I Sverige är pommersk vårlök känd från Skåne och Öland. Den växer på kalkrika torrängar hävdade genom bete eller slåtter.

Pommersk vårlök är främst funnen på sydvästra Öland utmed västra landborgen, från Smedby sn i norr till Ås i söder, med enstaka förekomster på övriga delar av ön. Redan Sterner (1938) anmärkte att växtlokalerna på västra landborgen för "ängsvårlök" G. pratensis skilde sig åt och visade sydösteuropeiska drag (pontiska karaktärer) och som följeväxter där angav han ullranunkel Ranunculus illyricus och våradonis Adonis vernalis. På flera lokaler växer pommersk vårlök idag tillsammans med just ullranunkel markerat med RI i förteckningen nedan och på en lokal med våradonis markerat med AV.

Pommersk vårlök och sex andra taxa i släktet Gagea som förekommer i norra Tyskland finns beskrivna i en artikel (Henker 2005), något som vi uppmärksammades på av Erik Ljungstrand. Pommersk vårlök utgör ett mellanting mellan vårlök G. lutea och ängsvårlök G. pratensis. Belägg av pommersk vårlök från gravfältet norr om Ottenby kungsgård, Ås sn, är granskade av experten Heinz Henker.

Pommersk vårlök har basalblad som är rännformade ända ut till spetsen, plantan har en vinröd färg nära basen samt en avlång huvudlök och oftast en sidoställd nylök; i dessa karaktärer liknar den ängsvårlök men denna har oftast två sidoställda nylökar.

Vårlök har basalblad som är hopknipt längst ut (båtlikt); löken är äggformad och innesluter nylöken. Kalkbladen hos pommersk vårlök är rundtrubbiga och 3–4 ggr så långa som breda. Även vårlök har rundtrubbiga kalkblad som är 2–3 ggr så långa som breda. Ängsvårlök däremot har kalkblad som är långa, smala och spetsiga, 4–6 ggr så långa som breda.

Gammal, bofast.