Ljus flaskstarr växer på blöt, ofta något kalkfattig mark i sumpskogar, skogskärr och strandnära våtmarker. Den är också noterad på kulturpåverkade lokaler som diken och dammar. Ljus flaskstarr ses även på kalkrika men då påtagligt näringsfattiga lokaler som källflöden i rikkärr och genom kalkfuktängar där den växer på bar kalkgyttja.
Ljus flaskstarr är ovanlig på Öland och främst funnen längst i norr, Böda sn. Notabelt är att arten försvunnit helt från Högby sn där den ännu på 1970-talet hade förekomster vid Vedby och Vedborms träsk. Dessa svårinventerade agkärr är besökta under inventeringen utan fynd av arten. För övrigt finns några fynd från större våtmarkskomplex i Mittlandet och strandkärr i västra kustskogen. Den utdikning, igenväxning och ökad näringsbelastning som skett av landskapet har missgynnat arten. Men jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Sjöstrand (1850) "på våta ställen i Högby etc. här och där". Tidigt belagd Högby: Hornsjön O. Nordstedt 1883 (LD).
Utbredning
Funnen i 11 rutor = 12 %; sällsynt = 6 socknar (ej återfunnen Högby, Persnäs, Löt, Köping, Gärdslösa, Glömminge, Torslunda, Vickleby, Resmo, Gårdby och Stenåsa; nyfynd Långlöt och Algutsrum).
Sterner 1938 funnen i 13 rutor = 14 %; tämligen sällsynt = 12 socknar; Sterner 1986 spridd = 15 socknar (nyfynd Persnäs, Runsten och Gårdby).
Förändring: Minskande --
Lokaler
Sydligaste fynd:
Mörbylånga: vid stranden norr om köpingen RS 1906 (S), återfynd Kulltorp 1 km väster om, betat kustnära rikkärr 626750 153590 TTy 2008, kvar 2014.

