyldendal. København.
Hasslow, O. J. 1930. Några anmärkningsvärda växtfynd från de senaste åren. Bot. Notiser 1930: 508–509.
Hathaway, L., Malm, J. U. & Prentice, H. C. 2009. Geographically congruent large-scale patterns of plastid haplotype variation in the European herbs Silene dioica and S. latifolia (Caryophyllaceae). Botanical Journal of the Linnean Society 161: 153–170.
Haussknecht, C. 1884. Monographie der Gattung Epilobium. Jena. Verlag von Gustav Fischer. Ville de Lyon.
Havs- och vattenmyndigheten. 2017. Åtgärdsprogram för ålgräsängar. Rapport 2017:24.
Hebert, P. 1884. Strödda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1884: 45–49.
Hedenäs, L. 2019. Gömd och oftast glömd biodiversitet – en inblick i det som döljer sig under artnivån. Svensk Bot. Tidskr. 113: 46–61.
Hedlund, 1949. Den nordiska utbredningen av Astragalus glycyphyllus. Svensk Bot. Tidskr. 43: 365–375.
Hedrén, M. 1994. Morfologisk variation hos näbbstarr och jämtstarr i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 88: 129–141.
Hedrén, M. 1997. Genetic variation and hybridization i Swedish Schoenus (Cyperaceae). Pl. Syst. Evol. 204: 21–37.
Hedrén, M. 2003. Patterns of allozyme and morphological differentiation in the Carex flava complex (Cyperaceae) in Fennoscandia. Nordic Journal of Botany 22: 257–301.
Hedrén, M. 1998. Status of Carex bergrothii (Cyperaceae) on Gotland, SE Sweden. Nordic Journal of Botany 18: 41–49.
Hedrén, M. 2005. Artbildning och släktskap inom orkidésläktet handnycklar Dactylorhiza. Svensk Bot. Tidskr. 99: 70–93.
Hedrén, M., Nordström, S. & Ståhlberg, D. 2009. Knisanycklarna härstammar från mossnycklar. Svensk Bot. Tidskr. 103: 24–34.
Hedrén, M. & Prentice, H. C. 1996. Allozyme variation and racial differentiation in Swedish Carex lepidocarpa s.l. (Cyperaceae). Biological Journal of the Linnean Society 59: 179–200.
Heintze, A. 1911. Om vinterståndare bland Ölands alfvarväxter. Bot. Notiser 1911: 165–185.
Hemberg, E. 1913. Afvenboken (Carpinus betulus), dess utbredning i Europa och spridningsbiologi. Skogvårdsfören. Tidskr. Fackafd. 1913: 333–356.
Hemmendorff, E. 1895–1896. Dagböcker från ölandsbesök. Mscr. i Uppsala universitetsbibliotek 8 volymer under beteckning D 147 c 10–17.
Hemmendorff, E. 1896. Scirpus parvulus Roem. & Sch. funnen på Öland. Bot. Notiser 1896: 172.
Hemmendorff, E. 1897. Om Ölands vegetation. Akad. afhandl. Uppsala.
Henker, H. 2000. Rosa i Hegi, G. m.fl. Illustrierte Flora von Mitteleuropa IV 2C: 1–108.
Henker, H. 2005. Goldsterne och Stinsenpflanzen in Mecklenburg-Vorpommern. Botanischer Rundbrief für Mecklenburg-Vorpommern. 39: 3–90.
Henning, E. 1913. Fyndorter för Rudbeckia hirta L. i Sverige. Bot. Notiser 1913: 175–182.
Herloff, B. 1999. Rysshesperis Hesperis pycnotricha funnen i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 93: 213–214.
Herloff, B. & Bergström, I. 1998. Två vägkantsinkomlingar: turkisk drakblomma Dracocephalum moldavica och smultronmålla Chenopodium capitatum. Svensk Bot. Tidskr. 92: 357–358.
Hesselman, H. 1932. Om klimatets humiditet i vårt land och dess inverkan på mark, vegetation och skog. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt 26: 515–559.
Hjelmqvist, H. 1953. Cuscuta australis R. Br. i Sverige. Bot. Notiser 1953: 97–104.
Hjelmqvist, H. 1955. Die älteste Geschichte der Kulturpflanzen in Schweden. Opera Bot. 1 (3).
Hjelmqvist, H. 1979. Beiträge zur Kenntnis der prähistorischen Nutzpflanzen in Schweden. Opera Bot. 47.
Hjelmqvist, H. 1991. Några trädgårdsväxter från Lunds medeltid. Svensk Bot. Tidskr. 85: 225–248.
Hoffberg, C. F. 1792. Anwisning til Wäxt-Rikets Kännedom. 3:e upplagan. Stockholm.
Holm, T. 1977. Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 71: 186.
Holm, T. 1979. Veronica praecox, alvarveronika, som banvallsväxt. Svensk Bot. Tidskr. 73: 7–8.
Holm, L. G., Plucknett, D. L., Pancho, J. V. & Herberger, J. P. 1977. The World´s Worst Weeds. Distribution and Biology. University Press of Hawaii, Honolulu, USA.
Holmberg, O. R. 1908. Studier öfver släktet Atropis 1–2. Bot. Notiser 1908: 245–256.
Holmberg, O. R. 1922. Hartmans handbok i Skandinaviens flora. Häfte 1. Nordstedts, Stockholm.
Holmberg, O. R. 1924. Bromi molles, eine nomenklatorishe und systematische Untersuchung Bot. Notiser 1924: 313–328.
Holmberg, O. R. 1926. Skandinaviens flora. Häfte 2. Nordstedts, Stockholm.
Holmgren, O. 1932. Berättelse över verksamheten vid Sveriges Utsädesförenings Kalmar-filial under åren 1921–1930. Sveriges Utsädesfören. Tidskr. 1932: 16–48, 386–426.
Holmström, G. 1994. Bromus i Skåne. Lunds Botaniska Föreningen Medlemsblad 1: 7–17.
Holmström, G. 1996. Ett svenskt fynd av spädlosta, Bromus pseudosecalinus. Svensk Bot. Tidskr. 90: 49–51.
Horn af Rantzien, H. 1951. Macrophyte vegetation in lakes and temporary pools of the Alvar of Öland, South Sweden. Svensk Bot. Tidskr. 45: 75–120, 483–497.
Horn af Rantzien, H. 1955. Möckelmossen. I R. Sterner & K. Curry-Lindah (red.), Natur på Öland: 293–301. Uppsala.
Hulteen, I. 1810. Compendium botanicum, eller Kort anvisning till örte- och växt-kännedomen af svenske vilde, trädgårds- eller orangerie-växter til den studerande ungdomens tjenst uti Calmar gymnasio. Mscr. i Lunds UB, avskr. i KSG.
Hultén, E. 1950. Atlas över växternas utbredning i Norden. Fanerogamer och ormbunksväxter. Generalstabens litografiska anstalt, Stockholm.
Hultén, E. 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden. Fanerogamer och ormbunksväxter. 2. uppl. Generalstabens litografiska anstalt, Stockholm.
Hultén, E. & Fries, M. 1986. Atlas of North European vascular plants, North of the Tropic of Cancer I–III. Koeltz Scientific Books, Königstein.
Hultgård, U.-M. 1987. Parnassia palustris L. in Scandinavia. Symb. Bot. Ups. 28 (1).
Hylander, K. 1994 a. Några intressanta kärlväxtfynd under våtmarksinventeringen (VMI) sommaren 1993. Krutbrännaren 3: 25–26.
Hylander, K. 1994 b. Axagens Schoenus ferrugineus förekomst på Öland – noteringar från sommaren 1993. Krutbrännaren 3: 42–44.
Hylander, K. & Lönell, N. 1994. Första fyndet av vattenfräne Rorippa amphibia på Öland. Krutbrännaren 3: 49.
Hylander, N. 1941 a. De svenska formerna av
Mentha gentilis L. coll. Acta Phytogeogr. Suec. 14.
Hylander, N. 1941 b. En för Sverige ny spontan Veronica-art, V. praecox All. Svensk Bot. Tidskr. 35: 296–306.
Hylander, N. 1942. Mentha-uppgifterna i Nordstedts ”Prima loca plantarum Suecicarum”. Svensk Bot. Tidskr. 36: 170–176.
Hylander, N. 1943 a. Die Grassameneinkömmlinge schwedischer Parke: mit besonderer Berücksichtigung der Hieracia silvaticiformia. Symb. Bot. Up. 7(1).
Hylander, N. 1943 b. Thlaspi alpestre L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 37: 377–402.
Hylander, N. 1945 a. Nomenklatorische und systematische Studien über nordische Gefässpflanzen. Upps. Univ. Årsskr. 1945 (7).
Hylander, N. 1945 b. Om några i Sverige odlade
former av balsampoppeln. Lustgården
19: 99–112.
Hylander, N. 1949 a. Calystegia silvestris, en förbisedd kulturflykting i Sveriges och Danmarks flora. Bot. Notiser 1949: 148–156.
Hylander, N. 1949 b. Nya fynd av adventiva Hieracia Silvaticiformia samt några nyupptäckta samförekomster av gammaldags gräsfröinkomlingar. Svensk Bot. Tidskr. 43: 407–419.
Hylander, N. 1950. Rorippa microphylla i Sverige och Danmark. Bot. Notiser 1950: 1–13.
Hylander, N. 1953. Nordisk kärlväxtflora 1. Almqvist & Wiksell. Stockholm.
Hylander, N. 1955 a. Till rapsens och vindarnas ö. Lustgården 36: 115–134.
Hylander, N. 1955 b. Förteckning över Nordens växter. 1. Kärlväxter. Lund.
Hylander, N. 1958. Några öländska växtfynd. Svensk Bot. Tidskr. 52: 348–352.
Hylander, N. 1965. Släktet Mentha i det nordiska floraområdet. Bot. Notiser 118: 225–242.
Hylander, N. 1966 a. Nordisk kärlväxtflora 2. Almqvist & Wiksell. Stockholm.
Hylander, N. 1966 b. Några anmärkningar om de i Sverige odlade och förvildade Amelanchier-arterna särskilt A. confusa. Lustgården 45/45: 266–277.
Hylander, N. 1969 a. Några för Sverige nya förvildade eller adventiva fanerogamer. Bot. Notiser 122: 604–607.
Hylander, N. 1969 b. Förvildade Spireor. Några anmärkningar och en vädjan. Lustgården 49: 207–2010.
Hylander, N. 1971. Prima loca plantarum vascularium Sueciae. Svensk Bot. Tidskr. 64. Supplement.
Hylander, N. & Rothmaler, W. 1937. Om Aphanes microcarpa (Boiss. et Reut) Rothm., en hittills förbisedd svensk växt och dess förhållande till
A. arvensis L. Svensk Bot. Tidskr. 31: 411–424.
Hylmö, B. 1993. Oxbär, Cotoneaster, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 87: 305–330.
Hülphers, A. 1927. Myosotis-studier. Svensk Bot. Tidskr. 21: 63–72.
Håkansson, S. 1963 Allium vineale L. as a weed. Växtodling – Plant Husbandry 19. Uppsala.
Hård av Segerstad, F. 1914. Spridda bidrag till Smålands, Blekings och Ölands flora. Bot. Notiser 1914: 155–159.
Hård av Segerstad, F. 1924. Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.
Hämet-Athi, L. 1966. Some races of Juncus articulatus in Finland. Acta. Bot. Fennica 3: 96–99.
Högström, S. 1999. Identifiering av hybrider mellan praktbrunört Prunella grandiflora och brunört
P. vulgaris. Svensk Bot. Tidskr. 93: 95–102.
Ihse, M. 1997. Kan ängen vara en hed? Begreppet ”äng” från kulturhistorikerns och botanistens synvinklar. Svensk Bot. Tidskr. 91: 211–221.
Jacobson, A. & Toräng, P. 2020. Lär dig signalarter för ängs- och naturbetesmark. Svensk Bot. Tidskr. 114: 148–153.
Jaeger, N., Till-Bottraud, I. & Després, L. 2000. Evolutionary conflict between Trollius europaeus and its seed-parasite pollinators Chiastocheta flies. Evolutionary Ecology Research 2: 885–896.
Jakobsson, A., Ahlgren, B. & Eriksson, O. 1998. Har sällsynta arter särskilda egenskaper? En
jämförande studie baserad på sällsynta kärl-
växter i jordbrukslandskapet. Svensk Bot. Tidskr.
92: 349–355.
Jalas, J. 1955. Zur Kausalanalyse der Verbreitung einiger nordischen Os- und Sandpflanzen. Ann. Bot. Soc. Zool. -Bot. Fenn. Vanamo 24 (1).
Jalas, J. & Pellinen, K. 1985. Chromosome counts of Erigeron, Hieracium, Pilosella and Sonchus (Compositae), mainly from Finland. Annales Botanici Fennici 22: 45–47.
Jansson, E. & Persson, K. 2004. Mor Annas lökar öppnar för vetenskapen. Sveriges narcisser inventeras. Svensk Bot. Tidskr. 98: 10–20.
Jansson, T. 2016. Hästbotanik. Krutbrännaren
25: 98–103.
Jansson, T. 2017. Knipprötter Epipactis. Krutbrännaren 26: 39–42.
Jansson, T. 2018. Möte med den krypande doktorn. Krutbrännaren 27: 67–69.
Jansson, T. 2020. Åke Lundqvist. Krutbrännaren
29: 10–15.
Jansson, T. & Andersson, U.-B. 2018. Floran i Betängen. Krutbrännaren 27: 12–16.
Jarvis, C. 2007. Order out of Chaos. Linnean Plant Names and their Types. London.
Janzon, L.-Å. 2022. Nicktistelns betydelse för insekterna. Krutbrännaren 31: 65–68.
Jehlík, V. 1980. Die Verbreitung von Lactuca tatarica in der Tschechoslowakei und Bemerkungen zu ihrem Vorkommen. Preslia 52: 209–2016.
Jerling, L. & Ellmgren, G. 1988. Strandkrypa – en växt som gör skäl för namnet. Svensk Bot. Tidskr. 82: 324–332.
Jersakova, J., Kindlmann, P. & Renner, S. 2006. Is the color dimorphism in Dactylorhiza sambucina maintained by differential seed variability instead of frequency-dependent selection? Folia Geobotanica 41: 61–76.
Johansson K.-A. & Carlsson, R.-G. 1995. Dvärgserradella Ornithopus perpusillus påträffad på Öland. Krutbrännaren 4: 97.
Johansson, B.-G. 1998. Odlade växter i Gotlands natur III. Rindi 18: 51–161.
Johansson, B.-G. & Larsson, B. 1996. Odlade växter i Gotlands natur I. Rindi 16: 87–199.
Johansson, B.-G. & Larsson, B. 1997. Odlade växter i Gotlands natur II. Rindi 17: 47–139.
Johansson, B. G. & Petersson, J. (red.) 2016. Gotlands flora band 1. SBF-förlag, Uppsala.
Johansson, B. G., Petersson, J. & Ingmansson, G. 2016. Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Johansson, G. & Johansson, S. 1952. Flygsandfältet vid Bödabukten. Åkerbo Hembygdsfören. Årsb. 1952: 77–100.
Johansson, G. & Johansson, S. 1998. Nya eller eljest intressanta växter i borgholmsområdet. Krutbrännaren 7: 23–38.
Johansson, G. & Johansson, S. 2000. Borgholmsinventeringen 1997–99 – inklusive ett par rättelser. Krutbrännaren 9: 3–7.
Johansson, J. T. 2021. Utdrag ur Göran Wahlenbergs Dagbok under en Resa genom Vestmanland, Nerike, Vestergöthland, Småland och på Öland 1821. Krutbrännaren 30: 24–42.
Johansson, J. T. 2019. Spjutsporre – en skönhet i miniatyr. Bot. Notiser 152: 1–19.
Johansson, J. T. & Lindell, T. 1996. Från Johansson till rutinventering. Svensk kärlväxtfloristik i modern tappning. Svensk Bot. Tidskr. 90: 177–194.
Johansson, J. T. & Manktelow, M. 2018 a. Linné-nätet – ett nytt nationellt projekt för att bevara historiska växtlokaler. Svensk Bot. Tidskr. 112: 116–129.
Johansson, J. T. & Manktelow, M. 2018 b. Linnénätet på Öland. Krutbrännaren 27: 55–66.
Johansson, J. T. & Olsson, K.-A. 2019. Trubbstarr – en kvarleva från istiden? Bot. Notiser 152: 1–28.
Johansson, J. T. & Oxelman, B. 2018. Blomväxternas fylogeni – ett 25-årsjubileum med DNA. Svensk Bot. Tidskr. 112: 269–307.
Johansson, K. 1891. Carduus acanthoides × nutans. Bot. Notiser 1891: 35–40.
Johansson, K. 1922. Ulmus-studier på Öland. Bot. Notiser 1922: 197–202.
Johansson, K. 1923. Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieracium-floran. Svensk Bot. Tidskr. 17: 175–214.
Johansson, K. 1924. Om våra almar. Lustgården
5: 55–78.
Johansson, K. 1926. Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieracium-floran. Svensk Bot. Tidskr. 20: 305–343.
Johansson, O. 1982. Vegetationen i Hagelstads naturreservat. Calidris 1982: 263–275.
Johansson, O. 1983 a. Arontorps och Strandhagens naturreservat – vegetationsförhållanden på två öländska våradonislokaler. Ölands Ornitol. Fören. och länsstyr. i Kalmar län. Stencil.
Johansson, O. 1983 b. Naturreservatet Högenäs orde. Calidris 1983: 75–90.
Johansson, O. 1985. Vegetation och markanvändning inom området Övetorp-Bäck-Vanserum på mellersta Öland. Naturvårdsinventering med skötselförslag. Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1985 (12).
Johansson, O. 1993. Naturvårdsnytt. WWF:s handlingsprogram för naturvårdsåtgärder på Öland. Krutbrännaren 2: 30–31.
Johansson, S. 1955 a. Skog, myr, äng och alvar i Böda. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 202–2013. Uppsala.
Johansson, S. 1955 b. Borga hage med Solliden. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 214–226. Uppsala.
Johansson, S. 1955 c. Anthericum liliago and Fumana procumbens in new Öland localities. Svensk Bot. Tidskr. 49: 354–355.
Johansson, S. 1992. Silverviolens, Viola alba, status vid Borgholm 1992. Krutbrännaren 1: 19–22.
Johansson, S. 1993. En inventering av Borgholmstraktens kärlväxtflora. Krutbrännaren 2: 48.
Johansson, S. 1996. Parkgröe Poa chaixii och brunrör Calamagrostis purpurea för första gången på Öland samt några nya kärlväxter för Köping socken. Krutbrännaren 5: 40–41.
Johansson, T. 1992. Klätt Agrostemma githago och råglosta Bromus secalinus på Öland, läget 1992. Krutbrännaren 1: 29–31.
Johansson, T. 1996. Råttsvingel, Vulpia myuros, ny för Öland – eller vad man kan finna i sin gräsmatta. Krutbrännaren 5: 110.
Johansson, V. A., Lundell, A & Eriksson, O. 2017. Mykoheterotrofa växter med världens minsta frön – en studie av svenska pyrolaväxter och tallört. Svensk Bot. Tidskr. 111: 240–263.
Jonasson, I. 2011. Ängslostan och dess nuvarande status i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 105: 299–305.
Jonsell, B. 1968. Studies in the north-west European species of Rorippa s. str. Symb. Bot. Upsal. 19 (2).
Jonsell, B. 1988. Taxonomi och floravård – vad behöver vi veta om arters variation och relationer? Svensk Bot. Tidskr. 82: 403–409.
Jonsell, B. 2011. Endemism bland svenska kärlväxter. Svensk Bot. Tidskr. 105: 14–26.
Jonsell, B. 2017. Korsblommiga släkten i den nordiska floran. 1. Nasturtium och Rorippa. Svensk Bot. Tidskr. 111: 192–210.
Jonsell, B. 2018. Korsblommiga släkten i den nordiska floran. 2. Crambe, Diplotaxis, Erucastrum, Hornungia, Lunaria, Neslia och Teesdalia. Svensk Bot. Tidskr. 112: 90–110.
Jonsell, B. 2019. Korsblommiga släkten i den nordiska floran. 3. Alliaria, Armoracia, Berteroa, Capsella, Conringia, Hirschfeldia, Myagrum och Rapistrum. Svensk Bot. Tidskr. 113: 294–310.
Jonsell, B. (ed.). 2000. Flora Nordica 1. Stockholm.
Jonsell, B. (ed.). 2001. Flora Nordica 2. Stockholm.
Jonsell, B. (ed.). 2004. Flora Nordica, General Volume. Stockholm.
Jonsell, B. & Karlsson, T. (eds). 2010. Flora Nordica 6. Stockholm.
Jonstrup, A. Hedrén, M. & Andersson, S. 2015. Host environment and local genetic adaption determine phenotype in parasitic Rhinanthus angustifolius. Botanical Journal of Linneaen Society.
Jordbruksverket. 2002–2004. Ängs- och betesmarksinventering. Jordbruksverkets hemsida. Databasen TUVA.
Julin, E. 1967. Der Formenkreis des Ranunculus auricomus L. in Schweden. IV. Sippen von R. auricomus s. str. aus Öland. Arkiv för Botanik Ser. 2, 6 (5).
Jürgens, A., Witt, T. & Gottsberger, G. 1996. Reproduction and pollination in Central European populations of Silene and Saponaria. Bot. Acta 109: 316–324.
Karlsson Strese E.-M., Tollin, C. & Hagenblad, J. 2012. Den svenska humlens ursprung. Svensk Bot. Tidskr. 106: 165–176.
Karlsson, T. 1976 a. Euphrasia in Sweden: hybridization, parallelism, and species concept. Bot. Notiser 129: 49–60.
Karlsson, T. (red), 1976 b. Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 70: 71–72.
Karlsson, T. 1978 a. Provisorisk översikt över svenska Euphrasia (ögontröst). Stencil 1978 02 20.
Karlsson, T. (red.) 1980 a. Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 74: 71–74.
Karlsson, T. (red.) 1981. Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 75: 321–324.
Karlsson, T. 1982 a. Euphrasia rostkoviana i Sverige. Växtekolog. Stud. 15.
Karlsson, T. 1982 b. Svenska kärlväxtnamn. Version 1982 10 14. Stencil.
Karlsson, T. 1984. Early-flowering taxa of Euphrasia (Scrophulariaceae) on Gotland. Nordic Journal of Botany 4: 303–326.
Karlsson, T. 1985. Fyra arter av Doronicum, gemsrot, förvildade. Svensk Bot. Tidskr. 79: 73–78.
Karlsson, T. 1986. Tre arter av Echinops, bolltistel förvildade i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 279–288.
Karlsson, T. 1987. Två nya Setaria-arter för Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: 305–311.
Karlsson, T. 1989. Införda Oxalis-arter i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 299–314.
Karlsson, T. 1997. Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Bot. Tidskr. 91: 241–560.
Karlsson, T. 1999. Efterlysning: Luzula divulgata. Rindi 19: 153–154.
Karlsson, T. 2002 a. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran 1. Ormbunksväxter – jordröksväxter. Svensk Bot. Tidskr. 96: 75–93.
Karlsson, T. 2002 b. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran II. Korsblommiga–flockblommiga. Svensk Bot. Tidskr. 96: 186–206.
Karlsson, T. 2002 c. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran III. Fjällgröneväxter – korgblommiga. Svensk Bot. Tidskr. 96: 234–255.
Karlsson, T. 2003. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran IV. Enhjärtbladiga växter. Svensk Bot. Tidskr. 97: 179–197.
Karlsson, T. 2011. Schersminer, hortensior och deutzior. Svensk Bot. Tidskr. 105: 99–115.
Karlsson, T. 2012 a. Nya namn på nordiska växter 1. Lummerväxter–kirimojaväxter. Svensk Bot. Tidskr. 106: 138–155.
Karlsson, T. 2012 b. Nya namn på nordiska växter 2. Kallaväxter–sparrisväxter. Svensk Bot. Tidskr. 106: 217–232.
Karlsson, T. 2012 c. Nya namn på nordiska växter 3. Kaveldunsväxter–strimbladsväxter. Svensk Bot. Tidskr. 106: 277–291.
Karlsson, T. 2013 a. Nya namn på nordiska växter 4. Vallmoväxter–jungfrulinsväxter. Svensk Bot. Tidskr. 107: 14–27.
Karlsson, T. 2013 b. Nya namn på nordiska växter 5. Rosväxter. Svensk Bot. Tidskr. 107: 80–94.
Karlsson, T. 2013 c. Nya namn på nordiska växter 6. Almväxter–korsblommiga. Svensk Bot. Tidskr. 107: 264–286.
Karlsson, T. 2013 d. Nya namn på nordiska växter 7. Sandelträdsväxter–aukubaväxter. Svensk Bot. Tidskr. 107: 329–343.
Karlsson, T. 2014 a. Nya namn på nordiska växter 8. Måreväxter–verbenaväxter. Svensk Bot. Tidskr. 108: 42–58.
Karlsson, T. 2014 b. Nya namn på nordiska växter 9. Järneksväxter–flockblommiga. Svensk Bot. Tidskr. 108: 78–101.
Karlsson, T. 2015. Nytt om nordiska kärlväxter 2014. Svensk Bot. Tidskr. 109: 68–93.
Karlsson, T. 2016. En utvidgad kärlväxtlista. Svensk Bot. Tidskr. 110: 116–119.
Karlsson, T. & Agestam, M. 2019. Nytt om nordiska kärlväxter 2015–2018. Svensk Bot. Tidskr. 113: 4–45.
Karlsson, T., Tyler, T. & Agestam, M. 2018. Den botaniska skattkammaren – en digital svensk flora blir till. Svensk Bot. Tidskr. 112: 133–135.
Kazmi, S. M. A. 1964. Revision der Gattung Carduus (Compostiae). Teil II. Mitt. Bot. München 5: 279–550.
Kers, L.- E. 1972. De svenska utpostlokalerna för Stellaria nemorum L. ssp. glochidisperma Murb. Svensk Bot. Tidskr. 66: 113–131.
Kindberg, N. C. 1887. Bidrag till Ölands och Smålands flora. Bot. Notiser 1887: 32–33.
Kirschner, J. 1979. New Species of the Luzula campestris-multiflora Complex in Central Europe. Folia Geobot. & Phytotax 14: 431–435.
Kirschner, J. & Št?pánek , J. 1998. A monograph of Taraxacum sect. Palustria. Institute of Botany Academy Sciences of the Czech Republic. Pr?honice.
Kjellqvist, E. 1964. Festuca arenaria Osb. – A Misinterpreted Species. Bot. Notiser 117: 389–396.
Klackenberg, J. 1983. The holarctic complex Potentilla fruticosa (Rosaceae). Nordic Journal of Botany 3: 181–191.
Klefbäck, I. 2016 a. Den gäckande skogsknipproten Epipactis helleborine (L.) Crantz syn Helleborine latifolia (L.) Druce. Krutbrännaren 25: 53–62.
Klefbäck, I. 2016 b. Den vackra kärrknipproten Epipactis palustris (L.) Crantz. Krutbrännaren 25: 78–85.
Klefbäck, I. 2018. Borgehages unika natur. Krutbrännaren 27: 46–51.
Kliphuis, L. E. 1984. Cytotaxonomie studies on Galium verum. Botanica Helvetica 94: 269–278.
Kloth, J.-H. 2007. Åtgärdsprogram för bevarande av hotade åkerogräs. Rapport 5659. Naturvårdsverket.
Knutsson, T. 1992 a. Kransborre, Marrubium vulgare på Öland, läget 1992. Krutbrännaren 1: 28–29.
Knutsson, T. 1992 b. Ullig hjärtstilla ny för Öland. Krutbrännaren 1: 32–33.
Knutsson, T. 1993. Hotade och sällsynta växter på Öland 1993. Krutbrännaren 2: 1–6.
Knutsson, T. 1995 a. Än blommar ängsgentianan på Öland! Årsrapport från projektet ”Ölands hotade och sällsynta växter”. Krutbrännaren 4: 3–6.
Knutsson, T. 1995 b. Tre för alvaret ovanliga kärlväxter. Krutbrännaren 4: 66.
Knutsson, T. 1996. Efterlysning: Klubbstarr Carex buxbaumii & hartmanstarr C. hartmanii. Krutbrännaren 5: 105–107.
Knutsson, T. 2010. Klotstarr Carex globularis funnen på Öland. Krutbrännaren 19: 36–37.
Knutsson, T., Andersson, U.-B., Bringer, K.-G., Gunnarsson, T. & Lundkvist, H. 1997. Försvunna, hotade och sårbara växter på Öland. Krutbrännaren Suppl. 2.
Knutsson, T. & Bringer, K.-G. 1992. Hotade kärlväxter på Öland 1992. Krutbrännaren 1: 5–11.
Knutsson, T., Johansson, T., Bringer, L., Bringer, K.-G., Andersson, U.-B., Gunnarsson, T. & Lundkvist, H. 1997. Temanummer. Trollskogen. Krutbrännaren 6: 67–118.
Knutsson, T. & Ålind, P. 1994. Mittlandsskogen – ett svenskt kärnområde för biologisk mångfald. Krutbrännaren 5: 98–104.
Knutsson, T. & Ålind, P. 1996 a. ”The Mittlandskog on Öland” – synpunkter på områdets ekologi, historia och naturvärden från de brittiska skogsekologerna George Peterken och Oliver Rackham. Referat och kommentarer av Tommy Knutsson & Per Ålind. Krutbrännaren 5: 30–35.
Knutsson, T. & Ålind, P. 1996 b. Fyra S i Mittlandsskogen. Krutbrännaren 5: 98–104.
Knöppel, A. 2010. Håldådra – ny för Öland! Krutbrännaren 19: 76.
Koch-Schmidt, A. 1917. Ur växtvärlden på Böda kronopark. Fauna och Flora 12: 63–71.
Kolá?, F., Lu?anová, M., Vít, P., Urfus, T., Chrtek, J., Fér, T., Ehrendorfer, F. & Suda, J. 2013. Diversity of the Galium pusillum aggregate in deglaciated Europe. Annals of Botany 111 (6): 1095–1108.
Kolseth, A. K. & Lönn, M. 2005. Genetic structure of Euphrasia stricta on the Baltic island of Gotland, Sweden. Ecography 28: 443–452
Kolthoff, K. 1921. Från väderkvarnarnas ö. Eskilstuna.
Komarov, V. L. 1935. Flora SSSR 4. Leningrad.
Kraft, J. 1970. Iakttagelse beträffande örnbräken, Pteridium aquilinum (L.) Kuhn., dess rastyper och utbredning i Sverige och västeuropa. Lunds Botaniska Förenings Medlemsblad 1970: 12–14.
Kraft, J. 1979 a. Översikt över Orobanche, snyltrotsläktet, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 73: 23–37.
Kraft, J. 1979 b. Tillrättaläggande om snyltrot. Svensk Bot. Tidskr. 73: 224.
Kraft, J. 1990. Silvermartorn, Eryngium giganteum. Svensk Bot. Tidskr. 84: 250–252.
Kraft, J. 1994. Pricknattljus, Oenothera rubricaulis, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 88: 193–198.
Krahulec, F., Rosén, E. & Maarel van der, E. 1985. Preliminary classification and ecology of dry garssland communities on Ölands Stora Alvar. Nordic Journal of Botany 6: 797–809.
Krok, Th. O. B. N. 1889. [Mscr. till 12 uppl. av Hartmans flora]. Riksmuseum, Stockholm.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 1883–1960. Svensk flora. Fanerogamer och ormbunksväxter. 1–25 uppl. Stockholm & Uppsala.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 1984. Svensk flora. Fanerogamer och kärlkryptogamer. 26 uppl. bearbetad av L. Jonsell & B. Jonsell. Esselte Studium.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 1994. Svensk flora. Fanerogamer och kärlkryptogamer. 27 uppl. bearbetad av L. Jonsell & B. Jonsell. Liber Utbildning.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 2001. Svensk flora. Fanerogamer och kärlkryptogamer. 28 uppl. bearbetad av L. Jonsell & B. Jonsell. Liber Utbildning.
Krok, Th. O. B. N. & Almquist, S. 2012. Svensk flora. Fanerogamer och kärlkryptogamer. 29 uppl. bearbetad av L. Jonsell & B. Jonsell. Liber AB.
KSG. arkivmaterial i Kalmar Stifts- och Gymnasiebibliotek.
KSG 1. Fries, E., till Abr. Ahlqvist 25 brev 19.12. 1813–5.7. 1830.
Kullenberg, B. 1955. Grävsteklarna och flugblomstret – ett invecklat biologiskt problem. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 173–185. Uppsala.
Kullenberg, B. 1965. Ekologiska fältstationen på Öland. Sveriges Natur (Tidskr.) 56: 59–65.
Kullenberg, B. 1983. Den ekologiska forskningsstationen på Öland. I S. Gillsäter & S. Malmberg (red.), Öland – nattviol och näktergal: 89–104. Stockholm.
Kullenberg, B. & Stenhagen, E. 1973. The ecological station of Uppsala universitet on Öland 1963–1973. Selected works edited…Zoon, Suppl. 1.
Kullenberg, B., Bergström, G., Svensson, B. G., Tengö, J. & Ågren, L. 1984. The ecological station of Uppsala universitet on Öland 1963–1983. Selected works from 1973–1983. Nova Acta Reg. Soc. Sci. Upsaliensis, Ser. V:C, 3.
Kühn, B. 2020. Arterna som avslöjar kalkbarrskogen. Svensk Bot. Tidskr. 114: 72–77.
KVA. arkivmaterial hos Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm.
KVA 1. Fries, E., till Olof Swartz 84 brev 13.2. 1814–29.9. 1818.
KVA 2. Ahlqvist, A., till Olof Swartz 7 brev 2.11. 1813–28.1. 1817.
KVA 3 b. Hartman, C. J., till P. F. Wahlberg 18 brev 5.10. 1831–28.12. 1848.
KVA 5. Sjöstrand, M. G., till N. J. Andersson 8 brev 25.3. 1866–1.1. 1867.
Königsson, L.-K. 1962. Dröstorps mosse. A study of the morphology and stratigraphy of an Alvar Fen on Öland and the Vegetational History of the Alvar. GFF 84: 88–118.
Königsson, L.-K. 1965. Östra landborgen. Sveriges Natur (Tidskr.) 56: 43–47.
Königsson, L.-K. 1968. The Holocene history of the Great Alvar of Öland. Acta Phytogeogr. Suec. 55. 1–172.
Lacey, E.P. 1980. The influence of hygroscopic movement on seed dispersal in Daucus carota (Apiaceae). Oecologia 47: 110–114.
Lager, H. 2001. Natura 2000 på Öland. Krutbrännaren 10: 35–41
Lager, H. 2002. Artfaktablad om ölandssolvända och alvarglim. Krutbrännaren 11: 61–65.
Lager, H. 2006. Nya åtgärdsprogram. Krutbrännaren 15: 70–76.
Lager, H. 2009. Knisanycklarnas ursprung härlett. Referat av en artikel. Krutbrännaren 18: 101–102.
Lager, H. 2010. Åtgärdsprogram för storviol under framtagande. Krutbrännaren 19: 43–49.
Lagerheim, G. 1880. Växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1880: 159–160.
Lagerheim, G. 1909. Neottia nidus avis f. pallida Wirtg. Svensk Bot. Tidskr. 3: 107.
Lagerkranz, John. 1949. Oelandia, insula amoenissima, eller en växtsamlares öländska färder. Borgholm.
Lagerstedt, L. 1968. Svenska trädjättar. Sveriges Natur 1968: 189–201.
Lalin, C. I. 1883. ”Ett par fanerogamfynd vid Borgholm å Öland sommaren 1882.” Referat i Bot. Notiser 1883: 71–72.
Lancaster, M.J. m. fl. 2009. Lythrum hyssopifolia (lesser loosestrife) poisoning of sheep in Victoria. Aust. Vet. J. 87 (12): 476–479.
Landwehr, J. 1977. Wilde orchideeën van Europa 1–2. ’s-Graveland.
Lange, T. 1937. Sveriges Barbarea-arter. Bot. Notiser 1937: 216–230.
Larsson, A. 1974. Ottenby naturreservat. Vegetation och markanvändning. Medd. fr. Avd. f. Ekol. Bot. Lunds univ., 2 (6).
Larsson, A. 1981. Bårbykärret – en översiktlig vegetationsbeskrivning. Calidris 1981: 240–246.
Larsson, C. & Martinsson, K. 1998. Jättebalsamin Impatiens glandulifera i Sverige – invasionsart eller harmlös trädgårdsflykting? Svensk Bot. Tidskr. 92: 329–345.
Lassen, P. 1988. Om gullört, Amsinckia, i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 82: 141–150.
Lassen, P. 1989. Om kroniller, släktet Coronilla, i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 83: 83–86.
Lassen, P. 1996. Tre sorters klätt i Sverige. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (2): 15–17.
Lassen, P. 1997. Om rödklöver i Skåne. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (3): 14–18.
Lassen, P. & Jerbo, A.-L. 1992. Praktvial, Lathyrus rotundifolius, ny art för Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 86: 85–87.
Leake, J. R., McKendrick, S. L., Bidartondo, M. & Read, D. J. 2004. Symbiotic germination and development of the myco-heterotroph Monotropa hypopitys in nature and its requirement for locally distributed Tricholoma spp. New Phytologist 163: 405–423.
Leffler, J. A. 1866. Strödda bidrag till Sveriges flora. Bot. Notiser 1866: 170–184.
Lennartsson, T. 2015. Åtgärdsprogram för fältgentianor i naturliga fodermarker, 2015–2019. Rapport 6681. Naturvårdsverket.
Lénström, C. A. E. 1888. Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1888: 241–263.
Lepší, M., Lepší, P., Koutecký, P., Lu?anová, M., Koutecká, E. & Kaplan, Z. 2019. Stellaria ruderalis, a new species in the Stellaria media group from central Europe. Preslia 91: 391–420.
Letz D. R., Dan?ák M., Danihelka J. & Šarhanová P. 2012. Taxonomy and distribution of Cerastium pumilum and C. glutinosum in Central Europe. Preslia 84: 33–69.
Lid, J. 1974. Norsk og svensk flora. 2 uppl. Oslo.
Lidén, M. 1991. De svenska nunneörterna. Svensk Bot. Tidskr. 85: 65–69.
Lidén, M. 2019. Vad ska växten heta? Om reglerna kring den botaniska namngivningen. Svensk Bot. Tidskr. 113: 88–97.
Liljander, P. 2007. Några vanliga ogräs – En litteraturstudie av arternas biologi samt förebyggande och direkta kontrollåtgärder. SLU Uppsala.
Liljeblad, S. 1792. Utkast till en Svensk Flora eller Afhandling om svenska växternas väsendteliga kännetecken och nytta. Uppsala.
Liljeblad, S. 1793. Beskrifning på en tillförene okänd och i Sverige funnen växt, Carex obtusata; Jämte Anmärkningar vid en del Svenska Starr-arter. Kongl. Vetensk.-Acad. Nya Handl. 1793: 68–75.
Liljeblad, S. 1798. Utkast till en Svensk Flora eller Afhandling om svenska växternas väsendteliga kännetecken och nytta. 2. uppl. Uppsala.
Liljeblad, S. 1815. Utkast till en Svensk Flora eller Afhandling om svenska växternas väsendteliga kännetecken och nytta. 3. uppl. Uppsala.
Lind, F. 1981. Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 75: 323.
Lind, H. 1992. Förekomst, beståndsutveckling och fruktsättning hos salepsrot på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 86: 329–336.
Lind, H. 1993. Salepsrot Anacamptis pyramidalis. Litet porträtt av en öländsk orkidé. Krutbrännaren 2: 19–22.
Lind, H. 1994. Fjärilar – viktiga för pollination över stora avstånd. Svensk Bot. Tidskr. 88: 185–187.
Lindberg, H. 1909. Die nordischen Alchemilla vulgaris-Formen und ihre Verbreitung. Acta Soc. Sc. Fenn. 37 (10).
Lindeberg, C. J. 1898. Studier öfver skandinaviska fanerogamer. Bot. Notiser 1898: 151–161.
Lindell, L. & Rodebrand, S. 1979. Våtmarksskyddet på Öland och tillkomsten av Petgärdeträsk naturreservat. Vår Fågelvärld 38: 276–280.
Lindfors, T. 1939. Klöversnärjan, en fara för vår klöverodling? Växtskyddsnotiser nr/avsnitt 3.
Lindman, C. A. M. 1914. Cardamine pratensis L. und C. dentata Schultes (emend.). Bot. Notiser 1914: 267–286.
Lindman, C. A. M. 1918. Svensk fanerogamflora. Stockholm.
Lindman, C. A. M. 1926. Svensk fanerogamflora.
2. uppl. Stockholm.
Lindquist, B. 1925. Några Melilotus-arter och deras hemortsrätt i Sveriges flora. Bot. Notiser 1925: 153–170.
Lindquist, B. 1932. Taxonomical remarks on
Juncus alpinus Villars and some related species. Bot. Notiser 1932: 313–372.
Lindquist, H. 1918. Tvenne växtfynd på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 12: 416–417.
Linnaeus, C. 1741. Professor C. Linnaei samling af et hundrade wäxter upfundne på Gothland, Öland och Småland. Kongl. Swenska Wetenskapsacad. Handl. 1741: 179–210.
Linnaeus, C. 1742. Förtekning Af de Färggräs som brukas på Gotland och Öland. Kongl. Swenska Wetenskapsacademiens handlingar 1742: 20–38.
Linnaeus, C. 1745. Carl Linnæi Öhländska och Gothländska Resa på Riksens Högloflige Ständers befallning förrättad Åhr 1741. Stockholm och Uppsala. [Redigerad av C. O. von Sydow och illustrerad av G. Brusewitz 1962. Wahlström & Widstrand.].
Linnaeus, C. 1755. Flora Svecica. 2. uppl. Lars Salvius, Stockholm. [Översättning till svenska, bokförlaget Forum AB, Stockholm 1986.].
Lithner, S. 2004. Bärskatta Solanum scabrum funnen på Öland. Krutbrännaren 13: 127.
Ljung, E. 1970. Artbytet omkring fållor och fårhus på Ölands Stora Alvar. Växtbiol. Inst. Uppsala. Stencil.
Ljung, T. 2014. Åtgärdsprogram för låsbräknar i hävdade marker, 2014–2018. Topplåsbräken (Botrychium lanceolatum) Nordlåsbräken (Botrychium boreale) Rutlåsbräken (Botrychium matricariifolium). Rapport 6650. Naturvårdsverket.
Ljung, T. 2021. Biologiskt kulturarv på Ölands mittland. Länsstyrelsen i Kalmar län. 2021:15.
Ljungstrand, E. 1996. Ett hjälpmedel vid bestämning av heterosepala vildrosor i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 90: 123–125.
Ljungstrand, E. 2010 a. Röd andmat påvisad i svensk natur. Svensk Bot. Tidskr. 104: 3–7.
Ljungstrand, E. 2010 b. Dansk stensöta äntligen funnen i Sverige. Svensk Bot. Tidskr.
104: 371–376.
Ljungstrand, E. 2022. Två olika fjädergräs i Västergötland. Calluna 39: 3–20.
Ljungström, E. 1881. Epipactis microphylla. Bot. Notiser 1881: 147–151.
Lohammar, G. 1965. The vegetation of Swedish lakes. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 28–47.
LUB. arkivmaterial i Lunds Universitetsbibliotek.
LUB 1. Sjöstrand, M. G. anteckningsbok inneh. bl.a. ”Prof. Fries’ anteckningar under Dess Öländska Resa…” [1818] och ”Utdrag ur mina Botaniska anteckningar under ölandsresor 1828, 1830, 1831”.
LUB 2 a. Sjöstrand, M. G. ”Ölands Flora”, 1830–49.
LUB 3. Fries, E. till M. G. Sjöstrand 18 brev 5.8. 1830–3.3. 1850.
Lundberg, H. & Svensson, B. G. 1975. Studies on the behaviour of Bombus Latr. species (Hym., Apidae) parasitized by Sphaerularia bombi Dufour (Nematoda) in an alpine area. Norw. J. Ent. 22: 129–134.
Lundevall, C.-F. & Øllgaard, H. 1999. The genus Taraxacum in the Nordic and Baltic countries: types of all specific, subspecific and varietal taxa, including type locations and sectional belonging. Preslia 71: 43–171.
Lundgren, B. 1976. Allium strictum, klipplök, på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 70: 193–195.
Lundkvist, H. 1995. Var finns mitt vildkorn? Krutbrännaren 4: 73.
Lundkvist, H. 2004. Maskrosor och gula febern. Krutbrännaren 13: 44–47.
Lundkvist, H. 2011. Några skalbaggar och deras värdväxter. Krutbrännaren 20: 3–13.
Lundqvist, G. 1928. Studier i Ölands myrmarker. Sv. Geol. Undersökn. årsbok 22 (3). Stockholm.
Lundqvist, G. 1955 a. Ölands jord och grund. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 16–28. Stockholm.
Lundqvist, G. 1955 b. Ölands myrar. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 98–103. Stockholm.
Lundqvist, N. 1956. Några nya växtlokaler. Bot. Notiser 109: 376–378.
Lundqvist, Å. 1963 a. De öländska lokalerna för Liparis Loeselii (L.) Rich. Bot. Notiser 116: 499–505.
Lundqvist, Å. 1963 b. Orkidéer i Åkerbo och Förbo härader. Öländsk Bygd 1963: 16–35.
Lundqvist, Å. 1964. Före Sterner och efter. Kring Ölands botaniska kartläggning. Öländsk Bygd 1964: 34–49.
Lundqvist, Å. 1965 a. En öländsk Epipactis phyllanthes G. E. Sm. Svensk Bot. Tidskr. 59: 216–224.
Lundqvist, Å. 1965 b. Kärr i Ölands Åkerbo. Öländsk Bygd 1965: 39–58.
Lundqvist, Å. 1966 a. What is Epipactis confusa Young? Svensk Bot. Tidskr. 60: 33–48.
Lundqvist, Å. 1966 b. När Öland dikades ut. Öländsk Bygd 1966: 55–76.
Lundqvist, Å. 1967 a. Orchideen Ölands. I–IV. Svensk Bot. Tidskr. 61: 463–493.
Lundqvist, Å. 1967 b. Botaniska utflykter på Nordöland. Öländsk Bygd 1967: 47–72.
Lundqvist, Å. 1969. Knisa mosse. En floristisk värdering. Öländsk Bygd 1969: 23–28.
Lundqvist, Å. 1970 a. Supplement zu Sterners Flora der Insel Öland. Svensk Bot. Tidskr. 64: 65–131.
Lundqvist, Å. 1970 b. Det botaniska naturskyddet på Öland. Öländsk Bygd 1970: 49–89.
Lundqvist, Å. 1972. Ölandsfloran i den sista mansåldern. Öländsk Bygd 1972: 63–76.
Lundqvist, Å. 1974 a. Fältbotanisk rapsodi. Sv. Turistfören. Årsskr. 1974: 154–174.
Lundqvist, Å. 1974 b. Betrachtungen über zwei öländische Orobanchaceen. Svensk Bot. Tidskr. 68: 94–105.
Lundqvist, Å. 1974 c. Halltorps hage. Kärlväxtfloristisk orientering. Öländsk Bygd 1974: 11–35.
Lundqvist, Å. 1977. Träd på Öland. Öländsk Bygd 1977: 4–26.
Lundqvist, Å. 1979. Weitere Nachträge zur Flora der Insel Öland. Svensk Bot. Tidskr. 73: 281–325.
Lundqvist, Å. 1981 a. Från ölandsfloristikens ungdomsår. Svenska Linnésällsk. Årsskr. 1975–1977: 29–49.
Lundqvist, Å. 1981 b. Orientering i den svenska provinsfloristiken. Svensk Bot. Tidskr. 75: 303–312.
Lundqvist, Å. 1983. Öländska havsstrandsaspekter. Svensk Bot. Tidskr. 77: 105–116.
Lundqvist, Å. 1986. Juncus capitatus – ännu ej i själatåget. Svensk Bot. Tidskr. 80: 195–197.
Lundqvist, Å. 1992. Till Ölandsfloran 1986–1991. Krutbrännaren 1: 3–4.
Lundqvist, Å. 1993. Var har vid huvudtågen?
Krutbrännaren 2: 39–40.
Lundqvist, Å. 1995. Jordkastanjen i St. Rör återfunnen! Krutbrännaren 4: 65.
Lunds botaniska förenings förhandlingar [1893]. 1894. Bot. Notiser 1894: 109.
Lunds botaniska förenings förhandlingar under år 1929…Den 15–18 juni. Exkursion till Öland. 1930. Bot. Notiser 1930: 64–69.
Lundström, B. 1981. Horns kungsgårds naturreservat. Dispositions- och skötselplan. Domänverket. Södra regionen. Växjö. Stencil.
Luther, H. 1955. Laderaumkehricht als Quelle hydrochor verbreiteter Diasporen. Acta Soc. pro Fauna et Flora Fenn. 72: 14. Helsingforsiae.
Lyhagen, R. 1991. Några glimtar från 100 års utsädesförsäljning. Svensk Bot. Tidskr. 85: 385–396.
Lyhagen, R. 1992. Exotiska grödor i växtförädlingsverksamheten. Svensk Bot. Tidskr. 86: 299–315.
Lyhagen, R. 2006. Jättespärgel som odlad kulturväxt. Svensk Bot. Tidskr. 100: 413–417.
Lyhagen, R. 2010. Oljerättika – en förbisedd kulturväxt. Svensk Bot. Tidskr. 104: 291–292.
Lyhagen, R. 2018. Gulblommande fält i oktober. Svensk Bot. Tidskr. 112: 186–189.
Lüning, B. 1967. Orchids of Öland. Amer. Orch. Soc. Bull., March 1967: 225–231. Wellesley, Maas.
Lüning, B. 2003. Exoter i Böda Kronopark. Krutbrännaren 12: 107–110.
Löfgren, A. & Jerling, L. 2003. Regional dynamics and dispersal in the vascular plant Silene viscosa (L.) inhabiting small islands. Ecography 26: 171–178.
Löfgren, O., Hall, K., Schmid, B. C. & Prentice,
H. C. 2020. Grasslands ancient and modern: soil nutrients, habitat age and their relation to Ellenberg N. Journal of Vegetation Science 31: 367–379.
Lönn, M. 1993. Genetic structure and allozyme-microhabitat associations in Bromus hordeaceus. Oikos 68: 99–106.
Lönn, M. & Prentice, H. C. 1990. Mosaic variation in Swedish Petrorhagia prolifera (Caryophyllaceae): the partitioning of morphometric and electrophoretic diversity. Biological Journal of the Linnean Society 41: 353–373.
Lönn, M. & Prentice, H. C. 1995. The structure of allozyme and leaf-shape variation in isolated range-margin populations of the shrub Hippocrepis emerus (Leguminosae). Ecography 18: 276–285.
Lönn, M., Prentice, H. C. & Bengtsson, K. 1996. Genetic structure, allozyme-habitat associations and reproductive fitness in Gypsophila fastigiata (Caryophyllaceae). Oecologia 106: 308–316.
Lönn, M., Prentice, H. C. & Tegelström, H. 1995. Genetic differentiation in Hippocrepis emerus (Leguminosae): allozyme and DNA fingerprint variation in disjunct Scandinavian populations. Molecular Ecology (1995) 4: 39–48.
Lönnberg, C. J. ms 1847. Förteckning på wäxter samlade till största delen öfver medlersta Öland under sommaren 1846 av Carl Lönnberg. [22]. Linköpings Naturvetenskapliga Sällskaps handlingar. Linköpings kommunarkiv.
Lönnroth, K. J. 1880. Hufvudformen af Arabis arenosa Scop. funnen i Sverige. Bot. Notiser 1880: 150–151.
Lönnroth, K. J. 1883. Cuscuta Epithymum Murr., en ny växt för Sveriges flora. Bot. Notiser 1883: 157–160.
Löve, Á. 1940. Cytogenetic studies in Rumex. Bot. Notiser 1940: 157–169.
Löve, Á. 1941 a. Rumex tenuifolius (Wallr.) Löve, spec. nova. Bot. Notiser 1941: 99–101.
Löve, Á. 1941 b. Etudes cytogénétiques des Rumex. II. Polyploidie géographique du Rumex subgenus Acetosella. Bot. Notiser 1941: 155–172.
Löve, Á. 1944. Cytogenetic studies oon Rumex subgenus Acetosella. Hereditas (Lund) 30: 1–136.
Maarel van der, E. 1988. Floristic diversity and guild structure in the grasslands of Ölands’s Stora Alvar. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 53–66.
Malm J. U. & Prentice, H. C. 2002. Immigration history and gene dispersal: allozyme variation in Nordic populations of the red campion, Silene dioica (Caryophyllaceae). Biological Journal of the Linnean Society 77: 23–34.
Malm J. U. & Prentice, H .C. 2005. Chloroplast DNA haplotypes in Nordic Silene dioica: postglacial immigration from the east and the south. Plant Systematics and Evolution 250: 27–38.
Malmer, N. 1965. The southern mires. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 149–158.
Malmgren, S. 1992. Hybridisering bland svenska orkidéer – korsnings- och odlingsförsök. Svensk Bot. Tidskr. 86: 337–346.
Malmgren, U. 1986. Släktet Rosa i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 209–227.
Malmström, C. 1920. Trapa natans L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 14: 39–81.
Martínez-Azorín, M., Crespo, M. & Juan, A. 2009. Nomenclature and taxonomy of Ornithogalum divergens Boreau (Hyacinthaceae) and related taxa of the polyploid complex of Ornithogalum umbellatum L. Candollea 64(2): 163–169.
Martinsson, A. 1952. Kuststudier vid Neptuni åkrar. Åkerbo hembygdsfören. Årsb. 1952: 55–76.
Martinsson, A. 1953. Kulturen och naturlandskapet i Åkerbo. Kring den försvinnande lövängen. Öländsk Bygd 1953: 9–17.
Martinsson, A. 1954 a. Trollskogen – ett namn på kartan. Öländsk Bygd 1954: 7–15.
Martinsson, A. 1954 b. Kulturen och naturlandskapet i Åkerbo. II. Naturskydd i utveckling och landskapsvård i vardande. Öländsk Bygd 1954: 16–26.
Martinsson, A. 1955 a. Stränder i Böda. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 186–201. Uppsala.
Martinsson, A. 1955 b. Kulturen och naturlandskapet i Åkerbo. III. Fårris och klappade askar. Öländsk Bygd 1955: 7–14.
Martinsson, A. 1959. Den sibiriska sippan i Föra. Öländsk Bygd 1959: 53–59.
Martinsson, A. 1963. Tidigboreal hasselskog och recent öländskt hässle. GFF 85: 458–460.
Martinsson, A. 1965. Perspektiv på Stora alvaret. Sveriges Natur (Tidskr.) 56: 48–54.
Martinsson, A. 1967. Stora Alvaret halvförbrukat. Sveriges Natur (Tidskr.) 58: 25–30.
Martinsson, K. 1984. Blomningen hos Lemna minor, andmat. Svensk Bot. Tidskr. 78: 9–15.
Martinsson, K. 1985. Problem kring Callitriche playocarpa, plattlånke. Svensk Bot. Tidskr. 79: 165–174.
Martinsson, K. 1991. Callitriche in Sweden: case studies of reproductive biology and intraspecific variation in a semi-aquatic plant genus. Thesis, Department of Systematic Botany, Uppsala University.
Maslova, E. V. 2008. Differentiation of two hemp nettle species (Galeopsis bifida Boenn. and G. tetrahit L.) inferred from morphological characters and DNA markers. Russ. J. Genet 44: 312–319.
Mattiasson, G. 2008. Snyltrötter i Sverige – en aktuell översikt. Svensk Bot. Tidskr. 102: 277–292.
Mattiasson, G. 2017. Hur sprider sig skärblad i Sverige? Svensk Bot. Tidskr. 111: 46–53.
Mattiasson, G. & Porenius, A. 2011. Klotullört – på frammarsch i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 105: 49–53.
Matsson, L. P. R. 1895. Botaniska reseanteckningar från Gotland, Öland och Småland 1893 och 1894. Bih. Kungl. Sv. Vet.akad. Handl. 21, 3 (8).
Mebus, F. & Löfgren, A. 2003. Skogsbete i gotländska barrskogar – vad händer med floran när djuren försvinner? Svensk Bot. Tidskr. 97: 34–45.
Meusel, H. & Kästner, A. 1994. Lebensgeschichte der Gold- und Silberdtisteln. Monographie der mediterran-mitteleuropäischen Compositen-Gattung_Carlina. Band II. Oesterr. Akad. Wiss. Math.-Naturwiss. Kl., Denkschr. 128.
Milberg, P. 1990. Hur länge kan ett frö leva? Svensk Bot. Tidskr. 84: 323–352.
Milberg, P. 1994. Fröbanken i sydsvenska gräsmarker. Svensk Bot. Tidskr. 88: 249–258.
Milberg, P. 1998. Aggressiva invasionsarter. Svensk Bot. Tidskr. 92: 313–321.
Milberg, P., Andersson, L. & Noronha, A. 1998. Fröpredation hos nattglim, Silene noctiflora, på åkermark. Svensk Bot. Tidskr. 92: 297–300.
Moberg, R. & Nilsson, Ö. 1991. Typification of Nordic vascular plants. 1. Names published by G. Wahlenberg. Nordic Journal of Botany 11: 287–299.
Moksnes, P.-O. 2009. Restaurera ålgräsängar. Rapport: 2009: 26. Länsstyrelserna Västra Götaland, Halland & Skåne.
Mossberg, B. & Lundqvist, Å. 1994. Öländska ängsnycklar. Svensk Bot. Tidskr. 88: 84–96.
Mossberg, B. & Nilsson, S. 1987. Orkidéer Europas vildväxande arter. Wahlström & Widstrand.
Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand.
Mossberg, B. & Stenberg, L. 2018. Nordens flora. Bonnier Fakta.
Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand.
Mulligan, G. A. & Bailey, L. G. 1975. The biology of Canadian weeds: Sinapis arvensis L. Can. J. Plant Sci. 55: 171–183.
Murbeck, S. 1884. Tvenne för Skandinavien nya Epilobium-hybrider. Bot. Notiser 1884: 73–81.
Murbeck, S. 1886. Växtgeografiskt bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1886: 191–202.
Murbeck, S. 1887. Några nya eller föga kända Viola-former från Öland och Gotland. Bot.
Notiser 1887: 185–187.
Murbeck, S. 1889. Några kritiska skandinaviska växter. Referat. Bot. Notiser 1889: 199–200.
Murbeck, S. 1890. Studier öfver kritiska kärlväxtformer. I. Potentilla , Grupp Axilliflorae Lehm. Bot. Notiser 1890: 193–235.
Murbeck, S. 1892. Studien über Gentianen aus der Gruppe Endotricha Froel. Acta Horti Bergiana
2 (3).
Murbeck, S. 1898 a. Studier öfver kritiska kärlväxtformer. II. De nordeuropeiska formerna af slägtet Agrostis. Bot. Notiser 1898: 1–14.
Murbeck, S. 1898 b. Studier öfver kritiska kärlväxtformer. III. De nordeuropeiska formerna af slägtet Cerastium. Bot. Notiser 1898: 241–268.
Murbeck, S. 1899 a. Die nordeuropäischen Formen der Gattung Rumex. Bot. Notiser 1899: 1–42.
Murbeck, S. 1899 b. Die nordeuropäischen Formen der Gattung Stellaria. Bot. Notiser 1899: 193–201.
Murbeck, S. 1934. Exotiska Verbasca från nordiska fyndorter. Bot. Notiser 1934: 353–364.
Murbeck, S. 1943. Bastarder och artsystematik.
Bot. Notiser 1943: 314–332.
Müntzing, A. 1958. Further studies on intraspecific polyploidy in Potentilla argentea (coll.). Bot. Notiser 111: 209–227.
Måhlén, A. 2010. Fynd av vårvial på Öland. Krutbrännaren 19: 63.
Möllerström, B. 2017. Vita näckrosor i södra Sverige. Parnassia 30 : 17–24.
Nannfeldt, J. A. 1937. On Poa jemtlandica (Almqu.) Richt., its distribution and possible origin. A criticism of the theory of hybridization as the cause of vivipary. Bot. Notiser 1937: 1–27.
Nannfeldt, J. A. 1944. Orchis strictifolia Opiz var. ochroleuca (Boll) Hyl., en förbisedd svensk kalkkärrsväxt. The Svedberg 1884 30.8. 1944: 601–622. Uppsala.
Nannfeldt, J. A. 1946. Tre för Norden nya Epipactis-arter, E. persica Hausskn., E. leptochila (Godf.) Godf. och E. pupurata Sm. Bot. Notiser 1946: 1–28.
Nannfeldt, J. A. 1955. Något om släktet Salicornia
i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 49: 97–109.
Natur och naturvård på Öland. Länsstyrelsen i
Kalmar informerar 1989 (9). Stencil.
Naturvårdsverket. 2011 a. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1. Alvar.
Naturvårdsverket. 2011 b. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1. Karsthällmarker.
Nelson, H. 1955. Natur och odling på Öland. I
R. Sterner och K. Curry-Lindahl (red.), Natur
på Öland: 42–64. Uppsala.
Nettelbladt, M. G. 1974. Flora och vegetation inom Södra Greda Löväng naturreservat. SNV PM 517.
Neuman, L. M. 1887. Botaniska anteckningar under sommaren 1886. Bot. Notiser 1887: 1–31.
Neuman, L. M. & Ahlfvengren, F. 1901. Sveriges flora (fanerogamerna). Lund.
Nilsson, Alb. 1902. Utlåtande öfver skogsplanteringarne på Öland och särskildt på dess alvarsmark. Kalmar Läns Södra Kongl. Hushållningssälls. Periodiska Skr. 1902: 199–206.
Nilsson, Arvid. 1976. Spontana gullrishybrider (Solidago canadensis × virgaurea) i Sverige och Danmark. Svensk Bot. Tidskr. 70: 7–16.
Nilsson, Arvid. 1977. Spontana hybrider mellan fältarv och silverarv (Cerastium arvense × tomentosum). Svensk Bot. Tidskr. 71: 263–272.
Nilsson, Arvid. 1980. Om hybrider mellan skogsalm och lundalm i natur och kultur. Svensk Bot. Tidskr. 74: 311–325.
Nilsson, L. A. 1978 a. Pollination ecology and adaption in Platanthera chlorantha (Orchi-
daceae). Bot. Notiser 131: 35–51.
Nilsson, L. A. 1978 b. Pollination ecology of
Epipactis palustris (Orchidaceae). Bot. Notiser 131: 355–368.
Nilsson, L. A. 1979 a. Anthecological studies on the Lady´s Slipper, Cypripedium calceolus
(Orchidaceae). Bot. Notiser 132: 329–347.
Nilsson, L. A. 1979 b. The pollination ecology of Herminium monorchis (Orchidaceae).
Bot. Notiser 132: 537–549.
Nilsson, L. A. 1980. The pollination ecology of Dactylorhiza sambucina (Orchidaceae). Bot. Notiser 133: 367–385.
Nilsson, L. A. 1981 a. The pollination ecology of Listera ovata (Orchidaceae). Nordic Journal of Botany 1: 461–480.
Nilsson, L. A. 1981 b. Pollination ecology and evolutionary processes in six species of orchids. Abstr. Ups. Diss. Fac. Sci. 593.
Nilsson, L. A. 1983 a. I orkidéernas förtrollade värld. I S. Gillsäter & S. Malmberg (red.), Öland – nattviol och näktergal: 121–138. Stockholm.
Nilsson, L. A. 1983 b. Processes of isolation and introgressive interplay between Platanthera bifolia (L.) Rich and P. chlorantha (Custer) Reichb. (Orchidaceae). Botanical Journal of the Linnean Society 87: 325–350.
Nilsson, L. A. 1983 c. Anthecology of Orchis
mascula (Orchidaceae). Nordic Journal of
Botany 3: 157–179.
Nilsson, L. A. 1984. Anthecology of Orchis morio (Orchidaceae). Nov. Act. Reg. Soc. Sci. Ups., Ser.
5: C: 167–179.
Nilsson, L. A. 1985. Characteristics and distribution of intermediates between Platanthera bifolia and P. chlorantha (Orchidaceae) in the Nordic countries. Nordic Journal of Botany 5: 407–419.
Nilsson, Lennart. 1982. Lilla Horns löväng – natur och historik. Högskolan i Kalmar, miljö- och livsmedelslinjen. Examensarbete 1983 (3). Stencil. [Sammandrag i Calidris 1984: 163–174.].
Nilsson, Lennart. 1994. Är ängsgentianan försvunnen från Öland? Krutbrännaren 3: 5–6.
Nilsson, S. G. 1997. Biologisk mångfald under
tusen år i det sydsvenska kulturlandskapet. Svensk Bot. Tidskr. 91: 85–101.
Nilsson, Ö. 1967. Drawings of Scandinavian Plants 1–8. Rosa L. Bot. Notiser 120: 1–8, 137–143, 249–254, 393–408.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976 a. Projekt Linné rapporterar 1–13. Svensk Bot. Tidskr.
70: 165–175.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976 b. Projekt Linné rapporterar 14–28. Svensk Bot. Tidskr.
70: 211–223.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977 a. Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Bot. Tidskr.
71: 3–22.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977 b. Projekt Linné rapporterar 49–63. Svensk Bot. Tidskr.
71: 205–224.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1978 a. Projekt Linné rapporterar 64–79. Svensk Bot. Tidskr.
72: 3–24.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1978 b. Projekt Linné rapporterar 80–92. Svensk Bot. Tidskr.
72: 189–203.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979 a. Projekt Linné rapporterar 93–105. Svensk Bot. Tidskr.
73: 71–85.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979 b. Projekt Linné rapporterar 106–120. Svensk Bot. Tidskr. 73: 353–372.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1982 a. Projekt Linné rapporterar 121–132. Svensk Bot. Tidskr. 76: 135–145.
Nilsson, Ö., Gustafsson, L.-Å. & Karlsson T.
1982 b. Projekt Linné rapporterar 133–143. Svensk Bot. Tidskr. 76: 273–284.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.
Nitare, J. 2009. Åtgärdsprogram för kalktallskogar 2009–2013. Rapport 5967. Naturvårdsverket.
Nitare, J. 2019. Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning, 2020. Skogsstyrelsen.
Nordborg, G. 1963. Studies in Sanguisorba officinalis. Bot. Notiser 116: 267–288.
Nordenstam, B. & Nilsson, Ö. 1969. Taxonomy and distribution of Veronica hederifolia s. lat. (Schrophulariaceae) in Scandinavia. Bot. Notiser 122: 233–247 .
Nordenstam, S. 1963. Taraxacum crocinum (Dt.) Hagl. & S. Nordenst. återfunnen på Gotland. Svensk Bot. Tidskr. 57: 87–89.
Nordenstam, S. & van Soest, J. L. 1974. Taraxacum leporinum spec. nov. Bot. Notiser 1974: 490–492.
Nordstedt, O. 1900. Lokaler för några skandinaviska växter i Lunds universitetsherbarium. Bot. Notiser 1900: 113–115.
Nordstedt, O. 1920. Prima loca plantarum suecicarum. Första litteraturuppgift om de i Sverige funna vilda eller förvildade kärlväxterna. Bot. Notiser (bilaga) 1920.
Nordström, S. & Hedrén M. 2008. Genetic differentiation and postglacial migration of the Dactylorhiza majalis ssp. traunsteineri/lapponica complex into Fennoscandia. Pl. Syst. Evol. 276: 73–87.
Norell, E. 2010. Population differentiation and outbreeding depression in Crepis tectorum subsp. pumila (Asteraceae). Examensarbete i biologi, Lunds universitet.
Norén, C. O. & Witte, H. 1904. Några bidrag till kännedomen om de svenska vinterståndarne. Bot. Notiser 1904: 67–73.
NSB. arkivmaterial i Norrköpings Stadsbibliotek.
NSB 2. Ahlqvist, A., ”Den naturliga familjen Orchider. – Enl. Rafns Flore 368 p.” ofullb., 10 sid.
NSB 6 a. Ahlqvist, A. ”Botanisk dagbok. 1818”.
NSB 6 b. Ahlqvist, A. ”Wäxtställen af Fries. 1818”.
NSB 6 c. Ahlqvist, A. ”Descriptiones herbarum ad Floram Oelandicam spectantes, aestate 1818”.
NSB 7. Ahlqvist, A. ”Summa vegetabilium Oelandiae 1819” [–1840].
NSB 8 a. Ahlqvist, A. ”Sjöstrand 1837”, av Ahlqvist gjort utdrag ur dennes dagbok.
NSB 9. Westerlund, C. A., ”Naturhistoriskt diarium”, 1849–52.
NSB 14 b. Westerlund, C. A., ”Botaniska studier
18 17/4 61./C. A. Wnd.” ca 220 sid.
NSB 17 b. Westerlund, C. A., Självbiografi; 3 delar, 1891, 1897, 1907; inalles 292 + 4 sid.
Nyman, C. F. 1867–68. Utkast till svenska växternas naturhistoria eller Sveriges fanerogamer skildrade i korthet med dess växtställen och utbredning m. m, deras egenskaper, användning och historia i allmänhet. Del I–II. Örebro.
Nyström, K., Karlsson, L. M. & Milberg, P. 2006. En fyrtioårig fröbank i en före detta åker. Svensk Bot. Tidskr. 100: 271–276.
Ohba, H. Phedimus. I: Iwatsuki, K., Boufford, D.E. 6 Ohba, H. (ed.). 2001. Flora of Japan 2b: 19–21. Kodansha Ltd, Tokyo.
Olsson, K.-A. 1996. Om hagtorn i Skåne. Lunds Bot. Förening. Medlemsblad 1996, nr 2: 3–4.
Olsson, K.-A. & Wigermo, C. 2013. Luddfingerört
i Skåne. Bot. Notiser 146: 25–29.
Olsson, K.-A. & Wigermo, C. 2014. Hålnunneört
i Skåne. Bot. Notiser 147: 17–20.
Oredsson, A. 2001. Ett björnbär blir vanligare – rostbjörnbär i flera nya landskap. Svensk Bot. Tidskr. 95: 190–204.
Oxenstierna, A. 2020. Skogsknipprotens underarter är dåligt utredda i Sverige. Svensk Bot. Tidskr.
114: 328–329.
Palm, B., Landin, L. & Nordmark, O. 1948. Öland del I.
Palmstruch, J. W. & Swartz, O. m. fl. 1802–43. Svensk Botanik band 1–11. Stockholm.
Pedersen, A. 1984. Valeriana officinalis-gruppen i Danmark, Læge-Baldrian s. lat. Flora och Fauna 90: 91–96.
Pedersen, A. & Martensen, H. O. 1993. Rubus gothicus och närstående arter. Svensk Bot. Tidskr. 87: 211–219.
Pedersen, A. & Martensen, H. O. 1994. Rubus mortensenii, lindblomsbjörnbär, ett krypbjörnbär i ny belysning. Svensk Bot. Tidskr. 88: 305–314.
Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989. Nordiske brombær. (Rubus sect. Rubus, sect Corylifolii og sect. Caesii). AAU reports 21.
Pedersen, A. & Schou, J. C. 1997. En delning av nordisk Potentilla argentea L., Sølv-Potentil. Urt 21: 124–132.
Persson, K. 1974. Biosystematic studies in the Artemisia maritima complex in Europe. Opera Bot. 35.
Peterson, A., Bartish, I. V. & Peterson, J. 2008. Effects of population size on genetic diversity, fitness and pollinator community composition in fragmented populations of Anthericum liliago L. Plant Ecology 198 (1): 101–110.
Petersson, J.-O. 1993. Utbredning och antal av klipplök Allium lineare på Öland 1993. Krutbrännaren 2: 47.
Petersson, J.-O. 2012. Luddvårlök Gagea villosa äntligen på Öland. Krutbrännaren 21: 39–40.
Petersson, J.-O. 2014. En vanlig cykelrunda nära hemmet. Krutbrännaren 23: 31–32.
Pettersson, B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. Acta Phytogeogr. Suec. 40.
Pettersson, B. 1965 a. Maritime sands. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 105–110.
Pettersson, B. 1965 b. Gotland and Öland. Two limestone islands compared. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 131–140.
Pettersson, B. 1965 c. Recent changes in the flora and vegetation. Acta Phytogeogr. Suec.
50: 288–294.
Pettersson, M. W. 1994. Large plant size counteracts early seed predation during the extended flowering season of a Silene uniflora (Caryophyllaceae) population. Ecography 17: 262–271.
Piirainen, M. & Nurmi, J. 2018. Two new sub-species of Campanula rotundifolia L. described from North Europe and lectotypification of
C. rotundifolia f. lapponica Witasek and f. pusilla Saelán. Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica
94: 100–108.
Pleijel, C. 1907 a. Digitalis lutea L. en ny medlem
af Sveriges flora. Bot. Notiser 1907: 169–171.
Pleijel, C. 1907 b. Über Valeriana baltica nov. nom. (V. officinalis L., ß simplicifolia Ledeb.) und die Hybride Valeriana baltica Pleijel × officinalis L. Bot. Notiser 1907: 267–280.
Pleijel, C. 1916. Nya lokaler för adventivväxter.
Bot. Notiser 1916: 277–282.
Plue, J. 2021. Gullvivornas blomform avslöjar populationer med problem. Svensk Bot. Tidskr. 115: 86–91.
Porenius, A. & Gerell, R. 2014. Klubbfibbla i Skåne. Bot. notiser 147: 9–14.
Post, H. von. 1894. Anteckningar öfver Ölands wäxter och des wäxttopographi. Efter ett kort besök vid Degerhamn 1–15 juli 1894. Mscr. hos Kongl. Sv. Vet.akad.
Post, L. von. 1925. Gotlands-agen (Cladium
mariscus R. Br.) i Sverige postarktium. Ymer
45: 295–312.
Pousette, J. & Möller, Å. 1972. Ölands hydrogeologi. SGU C 670.
Prentice, H. C. 1992. The structure of morphometric and allozyme variation in relict populations of Gypsophila fastigiata (Caryophyllaceae) in Sweden. Biol. J. Linn. Soc. 47: 197–216.
Prentice, H. C. & Cramer, W. 1990. The Plant Community as a Niche Bioassay: Environmental Correlates of Local Variation in Gypsophila Fastigiata. Journal of Ecology 78: 313–325.
Prentice, H. C., Li, Y., Lönn, M., Tunlid, A. & Ghatnekar, L. 2015. A horizontally transferred nuclear gene is associated with microhabitat variation in a natural plant population. Proceedings of the Royal Society B 20152453. doi: 10.1098/rspb.2015.2453
Prentice, H. C., Lönn, M., Lager, H., Rosén, E. & Maarel van der, E. 2000. Changes in allozyme frequencies in Festuca ovina populations after a nine-year nutrient/water experiment. Journal of Ecoogy. 88: 331–347.
Prentice, H. C., Lönn, M., Lefkovitch, L.P. & Runyeon, H. 1995. Associations between allele frequencies in Festuca ovina and habitat variation in the alvar grasslands on the Baltic island of Öland. Journal of Ecology 83: 391–402.
Prentice H. C., Malm J. U. & Hathaway L. 2008. Chloroplast DNA variation in the European herb Silene dioica (red campion): postglacial migration and interspecific introgression. Plant Systematics and Evolution 272: 23–37.
Pro?ków, J. 2008. What is Juncus bulbosus subsp. kochii (Juncaceae) and does it really exist? A taxonomic revision of bulbous rush subspecies. Botanical Journal of the Linnean Society 156: 501–512.
Purger, D., Kova?i?, S. & Csiky, J. 2017. Bouché’s star of Bethlehem, Ornithogalum boucheanum (Kunth) Asch. (Hyacinthaceae), a new species in flora of Croatia. Acta Bot Croat, DOI: 10.1515/botcro-2017–0003.
Rasmuson, H. 1920. Ûber einige genetische Versuche mit Papaver Rhoeas und Papaver laevigatum. Hereditas 1: 107–115.
Regnéll, Gerhard. 1948. Ölands geologi. I B. Palm, L. Landin & O. Nordmark (red.), Öland, del 1: 15–57. Lund.
Regnéll, Gösta. 1982. Kalkfuktängar i södra Sverige. Naturvårdsvärden och skötselproblem. Medd. fr. Växtekol. inst., Lunds univ., 48.
Reichert, H., Gregor, T. & Meierott, L. 2018. Euphorbia saratoi (= E. podperae, E. pseudovirgata auct., E. virgata var. orientalis, E. virgultosa) – in Mitteleuropa und Nordamerika ein Neophyt unklarer Herkunft. Kochia 11: 1 – 36.
Reitalu, T., Helm, A., Pärtel, M., Bengtsson, K., Gerhold, P., Rosén, E., Takkis, K., Znamenskiy, S. & Prentice, H. C. 2014. Determinants of fine-scale plant diversity in dry calcareous grasslands within the Baltic Sea region. Agriculture, Eco-systems and Environment 182: 59–68.
Rejmánek, M. & Rosén, E. 1988. The effects of colonizing shrubs (Juniperus communis and Potentilla fruticosa) on species richness in the grasslands of Stora Alvaret, Öland. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 67–72.
Rich, T. C. G. & Jermy, A. C., (eds.). 1998. Plant Crib 1998. London: Botanical Society of the British Isles.
Ridderstolpe, F. 1909. Om refloration på Öland hösten 1908. Bot. Notiser 1909: 161–166.
Rodebrand, S. 1979 a. Petgärdeträsk naturreservat. Calidris 1979: 103–116.
Rodebrand, S. 1979 b. En våtmarksinventering på Öland. Calidris 1979: 133–150.
Rodenborg, L. 1961. Floristiska anteckningar från södra Öland. Svensk Bot. Tidskr. 55: 225–229.
Rodenborg, L. 1962. Förteckning över växtfynd i Södra Möckleby socken och vissa angränsande områden på södra Öland. Svensk Bot. Tidskr.
56: 190–191.
Rodenborg, L. 1965. Flora och vegetation i och vid Albrunna lund på södra Öland. I. Det speciellt undersökta området. Svensk Bot. Tidskr. 59: 411–462.
Rodenborg, L. 1966. Flora och vegetation i och vid Albrunna lund på södra Öland. II. Albrunna lund, utanför det speciellt undersökta området, samt lundens omgivning. Svensk Bot. Tidskr. 60: 225–292.
Rodenborg, L. 1967. Flora och vegetation i och vid Albrunna lund på södra Öland. III. Betesgång och vegetationsutveckling. Svensk Bot. Tidskr.
61: 353–384.
Rodenborg, L. 1968. Dracocephalum ruyschiana
L. återfunnen på Öland. Svensk Bot. Tidskr.
62: 257–262.
Rodenborg, L. 1969. Flora och vegetation på naturreservatet i Gösslunda på södra Öland. Växtbiol. Inst. Uppsala. Stencil.
Rodenborg, L. 1980. Vegetationsentwicklung in einem Weidegebiet auf Süd-Öland, Schweden. Acta. Phytogeogr. Suec. 68: 111–122.
Rodenborg, L. 1988. Das Naturschutzgebiet in Gösslunda. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 73–86.
Rosén, E. 1980. Plant cover regeneration in a mechanically disturbed limestond heath on Öland, Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 68: 123–130.
Rosén, E. 1982. Vegetative development and sheep grazing in limestone grasslands of south Öland, Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 72.
Rosén, E. 1983. Stora Alvaret i förändring. I S. Gillsäter & S. Malmberg (red.), Öland – nattviol och näktergal: 105–119. Stockholm.
Rosén, E. 1988. Shrub expansion in alvar grasslands on Öland. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 87–100.
Rosén, E. & Sjögren, E. 1973. Sheep grazing and changes of vegetation on the limestone heath of Öland. Zoon, Suppl. 1: 137–151.
Rosén, E. & Sjögren, E. 1988. Plant cover in alvar junipers on Öland. Distribution features correlated to shrub size and shapes. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 101–112.
Rosendahl, H. V. 1909. Bidrag till Sveriges ormbunksflora. I. Svensk Bot. Tidskr. 3: 382–388.
Rosendahl, H. V. 1913. Bidrag till Sveriges ormbunksflora. II. Svensk Bot. Tidskr. 7: 276–297.
Rosendahl, H. V. 1916. Bidrag till Sveriges ormbunksflora. III. Svensk Bot. Tidskr. 10: 312–339.
Rosquist, G. 1999. Genetic variation, polyploidy and hybridization in Scandinavian Anthericum ramosum and A. liliago (Anhericaceae). Avhandling vid Systematisk botanik, Lunds universitet.
Rosquist, G. 2001. Reproductive biology in diploid Anthericum ramosum and tetraploid A. liliago (Anthericaceae). Oikos 92: 143–152.
Rosquist, G. 2017 a. Stor sandlilja i Skåne. Bot. Notiser 150: 1–6.
Rosquist, G. 2017 b. Åtgärdsprogram för sandstäpp, 2015–2019. Rapport 6676. Naturvårdsverket.
Rosquist, G. 2021. Livet frodas i sandiga marker. Svensk Bot. Tidskr. 115: 18–25.
Rosquist, G. & Prentice, H. C. 2000. Habitat fragmentation and the structure of genetic diversity within disjunct isolates of Anthericum ramosum L. (Anthericaceae) in Scandinavia. Biol. Jour. Linn. Soc. 69: 193–212.
Rosquist, G. & Prentice, H. C. 2001. Morphological variation in Scandinavian populations of the diploid-tetraploid species pair Anthericum ramosum and Anthericum liliago (Anthericaceae). Can. Jour. Bot. 79: 850–860.
Rosquist, G. & Prentice, H. C. 2002. Genetic variation in Scandinavian Anthericum liliago (Anthericaceae): allopolyploidy, hybridization and immigration history. Pl. Syst. Evol. 236: 55–72.
Rudbeckius, O .J. d.ä. 1685. Hortus botanicus variis exoticis indigenisque plantis instructus curante… Upsalae.
Runyeon, H. & Prentice, H. C. 1996. Genetic structure in the species-pair Silene vulgaris and S. uniflora (Caryophyllaceae) on the Baltic island of Öland. Ecography 19: 181–193.
Runyeon-Lager, H. & Prentice, H. C. 2000. Mor-phometric variation in a hybrid zone between the weed, Silene vulgaris, and the endemic, Silene uniflora ssp. petraea (Caryophyllaceae), on the Baltic island of Öland. Canadian Journal of Botany 78: 1384–1397.
Rusch, G. 1988. Reproductive regeneration in grazed and ungrazed limestone grassland communities on Öland. Preliminary results. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 113–124.
Rusch, K. & Lüning, B. 2001. Orchideer på Öland. Skäftekärr ekonomisk förening.
Rydberg, H. 2002. Ogräsmaskrosor – en väg in i myllret. Svensk Bot. Tidskr. 96: 106–122.
Rydberg, H. 2003. De svenska strandmaskrosorna. Svensk Bot. Tidskr. 97: 274–294.
Rydberg, H. 2006. Strandmaskrosor på Fårö. Svensk Bot. Tidskr. 100: 67–75.
Rydberg, H. 2010. Tre framgångsrika ogräsmask-rosor. Svensk Bot. Tidskr. 104: 115–122.
Rydberg, H. 2012. Cyanmaskrosen – en skönhet i gräsmattan. Svensk Bot Tidskr. 106: 120–122.
Rydberg, H. 2013 a. Hur man samlar maskrosor. Svensk Bot Tidskr. 107: 106–114.
Rydberg, H. 2013 b. Taggsallat – en art under spridning. Svensk Bot Tidskr. 107: 322–328.
Rydberg, H. 2019. Fläckmaskrosor i Sverige.
Svensk Bot. Tidskr. 113: 104–126.
Rydberg, M. 1967. Några synpunkter på lundgräsens ekologi i östra Svealand. Svensk Bot. Tidskr. 61: 385.
Ryde, U., Montes, M. S., Mingyue Z., Mattsson, T., Burén, T. & Hedrén, M. 2021. Hybrids between Rubus idaeus and Rubus sect. Corylifolii and their relation to R. pruinosus and R. rosanthus. Nordic Journal of Botany 39: Issue 8. 
Ryman, S. & Anderberg, A. 1999. Fem adventiva andmatsarter. Svensk Bot. Tidskr. 93: 129–138.
Rühling, Å. 2012. Boerstånds Senecio inaequidens
på Öland. Krutbrännaren 21: 81–82.
Ryttäri, T. & Lahti T. 1992. Armeria maritima ssp. intermedia, a rare archaeophyte in SE Finland: history, biology and conservation. Ann. Bot.
Fennici 29: 107–117.
Rönning, K. 1981. Mitt livs fynd: Mibora minima, pysslinggräs, på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 75: 115–116.
Saarsoo, B. 1959. Några nya och mer anmärkningsvärda växtfynd från Öland. Svensk Bot. Tidskr.
53: 102–105.
Saarsoo, B. & Haglund, G. 1962. Ölands Taraxcum-flora. Arkiv för Botanik Ser. 2, 4: 515–560.
Samson, J. & Knutsson, T. 1996. Finns gråfingerört Potentilla cinerea på Öland? Krutbrännaren 5: 108–109.
Samuelsson, G. 1921 a. Om några Lepidium-arter. Svensk Bot. Tidskr. 15: 29–42.
Samuelsson, G. 1921 b. Floristiska fragment. II. Svensk Bot. Tidskr. 15: 96–108.
Samuelsson, G. 1922 a. Floristiska fragment III. Svensk Bot. Tidskr. 16: 35–59.
Samuelsson, G. 1922 b. Floristiska fragment IV. Svensk Bot. Tidskr. 16: 206–220.
Samuelsson, G. 1931. Polygonum oxyspermum Mey. et Bge. und P. Raii Bab. ssp. norvegicum Sam. n. ssp. Acta Horti Bergiani 11 (3).
Samuelsson, G. 1933. Carices Muehlenbergianae Tuckerman i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 27: 1–37.
Samuelsson, G. 1934. Die Verbreitung der höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa (Fennoskandien und Dänemark). Acta Phytogeogr. Suec. 6.
Samuelsson, G. 1943. Die Verbreitung der Alchemilla-Arten aus der vulgaris-Gruppe in Nordeuropa. Acta Phytogeogr. Suec. 16.
Sand-Jensen, K., Baastrup-Spohr, L., Winkel, A., Lindskov Møller, C., Borum, J., Brodersen, K. P., Lindell, T. & Stæhr, P. A. 2010. Ett kalkbrott på Ölands alvar – en stenöken med knivskarpa miljögränser. Svensk Bot. Tidskr. 104: 23–30.
Sand-Jensen, K., Baastrup-Spohr, L., Andersen, M. R., Christensen, J. P. A., Alnoee, A. B., Jespersen, T. S., Riis, T. & Bruun H. H. 2015. Mellan torka och översvämning på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 109: 28–35.
Sand-Jensen, K. & Bruun, H.-H. 2012. Ölands växtrikedom håller på att kvävas. Svensk Bot. Tidskr. 106: 201–204.
Sandström, A. Milberg, P. & Svensson, B. 2014. Har åtgärderna för att hjälpa mosippan varit effektiva? Ett steg mot evidensbaserad naturvård i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 108: 26–33.
Sanyal. A. & Guillaume Decocq, D. 2015. Biological Flora of the British Isles: Crambe maritima. Journal of Ecology 103: 769–788.
Scheutz, N. J. 1875. Spridda bidrag till Sveriges flora. Bot. Notiser 1875: 161–166.
Scheutz, N. J. 1878. Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1878: 145–149.
Scheutz, N. J. 1881 a. Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1881: 86–92.
Scheutz, N. J. 1881 b. Bidrag till Ölands flora. Bot. Notiser 1881: 151–153.
Scheutz, N. J. 1884. Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1884: 41–45.
Scheutz, N. J. 1885. Spridda växtgeografiska bidrag. Bot. Notiser 1885: 161–168.
Schou, J. C. 2006. De danske halvgræsser. 2. udgave. BFN´s Forlag.
Schou, J. C. 2018. Danmarks halvgræsser. 3. udgave. BFN´s Forlag.
Schou, J. C., Moeslund, B., Båstrup-Spohr, L. & Sand-Jensen, K. 2017. Danmarks vandplanter. BFN´s Forlag.
Schou, J. C., Wind, P. & Lægaard, S. 2010.
Danmarks siv og frytler. BFN´s Forlag.
Schou, J. C., Wind, P. & Lægaard, S. 2009.
Danmarks græsser. BFN´s Forlag.
Schou, J. C., Wind, P. & Lægaard, S. 2014.
Danmarks græsser. 2. udgave. BFN´s Forlag.
Schöldström, R. 1957. Havtornet, Hippophaë rhamnoides, förekommer på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 51: 564–565.
Scott, J. 1865. Observations on the functions and structure of the reproductive organs in the Primulaceae. J. Linn. Soc. Bot. 8: 78–126.
Segerström, A. L. 1920. Några växtfynd från Öland. Svensk Bot. Tidskr. 14: 350–351.
Selander, S. 1957. Det levande landskapet i Sverige.
2 uppl. Stockholm.
Selling, O. 1944. De syd- och mellansvenska utposterna för Polystichum lonchitis (L.) Roth. Svensk Bot. Tidskr. 38: 137–147.
Sennikov, A. N. & Kurtto, A. 2019. The taxonomy and invasion status assessment of Erigeron annuus s.l. (Asteraceae) in East Fennoscandia. Soc. Fauna Flora Fennica 95: 40–59.
Sernander, R. 1940. Prunus spinosa × Prunus insititia i den svenska växtvärlden jämte några ord om Prunus-arternas växtgeografiska ställning i densamma. Acta. Phyotgeogr. Suec. 13: 101–120.
Simán, S. & Lennartsson, T. 1998. Slåtter eller bete i naturliga fodermarker? – ett skötselförsök med slåtteranpassade växter. Svensk Bot. Tidskr. 92: 199–210.
Sjögren, E. 1954. Strandvegetationen runt Hornsjön. Öländsk Bygd 1957: 33–51.
Sjögren, E. 1957. Hornsjön – en sjö med ett intressant förflutet. Öländsk Bygd 1954: 21–45.
Sjögren, E. 1971. The influence of sheep grazing on limestone heath vegetation on th Baltic island of Öland. I: 11th Symp. Br. Ecol. Soc. 1970: Scientific management of animal and plant communities för conversation: 487–495. Oxford etc.
Sjögren, E. 1972 a. Naturvårdsprojektet Metodforskning för bevarande av öländska lövskogstyper. Växtbiol. inst. Uppsala i febr. 1972. Stencil.
Sjögren, E. 1972 b. Naturvårdsprojektet. Samband vegetation – betning på Ölands Stora alvar. Växtbiol. inst. Uppsala i febr. 1972. Stencil.
Sjögren, E. 1973 a. Lövskogsprojektet (Öland). Forskningsredogörelse, Forskningsplanering 7–45/72. ”Metodforskning för bevarande av öländska lövskogstyper”. Växtbiol. inst. Uppsala, 30.1.1973. Stencil.
Sjögren, E. 1973 b. Alvarprojektet. Forskningsredogörelse, Forskningsplanering 7–46/72. ”Samband vegetation–betning på Ölands stora alvar”. Växtbiol. inst. Uppsala, 30.1.1973. Stencil.
Sjögren, E. 1983. Öppna kärr och våtängar i mittlandsskogen på Öland. Botanisk inventering. SNV. PM 1781.
Sjögren, E. 2006. Några förändringar i floran i Vickleby socken 1949/50–2003/04. Krutbrännaren 15: 99–108.
Sjögren, E. & Rosén, E. 1974. Samband vegetation – betning på Ölands Stora alvar. Slutredogörelse, 7–46/73. Länsstyrelsen i Kalmar län. Stencil.
Sjögren, E. & Åkerlind L.-O. 1973. Halltorps hage. Interimsrapport rörande allsidig inventering utförd med stöd av medel från Länsstyrelsen i Kalmar län. Växtbiol. inst. Uppsala, 20.12. 1973. Stencil.
Sjögren, E. m.fl. 1974. Lövskogsprojektet. Slutredogörelse, del 1–2, 7–45/72. ”Metodforskning för bevarande av öländska lövskogstyper”. Växtbiol. inst. Uppsala, 25.4 1974. Stencil.
Sjörs, H. 1965 a. Features of Land and Climate. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 1–12.
Sjörs, H. 1965 b. Forest regions. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 48–63.
Sjörs, H. 1988. Vattenklöver, Menyanthes trifoliata – en minimonografi. Svensk Bot. Tidskr. 82: 51–64.
Sjörs, H. 1989. Blåbär, Vaccinium myrtillus – ett växtporträtt. Svensk Bot. Tidskr. 83: 411–428.
Sjöstrand, M. G. 1850. Enumeratio plantarum in Ölandia sponte nascentium. Nov. Acta Reg. Soc. Scient. Upsal. 14: 455–516. tab. IV.
Sjöstrand, M. G. 1850 b. Om Ölands vegetation. Bot. Notiser 1850: 234–244.
Sjöstrand, M. G. 1863. Calmar läns och Ölands flora. Calmar.
Skoglund, J. 1975. Vegetation vid Hornsjön, norra Öland. Medd. fr. Växtbiol. inst. Uppsala, 1975 (2). Stencil.
Skoglund, J. 2007. Sandbrodd på Öland – ett gammalt nyfynd. Svensk Bot. Tidskr. 101: 147–150.
Skogsstyrelsen. 2013. Ask och askskottsjukan i Sverige. Meddelande 4.
Skottsberg, C. 1957 a. Rikard Sterner. Minnestal i Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhälle den 24 januari 1957. I: Bihang t. Göteb. Kungl. Vet.- o Vitterh.-Samh. Handl. 76.
Skottsberg, C. 1957 b. Rikard Sterner 12/12 1891–15/6 1956. Svensk Bot. Tidskr. 51: 388–394.
Slotte, H. 2007. Majviva och älväxing på slåttermark. Svensk Bot. Tidskr. 101: 277–280.
Snell, A. J. 1929. Adventivfloran vid Kalmar åren 1924–1928. Svensk Bot. Tidskr. 23: 356–365.
Snogerup, B. 1983. Northwest European taxa of Odontites (Scrophulariaceae). Acta Bot. Fennica 124.
Snogerup, B. 1987. Släktet Odontites, rödtoppor,
i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: 145–153.
Snogerup, S. 1991. Skräpporna i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 85: 249–260.
Snogerup, S. 2006. Juncaceae i Norden 1. Annuella Juncus-arter. Svensk Bot. Tidskr. 100: 245–255.
Snogerup, S. 2009. Juncaceae i Norden 2. Perenna Juncus-arter med ledade blad. Svensk Bot. Tidskr. 103: 153–171.
Snogerup, S. 2010. Juncaceae i Norden 3. Perenna Juncus-arter. Sektionerna Stygiopsis, Iridifolii och Juncus. Svensk Bot. Tidskr. 104: 339–350.
Snogerup, S. 2011. Juncaceae i Norden 4. Perenna arter med förblad. Sektionerna Juncotypus och Steirochloa. Svensk Bot. Tidskr. 105: 274–298.
Spanos, Y. A. & Woddward, S. 1994. The effect of Taphrina betulina infection on growth of Betula pubescens. Eur. J. For. Path 24: 277 –286.
Stace, C. A. 1997. New flora of the British Isles. 2nd edition. Cambridge. University Press.
Sterner, R. 1910. Eruca sativa Lamarck på Öland. Bot. Notiser 1910: 95.
Sterner, R. 1917. Carex ligerica Gay och dess förekomst på Öland. Föredrag i Bot. sekt. af Natur-
vetensk. studentsällsk. i Uppsala 5.12.1916, referat i Svensk Bot. Tidskr. 11: 284–286.
Sterner, R. 1918. Bidrag till kännedomen om Ölands flora. Svensk Bot. Tidskr. 12: 233–241.
Sterner, R. 1920. ”Om Ölands flora”, referat i Svensk Bot. Tidskr. 15: 172–174.
Sterner, R. 1921. Carex ligerica J. Gay. En floristisk och växtgeografisk studie. Acta Florae Sueciae
1: 187–216.
Sterner, R. 1922 a. Några floristiska nyheter från Öland. Svensk Bot. Tidskr. 16: 117–123.
Sterner, R. 1922 b. The continental element in the flora of South Sweden. Geogr. Annaler 1922: 221–444.
Sterner, R. 1924 a. Om Ölands flora 1. Orobanche purpurea Jacqu. funnen på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 18: 465–468.
Sterner, R. 1924 b. Växtlivet på Stora Alvaret.
Sveriges Natur 1924: 7–24.
Sterner, R. 1925 a. Einige Notizen über die Vegetation der Insel Öland. Führer für die vierte I. P. E. Svensk Bot. Tidskr. 19: 303–322.
Sterner, R. 1925 b. Några huvuddrag i södra Sveriges växtgeografi. Ymer 1925: 51–76.
Sterner, R. 1926. Ölands växtvärld. Södra Kalmar län. III. Kalmar.
Sterner, R. 1933. Vegetation och flora i Kalmarsunds skärgård. Acta Horti Gotoburg 8: 189–280.
Sterner, R. 1936 a. Helianthemum oelandicum (L.) Willd. och dess anförvanter på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 30: 419–432.
Sterner, R. 1936 b. Ekologiska iakttagelser över Hewlianthemum oelandicum (L.) Willd. Acta Horti Gotoburg . 11: 183–208.
Sterner, R. 1938. Flora der Insel Öland. Acta Phytogeogr. Suec. 9.
Sterner, R. 1940. Polymorfin inom Cerastium vulgare-gruppen. En taxonomisk-växtgeografisk studie med särskild hänsyn till de skandinaviska formerna. Acti Horti Gotoburg. 14: 109–142.
Sterner, R. 1941. Agrostis stolonifera L. och
A. gigantea Roth. Bot. Notiser 1941: 232–235.
Sterner, R. 1943. Endemismer i den nordiska floran. Fauna och Flora 1943: 84–94.
Sterner, R. 1944. Galium pumilum Murr. i nordvästra Europa. Acta Horti Gotoburg. 15: 187–233.
Sterner, R. 1945. Nordiska havstrandsväxter. Fauna och Flora 1945: 28–43.
Sterner, R. 1946. Veronica praecox All. på Öland. Bot. Notiser 1946: 53–60.
Sterner, R. 1945. Idegransholmen i Amundsmosse på Öland. Sveriges Natur 1947: 116–121.
Sterner, R. 1948. Ölands flora. I B. Palm, L. Landin & O. Nordmark (red.), Öland del 1: 89–235.
Sterner, R. 1950. Phytogeographical excursion on the Baltic island of Öland. Seventh Intern. Bot. Congr. Stockholm 1950. A II a 2 (Öland). Uppsala.
Sterner, R. 1952. Svenska Botaniska Föreningens exkursion på Öland den 14–16 juni 1951. Svensk Bot. Tidskr. 46: 146–150.
Sterner, R. 1955 a. Vegetationen. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 65–87. Uppsala.
Sterner, R. 1955 b. Ölandsväxter. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 88–97. Uppsala.
Sterner, R. 1955 c. Österskog. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 227–241. Uppsala.
Sterner, R. 1955 d. Sydöländska lundar. I R. Sterner & K. Curry-Lindahl (red.), Natur på Öland: 311–325. Uppsala.
Sterner, R. Liggare över Ölands flora, kartotek fört t.o.m. 1955 och numera i Riksmuseum, Stockholm. Kopia hos Ölands Botaniska Förening.
Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Flora der Insel Öland 1938. Andra reviderade upplagan utgiven av Åke Lundqvist. Förlagstjänsten, Stockholm.
Sternvall, O. 1918. Nyhet för Sveriges flora. Svensk Bot. Tidskr. 12: 241–242.
Strandhede, S.-O. 1961. Eleocharis Palustres in Scandinavia and Finland. Bot. Notiser
114: 417–434.
Strandhede, S. -O. 1966. Morphologic varaition and taxonomy in European Eleocharis, subser. Palustres. Opera Bot. 10 (2).
Strandhede, S- O. & Dahlgren, R. 1968. Drawings of Scandinavian Plants 11–12 Eleocharis R. Br. Bot. Notiser 121: 145–152.
Stridh, B., Granström, A. & Sallmén, N. 2016. Åtgärdsprogram för mosippa, 2016–2020. Rapport 6726. Naturvårdsverket.
Ståhl, P. 2005. Skogsklockan – inventeringen 2004 och något om artens biologi. Svensk Bot. Tidskr. 99: 171–182,
Ståhl, P. 2012. Knärot är beroende av gammal skog. Svensk Bot. Tidskr. 106: 249–254.
Ståhl, P., Ekman, J., Westerberg, S., Grant, J. R. & Dauphin, B. 2016. Mer om pysslinglåsbräken i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 110: 68–74.
Sundberg, S. 2017. Hur går det för röd skogslilja och ryl? Svensk Bot. Tidskr. 111: 90–105.
Sundberg, S. & Andersson, J. Y. 2020. 35 000 röda skogsliljor! Intryck från ett floraväktarläger på Gotska Sandön. Svensk Bot. Tidskr. 114: 53–59.
Sundberg, S., Andersson, J. Y., Auffret, A. G. & Menegat, A. 2021. Åkerogräs – besvärliga, fascinerande, viktiga och trängda. Svensk Bot. Tidskr. 115: 92–99.
Sundberg, S., Karlsson, T., Andersson, U.-B., Aronsson, M., Edqvist, M., Flodin, P. & Stridh, B. 2017. Validering av kärlväxtfynd i Artportalen på gång. Svensk Bot. Tidskr. 111: 81–89.
Sundberg, S. & Löfgren, T. 2020. Den förbisedda tallknipproten är funnen i Svealand. Svensk Bot. Tidskr. 114: 250–253.
Suneson, S. 1942. Ornithopus perpusillus i Blekinge samt några ord om artens förekomst i Sverige. Bot. Notiser 1942: 367–374.
Svedjemyr, O. 1989. Mästerroten, Peucedanum ostrutnium – läkeväxt från medeltid. Svensk Bot. Tidskr. 83: 149–155.
Svenson, A. 2003. Grågrönt nattljus Oenothera canovirens, en nygammal ölandsart. Krutbrännaren 12: 65–66.
Svenson, A. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av dvärglåsbräken (Botrychium simplex). Rapport 5626. Naturvårdsverket.
Svenson, A. 2013. Tidlösor på Öland 2010–2011. Krutbrännaren 22: 103–110.
Svensson, Mats. 1996. Homeotiska mutanter kastar nytt ljus över blommorfologin hos vitsippa, Anemone nemorosa. Svensk Bot. Tidskr. 90: 231–238.
Svensson, Mikael. 1996. Uddnate Potamogeton friesii. Första fyndet på Öland vid Gammelgärde, Ås socken den 30 juli 1994. Krutbrännaren 5: 36–37.
Svensson, P. 1893. Flora över Sveriges kulturväxter. Stockholm.
Svensson, R. & Glimskär, A. 1991. Tomteby – en öländsk by i förändring. Effekten på floran av ett nutida skifte. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. f. ekologi och miljövård: rapport 50.
Svensson, R. & Wigren, M. 1982 a. Några gårdsväxters tillbakagång belyst genom konkurrens och gödslingsförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 51–65.
Svensson, R. & Wigren, M. 1982 b. Några ogräsarters tillbakagång belyst genom konkurrens, gödslings- och herbicidförsök. Svensk Bot. Tidskr. 76: 241–258.
Svensson, R. & Wigren, M. 1983 a. Klättens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 77: 165–190.
Svensson, R. & Wigren, M. 1983 b. Åkerogräsfloran 1958 och 1980 i några västskånska socknar. Svensk Bot. Tidskr. 77: 241–257.
Svensson, R. & Wigren, M. 1984 a. Bosyskans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 205–218.
Svensson, R. & Wigren, M. 1984 b. Hjärtstillans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 263–276.
Svensson, R. & Wigren, M. 1984 c. Kattmyntans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 321–334.
Svensson, R. & Wigren, M. 1985 a. Råglostans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 79: 93–114.
Svensson, R. & Wigren, M. 1985 b. Blåklintens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 79: 273–297.
Svensson, R. & Wigren, M. 1986 a. Riddarsporrens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 31–53.
Svensson, R. & Wigren, M. 1986 b. Sminkrotens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 80: 107–131
Svensson, R. & Wigren, M. 1987. Paddfotens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: 321–331.
Svensson, R. & Wigren, M. 1989. Bolmörtens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 29–45.
Svensson, R. & Wigren, M. 1990. Hundtungans historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 84: 393–406.
Svensson, R. & Wigren, M. 1992. Skär kattost – historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 86: 317–328.
Svensson, R. & Wigren, M. 1993. Vit kattost – historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 87: 81–92.
Svensson, Å. 2011. Hårnarv och fältnarv – två konkurrenssvaga annueller i den skånska flora. Bot. Notiser 144: 1–10.
Svensson, Å., Nilsson, B. & Wigermo, C. 2011. Nordgröe. Krutbrännaren 20: 42.
Svensson, Å., Nilsson, B. & Wigermo, C. 2013. Några intressanta fynd i samband med öländsk inventering. Krutbrännaren 22: 132–133.
Suneson, S. 1985. Fynd av fylld blåsippa och fylld ängsbräsma i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 79: 298–300.
Sylvén, N. 1924. Till drottningens ö. Föreningen för dendrologi och parkvård femte exkursion. Lustgården 5: 129–155.
Sylvén, N. 1934. Nya svenska fyndlokaler för Dactylis Aschersoniana Graebn. och dess hybrid med D. glomerata L. Bot. Notiser 1934: 339–343.
Sylvén, N. 1952. Veronica montana funnen på Öland. Bot. Notiser 1952: 439.
Söderberg, E. & Kökeritz, K.-G. 1945. Våra vilda växter och hur man känner igen dem. Del II. Öländska och gotländska växter. Stockholm.
Taamalli, M., D’Alessandrom, A., Marrocco, C., Gevi, F., Timperio, A. & Zolla, L. 2015. Proteomic and metabolic profiles of Cakile maritima Scop. Sea Rocket grown in the presence of cadmium. Mol. Biosyst. 4: 1096–1109.
Taylor, K. 1999. Galium aparine. Journal of Ecology. 87: 713–730.
Tholin, M. 2017. Myskgräs – nu åter i den öländska floran. Krutbrännaren 26: 32–33.
Thomas, H. 2019. Grass blindness. Plants, People, Planet 1: 197–203.
Thor, G. 1979. Utricularia i Sverige, speciellt de förbisedda arterna U. australis och U. ochroleuca. Svensk Bot. Tidskr. 73: 381–395.
Thor, G. 1987. Sumpbläddra, Utricularia stygia, en ny svensk art. Svensk Bot. Tidskr. 81: 273–280.
Thor, G. & Ingelög, T. 1985. Projekt Linné i ny skepnad. Svensk Bot. Tidskr. 79: 357–361.
Tigerschiöld, E. 1980. Tre underarter av Asplenium trichomanes, svartbräken, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 74: 353–360.
Tingman, H. & Andersson, U.-B. 2018. Ny art
för Öland – ryskt fjädergräs. Krutbrännaren
27: 36–45.
Titlyanova, A., Rusch, G. & Maarel van der, E. 1988. Biomass structure of limestone grasslands on Öland in relation to grazing intensity. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 125–134.
Tomasson, L. 2020. Kotula – ett hot mot våra strandängar. Krutbrännaren 29: 43–55.
Tomasson, L. 2020. Kotula hotar mångfalden på våra strandängar. Svensk Bot. Tidskr. 114: 242–249.
Torén, C.-A. 1947. Några växtfynd i Stockholmstrakten samt på Gotland och Öland. Svensk Bot. Tidskr. 41: 189–190.
Toräng, P. 2007. Pollinators, Enemies, Drought, and the Evolution of Reproductive Traits in Primula farinosa. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.
Toräng, P. 2014. Betesdjuren styr majvivans höjd. Svensk Bot. Tidskr. 108: 113.
Toräng, P. 2016. Besksötan tar myror till hjälp. Svensk Bot. Tidskr. 110: 321–322.
Toräng, P. & Vanhoenacker, D. 2009. Majviva – ekologi och bevarandestatus. Svensk Bot. Tidskr. 103: 133–140.
Trolander, A. S. 1921. Cirsium acaule × arvense ny för Öland. Bot. Notiser 1921: 130.
Tup?iauskait?, J & Žemgulyt?, T. 2012. Preliminary Data on distribution and identification of Diphasiastrum × zeilleri (Rouy) Holub in Lithuania. Botanica Lithuanica 18: 147–153.
Turesson, G. 1922. The genotypical response
of the plant species to the habitat. Hereditas
3: 211–350.
Turesson, G. 1925. The plant species in relation
to habitat and climate. Hereditas 6: 147–236.
Turesson, G. 1927. Contribution to the genecology of glacial relics. Hereditas 9: 81–101.
Turesson, G. 1932. Die Pflanzenart als Klimaindikator. Kungl. Fysiogr. Sällsk. i Lund Förhandl.
2 (4): 35–69.
Turesson, G. 1966. Genecological notes on Allium schoenoprasum L. Trans Bot. Soc. Edinb. 40 (2): 181–184.
Turesson, G. & Turesson, B. 1960. Experimental studies in Hieracium pilosella L. I. Reproduction, chromosome number and distribution. Hereditas 46: 717–736.
Tutin, T. G., Burges, N. A., Chater, A. O., Edmondson, J. R., Heywood, V. H., Moore, D. M., Valentine, D. H., Walters, S. M. & Webb, D. A. 1964. Flora Europaea band 1. Cambridge.
Tutin, T. G., Heywood, V. H., Burges, N. A., Moore, D. M., Valentine, D. H., Walters, S. M. & Webb, D. A. 1968 a. Flora Europaea band 2. Cambridge.
Tutin, T. G., Heywood, V. H., Burges, N. A., Moore, D. M., Valentine, D. H., Walters, S. M. & Webb, D. A. 1968 b. Flora Europaea band 3. Cambridge.
Tutin, T. G., Heywood, V. H., Burges, N. A., Moore, D. M., Valentine, D. H., Walters, S. M. & Webb, D. A. 1976. Flora Europaea band 4. Cambridge.
Tutin, T. G., Heywood, V. H., Burges, N. A., Moore, D. M., Valentine, D. H., Walters, S. M. & Webb, D. A. 1980. Flora Europaea band 5. Cambridge.
Tyler, C. 1979 a. Studies on Schoenus vegetation in South and Southeast Sweden. Dep. of Plant Ecology, Univ. of Lund, Sweden.
Tyler, C. 1979 b. Comments on vgetation and environment of Schoenus sites in South and Southeast Sweden. Medd. fr. Växtekol. Inst., Lunds univ., 38.
Tyler, C. 1981. Sydsvenska kalkkärr. Hävd i gången tid och skötselförslag för framtiden. Medd. fr. Växtekol. Inst., Lunds univ., 47.
Tyler, G. 1996. Soil chemistry and plant distributions in rock habitats of southern Sweden. Nordic Journal of Botany Bot. 16: 609–635.
Tyler, T. 1996 a. Missa inte röd kärleksört! Lunds Botaniska Förenings medlemsblad 1996: 24–25.
Tyler, T. 1996 b. Nordbräken och lundbräken – hur känner man igen dem? Svensk Bot. Tidskr. 90: 107–111.
Tyler, T. 1996 c. Om invandrare till Skåne efter Linné. Svensk Bot. Tidskr. 90: 141–148.
Tyler, T. 1998. Hag-, skogs- och klippfibblor i södra Götaland. Lunds Botaniska Förening Medlemsblad 2: 1–64.
Tyler, T. 1999. Fyra sorters toppklocka Campanula glomerata i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 93: 139–144.
Tyler, T. 2001. Förslag till ny taxonomisk indelning av stångfibblorna (Pilosella) i Norden. Svensk Bot. Tidskr. 95: 39–67.
Tyler, T. 2002 a. Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland I. Skogsfibblor. Svensk Bot. Tidskr. 96: 18–28.
Tyler, T. 2002 b. Utbredningskartor för hökfibblor i södra Götaland II. Hag- och klippfibblor. Svensk Bot. Tidskr. 96: 161–170.
Tyler, T. 2006. Om konsten att beskriva och bestämma en fibbla. Svensk Bot. Tidskr. 100: 19–33.
Tyler, T. 2011. Amaryllidaceae och Iridaceae i Norden, del 1. Bot. Notiser 144 (4): 27–41.
Tyler, T. 2012 a. Amaryllidaceae och Iridaceae i Norden, del 2. Bot. Notiser 145 (2): 1–20.
Tyler, T. 2012 b. Amaryllidaceae och Iridaceae i Norden, del 3. Bot. Notiser 145 (3): 1–16.
Tyler, T. 2012 c. Amaryllidaceae och Iridaceae i Norden, del 4. Bot. Notiser 145 (3): 21–28.
Tyler, T. 2012 d. Amaryllidaceae och Iridaceae i Norden, del 5. Bot. Notiser 145 (4): 5–31.
Tyler, T. 2017 a. Nya och gamla näckrosor i svenska vatten. Bot. Notiser 150 (2): 15–21.
Tyler, T. 2017 b. Nyheter bland svenska stångfibblor. Svensk Bot. Tidskr. 111: 312–330.
Tyler, T. 2019. Sjuttiofem år efter Nils Hylander – nytt ljus över engelska landskapsparker och deras flora i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 113: 194–218.
Tyler, T. 2020. Biologiska museet listar nya arter för Sverige 2019. Svensk Bot. Tidskr. 114: 314–321.
Tyler, T. 2021. Biologiska museet listar nya arter för Sverige 2020. Svensk Bot. Tidskr. 115: 230–235.
Tyler, T. 2022. Biologiska museet listar nya arter för Sverige 2021. Svensk Bot. Tidskr. 116: 252–261.
Tyler, T., Bertilsson, A. & Aronsson, M. 2010. Hotade hökfibblor i södra Sverige – en preliminär rödlista. Svensk Bot. Tidskr. 104: 227–273.
Tyler, T., Karlsson, T., Milberg, P., Sahlin, U. & Sundberg, S. 2015. Invasive plant species in the Swedish flora: developing criteria and definitions, and assessing the invasiveness of individual taxa. Nordic Journal of Botany 33: 300–317.
Tyler, T. & Olsson, K.-A. 1997. Förändringar i Skånes flora under perioden 1938–1996 – statistisk analys av resultat från två inventeringar. Svensk Bot. Tidskr. 91: 143–169.
Tyler, T., Olsson, K.-A., Johansson, H. & Sonesson, M. (red.). 2007. Skånes flora – Arterna och deras utbredning. Grahns, Lund.
Törnblom, G. 1908. Iakttagelser öfver Helianthemun canum (L.) Baumg. och Helianthemum oelandicum (L.) Willd. på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 2: 32–37.
Törnblom, G. 1911. Om Potentilla fruticosa L. på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 5: 91–132.
UUB. arkivmaterial i Uppsala Universitetsbibliotek.
UUB 1. Ahlqvist, A., till E. Fries 12 brev 20.12. 1814–21.9. 1824.
UUB 2. Sjöstrand, M. G., till E. Fries 65 brev 19.7. 1830–17.12. 1871.
UUB 3. Ahlqvist, A., till C. J. Hartman 1 brev 11.11. 1831.
UUB 4. Ahlqvist, A., till Gabriel Marklin 28 brev 20.10. 1812–3.10. 1826.
UUB 5. Wahlenberg, G., ”Dagbok under en resa genom Vestmanland, Nerike, Vestergöthland, Småland och på Öland 1821”.
UUB 6. Sjöstrand, M. G., till C. J. Hartman 2 brev 27.9. 1835–4.6. 1839.
UUB 12 a. Sjöstrand, M. G., till C. J. Hartman 2 brev 20.12. 1871–23.1. 1872.
Vanhoenacker, D. 2020. Svalört är onödigt snygg. Svensk Bot. Tidskr. 114: 132–133.
Verhoeven, J .T. A. 1979. The ecology of Ruppia-dominated communities in western Europe. I. Distribution of Ruppia representatives in relation to their autecology. Aquatic Botany 6: 197–267.
Vestergren, T. 1896. Om Malva Alcea L × moschata L. och dess förekomst i Sverige. Bot. Notiser 1896: 215–220.
Vestergren, T. 1898. Om individbildningen hos släktet Mentha samt om hybriden Mentha aquatica L. × Mentha arvensis L., dess utbredning i Sverige och systematiska begränsning. Öfvers. Kongl. Sv. Vet.acad. Handl. 1898: 33–63.
Vestergren, T. 1907. referat av Janchen 1907. Svensk Bot. Tidskr. 1: 433–435.
Vestergren, T. 1909. Om Helianthemum Fumanas blomning. Svensk Bot. Tidskr. 3: 210–222.
Vestergren, T. 1924. Apera interrupta (L.) PB. (Agrostis interrupta L.), en sydlig xeroterm på Ölands och Gotlands hällmarker. Svensk Bot. Tidskr. 18: 469–486.
Vestergren, T. 1925 a. Agropyron litorale (Host) Dum, en mediterran-atlantisk art vid Nordeuropas kuster. Svensk Bot. Tidskr. 19: 263–288.
Vestergren, T. 1925 b. Polygonatum multiflorum (L.) All. × officinale All. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 19: 495–519.
Vestergern, T. 1930. Über den Verwandtschaftskreis der Myosotis versicolor (Pers.) J. E. Sm. Svensk Bot. Tidskr. 24: 449–467.
Viklund, K. 2012. Linet i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 106: 156–164.
Wahlberg, P. F. 1836. Berättelse rörande lantbruket på Öland med särskildt afseende på dervarande rågsädes förorening af lök. Kongl. Lantbruks-Akad. Handl. 1836: 113–152.
Wahlbom, C .A. 1786. Dissertatio de Oelandia. Pars 1. Praes. Jac. Ax. Lindblom. Uppsala.
Wahlén, P., Stibe, L. & Malmström, K. 2020. Luddmålla återfunnen i Sverige efter hundra år. Svensk Bot. Tidskr. 114: 322–327.
Wahlenberg, G. 1821. Ytterligare anmärkningar om Ölands natur. Kongl. Sv. Vet.acad. Handl. 1821: 305–319.
Wahlenberg, G. 1824–26. Flora svecica. 1 uppl. Uppsala.
Wahlenberg, G. 1831–33. Flora svecica. 2 uppl. Uppsala.
Wahlqvist, M. & Åberg, A. 2013. Buskvicker – åter på Öland. Krutbrännaren 22: 134–135.
Wahlstedt, L. J. 1888. Berättelse om en botanisk resa till Öland och Gotland sommaren 1887. Öfvers. Kongl. Vet.akad. Förhandl. 45: 169–177.
Waldenström, A. 2016. De ädla gräsen skugglosta Bromopsis ramosa och strävlosta Bromopsis benekenii på Öland, deras historia, utbredning samt några tankar hur man skiljer dem åt. Krutbrännaren 25: 67–77.
Waldenström, A. 2017 a. En inventering av backsilja Peucedanum oreoselinum. Krutbrännaren 26: 81–88.
Waldenström, A. 2017 b. Tranor sliter upp fårsvingel med rötterna. Krutbrännaren 26: 88–89.
Waldenström, A. 2019 a. Starrar på Öland – var finns de, hur växer de och hur bestämmer man dem del 1. Krutbrännaren 28: 51–62.
Waldenström, A. & Gunnarsson, T. 2019 b. Massförekomst av göknycklar Anacamptis morio på Sandby skjutfält våren 2019. Krutbrännaren 28: 85–87.
Waldenström, A. & Gunnarsson. T. 2020 a. Starrar på Öland del 2. Krutbrännaren 29: 4–9.
Waldenström, A. & Gunnarsson. T. 2020 b. Skugg-svingel Festuca heterophylla återfunnen på Öland. Krutbrännaren 29: 62–65.
Wallman, J. 1840. En ny Zannichellia. Bot. Notiser 1840: 42–46.
Wallsten, M. 1979. Vattenvegetation i Hornsjön. Calidris 1979: 27–34.
Walters, S. M. m.fl. 1984. The European Garden Flora II. Cambridge University Press.
Walters, S. M. m.fl. 1986. The European Garden Flora I. Cambridge University Press.
Walters, S. M. m.fl. 1989. The European Garden Flora III. Cambridge University Press.
Weber, H. E. & Karlsson, T. 1988. Rubus suecicus, ett nytt björnbär av sektionen Corylifolii. Svensk Bot. Tidskr. 82: 209–216.
Weimarck, G. 1971. Variation and taxonomy of Hierochloë (Gramineae) in Northern Hemisphere. Bot. Notiser 124: 129–175.
Weimarck, G. 1974 a. Population structure in Circaea lutetiana, C. alpina and C. × intermedia (Onagraceae) as revealed by thin-layer chromatographic patterns. I G. Bendz & J. Santesson (red.), Nobelsymposium 3: Chemistry in botanical classification: 287–292. Stockholm.
Weimarck, G. 1974 b. Population structures in higher plants as revealed by thin-layer chromatographic patterns. Bot. Notiser 1974: 224–244.
Weimarck, G. 1986. Hierochloë hirta subsp. praetermissa subsp. nova (Poaceae), in Asiatic – E European taxon extending to N and C Europe. Symb. Bot. Ups 27: 175–181.
Weimarck, H. 1943. Om pollenkorn och klyvöppningar hos Prunus Insititia, P. spinosa och hybriden dem emellan. Bot. Notiser 1943: 389–398.
Weimarck, H. 1947. De nordiska ekarna. 1. Quercus Robur subsp. pendunculata och subsp. puberula. 2. Quercus petraea och Q. petraeae × Robur jämte en systematisk och växtgeografisk översikt. Bot. Notiser 1947: 61–78, 105–134.
Weimarck, H. 1963. Öland: Växtvärld. I: Svensk uppslagsbok, 2 uppl., band 32.
Weimarck, H. 1966. Silene conica, en senkommen medborgare i Skånes flora. Bot. Notiser 119: 358–360.
Wendelberger, G. 1959. Artemisia oelandica (Besser) Kraschen. – ein Waldsteppenrelikt auf Öland. Bot. Jahrb. 78: 253–334.
Wendt, G. 2001. En guide till sandmaskrosor och dvärgmaskrosor. Svensk Bot. Tidskr. 95: 94–114.
Wendt, G. 2004 a. Lindblomsbjörnbär Rubus mortensenii på Öland. Krutbrännaren 13: 67–69.
Wendt, G. 2004 b. Hasselbjörnbär Rubus wahlbergii på Öland. Krutbrännaren 13: 124–126.
Wendt, G. 2005. Spetsbjörnbär Rubus gothicus på Öland. Krutbrännaren 14: 128–130.
Wendt, G. 2006. Tre ovanliga sandmaskrosor i Bohuslän. Svensk Bot. Tidskr. 100: 76–79.
Wendt, G. 2008. Sandmaskrosor på Öland. Krutbrännaren 17: 26–35.
Wendt, G. & Wendt, V. 1997. Blingon i Bödaskogen. Krutbrännaren 6: 27.
Wendt, G. & Øllgaard, H. 2015. Sandmaskrosor i Sverige och Danmark. SBF-förlaget, Uppsala.
Wendt, G. & Øllgaard, H. 2023. Taraxacum sectum sp. nov., a new member of T. sect. Erythrosperma (Asteraceae) from the Baltica island Öland, Sweden. Nordic Journal of Botany. https://doi.org/10.1111/njb.03874
Wernersson, B., Magnusson, A. & Tillander, B. 2011. Bitterfibbla – en ny art för Öland. Krutbrännaren 20: 73–74.
Wernersson, B., Magnusson, A. & Tillander, B. 2012. Upptäckten av bitterfibbla på Öland – var kom den ifrån? Krutbrännaren 21: 51–52.
Wernersson, B., Magnusson, A. & Tillander, B. 2013. Sandvik–Persnäs. Krutbrännaren 22: 130–131.
Westerlund, C. A. 1852 a. Anteckningar till Ölands flora. Bot. Notiser 1852: 81–86, 100–115.
Westerlund, C. A. 1852 b. Anteckningar till Ölands flora sommaren 1852. Bot. Notiser 1852: 151–155.
Westerlund, C. A. 1853. Botaniska anteckningar sommaren 1853. Bot. Notiser 1853: 165–170.
Westerlund, C. A. 1863. Spridda anteckningar till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1863: 138–151.
Whiteley, R. 2001. Unik genetisk studie av den öländska vresalmen. Krutbrännaren 10: 42–45.
Wibeck, E. 1908. Hvita blåbär (Myrtillus nigra
Gilib. f. leucocarpa Dum.) funna på Öland. Svensk Bot. Tidskr. 2: 118–119.
Widén, B. 1980. Flowering strategies in the Helianthemum oelandicum (Cistaceae) complex on Öland, Sweden. Bot. Notiser 133: 99–115.
Widén, B. 1982. Reproductive biology in the Helianthemum oelandicum (Cistaceae) complex on Öland, Sweden. Stencil.
Widén, B. 1988. Partitioning of variation in pubescens of a dwarf shrub, Helianthemum oelandicum. Acta Phytogeogr. Suec. 76: 135–156.
Widén, B. 2010. Cistaceae. I B. Jonsell & T. Karlsson (eds.), Flora Nordica 6. Stockholm.
Widén, B. 2011. Åtgärdsprogram för storviol 2011–2015. Rapport 6444. Naturvårdsverket.
Widén, B. 2018 a. Inheritance of a hair character in Helianthemum oelandicum var. canescens and allele frequencies in natural populations. Plant Systematic and Evolution 304: 145–161.
Widén, B. 2018 b. Inheritance of glabrous plants in Helianthemum oelandicum var. oelandicum and spatial patterns of allele frequencies in local populations. Plant Systematic and Evolution 304: 1199–1219.
Widén, B., Soubani, E., Hedrén, M., Löfgren, O & Widén, M. 2023. Evolution in Helianthemum oelandicum (Cistaceae) – evidence of Holocene differentiation in morphology on the Baltic island of Öland, southeastern Sweden. Botanical Journal of the Linnean Society 202: 270–293.
Widén, K.-G. 1971. The genus Agrostis L. in
Eastern Fennoscandia. Taxonomy and distri-bution. Flora Fennica 5.
Widén, M. 1989 a. Om rotäkta kulturrosor. Svensk Bot. Tidskr. 83: 137–140.
Widén, M. 1989 b. Gallica- och kyrkogårdsrosor. Svensk Bot. Tidskr. 83: 203–207.
Widén, M. 1989 c. Jungfrurosor. Svensk Bot. Tidskr. 83: 364–367.
Widén, M. 1990 a. Damascenerrosor och centi-folierosor. Svensk Bot. Tidskr. 84: 5–8.
Widén, M. 1990 b. Bukettrosor och kamtjatkarosor. Svensk Bot. Tidskr. 84: 163–164.
Widén, M. & Widén, B. (red.) 2008. Botanik Systematik Evolution Mångfald. Studentlitteratur.
Widgren, Å. 1990. Mellangyllen, Barbarea intermedia, etablerad i Småland. Svensk Bot. Tidskr. 84: 1–4.
Widgren, Å. 1993. Smalkaveldun × bredkaveldun (Typha × glauca) ny för Småland. Parnassia 1993 (2): 5.
Widgren, Å. 1994. Brunrör, madrör och ängsrör i södra Småland. Parnassia 7 (1): 12–15.
Widgren, Å. 1998. Revigt saltgräs i Småland. Parnassia 11 (1): 4–7.
Widgren, Å. 2003. Kotula – guldknappar på spridning i Sverige? Svensk Bot. Tidskr. 97: 130–133.
Widgren, Å. 2010. Storigelknopp och dess fyra underarter i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 104: 66–74.
Widgren, Å. 2019. Bengt Bergs näckrosor på Eriksberg. Svensk Bot. Tidskr. 113: 264–269.
Wiegleb, G., Bobrov, A. A. & Zalewska-Ga?osz, J. 2017. A taxonomic account of Ranunculus section Batrachium (Ranunculaceae). Phytotaxa 319: 1–55.
Wiksell, G. 1927. Om förekomsten av olika ogräs-arters frön i svenska utsädesvaror av vissa vik-tigare växtslag. Meddel. Statens Centr. Frökontrollanstalt 2. Stockholm.
Wikström, J. E. 1831. Årsberättelse om botaniska arbeten och upptäckter för år 1830 [resp. 1836] till Kongl. Vetenskaps-akademien. Stockholm.
Wimmerstedt, A. H. 1843. Wäxter samlade på Öland och till en del i Målilla socken under sommaren 1843 af A. H. Wimmerstedt. [21]. Linköpings Naturvetenskapliga Sällskaps handlingar. Linköpings kommunarkiv.
Wirén, H. 1998. Hur pass hävdgynnad är ormtunga, Ophioglossum vulgatum? Svensk Bot. Tidskr. 92: 283–290.
Witte, H. 1904. Några bidrag till kännedomen om Sveriges ruderatflora. Bot. Notiser 1904: 49–62.
Witte, H. 1906 a. De svenska alvarväxterna. Arkiv för Botanik 5 (8).
Witte, H. 1906 b. Till de svenska alfvarväxternas ekologi. Akad. avhandl. Uppsala.
Witte, H. 1906 c. Einige neue Pflanzenformen aus der schwedischen Alfvarvegetation. Feddes Repert. 2: 121–123.
Witte, H. 1909 a. Några bidrag till kännedomen om vegetationen på våra ruderatplatser. Svensk Bot. Tidskr. 3: 174–182.
Witte, H. 1909 b. Alyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallfrö spridd art. Svensk Bot. Tidskr. 3: 337–381.
Witte, H. 1912. Silene dichotoma Ehrh. En sydosteuropeisk arts uppträdande i vårt land, huvudsakligen såsom vallogräs. Svensk Bot. Tidskr. 6: 510–530.
Witte, H. 1933. Carex obtusata Liljebl. i öländsk alvarvegetation. Bot. Notiser 86: 285–292.
Witte, H. 1936. Om klöversnärjan (Cuscuta trifolii) och dess uppträdande i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 30: 661–689.
Wittrock, V. B. 1884. Anmälan av “Erythraea exsiccatae quas distribuit Veit Brecher Wittrock.” Bot. Notiser 1884: 110–118.
Wittrock, V. B. 1895. Viola-studier II. Bidrag till de odlade penséernas historia med särskild hänsyn till deras härkomst. Acta Horti Bergiani 2 (7).
Wittrock, V. B. 1909. Om Cuscuta europaea L. och hennes värdväxter. Svensk Bot. Tidskr. 3: 1–17.
Wittzell, H. & Øllgaard , H. 2001. Maskrosor i södra Sverige – en introduktion. Svensk Bot. Tidskr. 95: 78–93.
Wysk, R., Nordenstam, B., Kadereit, J. W. & Westberg, E. 2009. The identity and geographical distribution of Jacobaea vulgaris subsp. gotlandica, supposedly endemic to Gotland and Öland (Sweden) – the importance of multiple intra-specific samples. Taxon 58: 1133–1140.
Yuan, Z., He, P., Cui, J. & Takeuchi, H. 1998. Hypoglycemic Effect of Water-soluble Poly-saccharide from Auricularia auricula-judae Quel. on Genetically Diabetic KK-Ay Mice. Bioscience, Biotechnology & Biochemistry Vol. 62: 1898–1903.
Zachrisson, E. 2002. Besvärliga smånävor – hur man skiljer dem på bladrosetterna. Daphne
13: 38–40.
Zetterstedt, J. E. 1869. Musci et Hepaticae Oelandiae. Nov. Acta Reg. Soc. Scient. Upsal., Ser. 3 (7).
Zetterstedt, J. E. 1870. Botaniska excursioner på Öland under sommaren 1867. Bot. Tidskr.
4: 113–143.
Ågren, Å. m. fl. 1981. Glesstånds, Senecio fuchsii, ny svensk växt under spridning. Svensk Bot. Tidskr. 75: 141–144.
Åhstrand, P. 1768. Beskrifning öfwer Öland. Besynner-ligen det Norra Motet eller Fögderiet. (utgiven av Sigfrid L. Gahm Persson). Uppsala.
Åkerlind, L.-O. & Sjögren, E. 1975. Halltorps hage – botanisk inventering samt förslag till skötsel-
åtgärder. Växtbiol. inst. Uppsala 1975 (10). Stencil.
Ålind, P. 1981. Vegetation och fågelfauna i Djurstads träsk naturreservat. Calidris 1981: 207–232.
Ålind, P. 2022. Hur mår den stora sandliljan Anthericum liliago idag på Öland? Krutbrännaren 31: 3–8.
Ålind, P., Waldenström, A. & Fritz, Ö. 1980.
Beijershamn – vegetation och fåglar 1979.
Calidris 1980: 63–94.
Ålind, P. & Öberg, E. 1999. Den stora sandliljans Anthericum liliago förekomst på Öland. Krut-brännaren 8: 75–83.
Ångström, A. 1958. Sveriges klimat. 2 uppl.
Stockholm.
Ödman, A. 2013. Sandstäppen i Skåne – dåtid, nutid och framtid. Svensk Bot. Tidskr. 107: 73–79.
Øllgaard, H. 1983. Hamata, a New Section of Taraxacum (Astreraceae). Pl. Syst. Evol. 141: 199–217.
Øllgaard, H. 2003. New species of Taraxacum, sect. Ruderalia, found in Central and Northern Europe. Preslia 75: 137–164.
Øllgaard, H. 2015. Twelve new native Taraxacum species from the Nordic countries. Nordic Journal of Botany 33: 1–33.
Örtenblad, T. 1980. Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 74: 74.