Gåsört anses ursprunglig på sandiga eller steniga havsstränder, driftvallar, vätar och i kanten av skogskärr (Sterner 1938). Den är idag vanlig i betade frisk- och fuktängar, längs diken, vid grävda vattenhål och dammar, på botten av gamla sandtag och annan ruderatmark. I skogen växer den utmed vägar och stigar, i fuktiga gläntor och kanten av våtmarker. Gåsört gynnas när röjningar sker av betesmarker vilket ökar tillgången på näringsämnen, åtminstone tillfälligt. Dessutom drar den nytta av hårt betestryck och tramp av kreaturen.

Gåsört är en mycket vanlig växt på Öland och förmår etablera sig närhelst fuktiga marker finns att tillgå. På Stora Alvaret växer den i tokfuktängar, i kanten av alvarträsk och även vid större vätar. Växten är vanlig runt hela Ölands kust utom de mest exponerade sträckorna eller flitigt frekventerade badstränder. Gåsört klarar att växa i vitt skilda miljöer och hävdar sig väl på dagens Öland.

På Öland förekommer såvitt känt endast underarten vanlig gåsört subsp. anserina. Gåsört har vanligen blad som är håriga på undersidan och ganska kala på ovansidan. Ibland är bladen silverhåriga på ovansidan, någon gång helt kala på både ovan- och undersidan.

Gåsörtens blommor har i UV-ljus ett distinkt mönster med en mycket markerad bulls-eye som guidar de besökande insekterna till de centrala delarna av blomman. Kronbladens basala delar absorberar UV-ljuset medan det reflekteras i de yttre delarna, blommorna blir därför tydligt tvåfärgade för besökarna (http://www.naturfotograf.com/UV_flowers_list.html).

Gammal, bofast.