Späddaggkåpa växer halvskuggigt på frisk naturbetesmark och i gamla slåtterängar. Plantorna är ofta små och nedliggande varför de inte kan hävda sig i högvuxen vegetation och växten håller sig därför gärna till kreatursstigar. I Sterner (1938) anges späddaggkåpa påfallande ofta i hagar och måttligt betade skogsängar, helst med björk, men dessa lokaler har idag vuxit igen.
Under inventeringen har endast två fynd av späddaggkåpa gjorts. Troligen är växten något förbisedd men den förefaller ändå ha minskat katastrofalt. Mycket av den betade, lite glesare björkskog som fanns inom Mittlandet i början av 1900-talet och där späddaggkåpa ofta växte, har idag ersatts av täta skogsbestånd där växten inte kan fortleva. Riktade eftersök har gjorts på några äldre lokaler utan återfynd. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).
Späddaggkåpa är en liten daggkåpa, ofta med nedliggande och späda stjälkar. Rosettbladens stipelslidor är nertill rödvioletta. Stjälkarna är utstående håriga i nedre halvan, blomskaften kala och blombägarna kala eller glest håriga.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt belägg Kastlösa: Västerstad, björkbacke RS 1916 (S) conf. G. Samuelsson 1937. Först publicerad: Sterner (1922 a). "Alchemilla filicaulis! är mycket sällsynt och endast känd från Högby: Horn, i en skogsäng 1918!; Långlöt: skogsäng SV om Ismanstorp mycket sparsamt 1918!"
Utbredning
Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 2 lokaler (ej återfunnen Böda, Högby, Räpplinge, Gärdslösa, Högsrum, Långlöt, Glömminge, Runsten, Torslunda, Torslunda och Kastlösa; nyfynd Mörbylånga).
Sterner 1938 funnen i 13 rutor = 14 %; tämligen sällsynt = 10 socknar (på kartan ej markerat Kastlösa).
Förändring: Starkt minskande ---
Lokaler
Algutsrum: vägen till Igelmossen, hässle med björk LB & KGB 2005. Mörbylånga: Kulltorp väster om, betad strandäng mot skogsridå 626771 153599 CrA & JOP 2008.
