Brudbröd är en karaktärsart för växtsamhället ängshavretorräng och är vanlig i betade, kalkpåverkade torrängar där den även klarar sig, åtminstone tillfälligt, när hävden upphör. På alvaret ses den främst på örtrika torrängsryggar med glest stående enbuskar, ibland i karster, grusalvar eller på sprickrika kalkstensplatåer. Brudbröd växer också i lövskogsgläntor, glesare tallskogar, betade hässlen och slåtterängar. Även åkerkanter, tuviga fuktängar och skogsvägar kan hysa arten. Någon gång är den funnen på lokaler av ruderatkaraktär som gamla sandtag och stenbrott.
Brudbröd är mycket vanligt på större delen av Öland. Stora Alvaret, Mittlandet, västra stenkusten och östra sjömarken är ställen där växten uppträder frekvent. Endast Bödas kalkfattiga barrskogar högst uppe i norr gapar tomma på brudbröd liksom odlingslandskapet i sydväst i den hårt brukade Mörbylångadalen. Utbredningskartan visar hur utbredda kalkrika torrängar är på Öland.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 15 juni 1741 i en ängsmark, troligen slåtteräng, vid Horns kungsgård i Högby sn. Han nedtecknar denna dag ett lokalt namn på brudbröd nämligen hålsknopp (Linnæus 1745). Även idag växer brudbröd i slåtterängen vid Skogsgärdet, strax söder om kungsgården. Tidigt belagd Borgholm: O Nordstedt 1883 (LD) conf. Terttu Lempiäinen 1977.
Utbredning
Funnen i 90 rutor = 95 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren noterad från 32 socknar).
Förändring: Oförändrad ± 0
