Dvärgigelknopp växer i grunt vatten i sumpskogar, diken och mindre skogskärr. Den kan även förekomma i alvarträsk, dammar som grävts i anslutning till kärr samt vattenhål som sprängts till betesdjuren. I större kärr ses den växa mellan tuvorna av bunkestarr Carex elata. Lokalerna kan vara ohävdade eller betade; ibland kalkfattiga men även tydligt kalkpåverkade växtställen är noterade.
Dvärgigelknopp är glest spridd på Öland med flest fynd i de fyra nordligaste socknarna: Böda, Högby, Källa och Persnäs. Den utdikning som skett av det öländska landskapet har drabbat många våtmarksarter hårt, även dvärgigelknopp som försvunnit från elva socknar medan nyfynd gjorts i fem. Dagens förekomster inom Mittlandet och Stora Alvaret där den växer i kanten av större kärr och träsk förefaller tidigare vara okända. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: på våta ställen vid Bäck. Uppgiften ifrågasätts i Sterner (1938). Mer säker är uppgiften i Sjöstrand (1850) "i stillastående vatten här och där." Belägg Öland: M. G. Sjöstrand utan årtal (UPS). Tidigt belägg med årtal:
Köping: Köping tall, i en källa O. Nordstedt 1883 (LD). I det utdikade Köping tall finns ingen dvärgigelknopp idag men den är funnen ett vattenhål vid Dyestad mosse, Runsten sn.
Utbredning
Funnen i 25 rutor = 26 %; spridd = 15 socknar (ej återfunnen Föra, Alböke, Bredsättra, Räpplinge, Högsrum, N. Möckleby, Torslunda, Gårdby, Sandby, Vickleby och Ås; nyfynd Glömminge, Runsten, Mörbylånga, Smedby och S. Möckleby).
Sterner 1938 funnen i 21 rutor = 22 %; spridd = 18 socknar; Sterner 1986 spridd = 21 socknar (nyfynd Högsrum, Stenåsa och Ås).
Förändring: Något minskande -
Lokaler
Sydlig utpostlokal:
S. Möckleby: Stormaren, betat alvarträsk 624694 153983 BH 2008.
