Luktsmåborre växer på frisk, näringsrik mark i varma och skyddade lägen. I närbelägna Kalmar län finns ett flertal lokaler och i Smålands flora fastslås att "Arten har tyngdpunkten i sin svenska utbredning i mellersta Kalmar län." (Edqvist & Karlsson 2007). De få öländska lokalerna är belägna i skogsbryn, åkerkanter och utmed traktorvägar som löper genom ädellövskogar.
Luktsmåborre är mycket ovanlig på Öland. Primärfyndet gjordes 1885 i Borgholm men det var okänt av Rikard Sterner när han 1938 gav ut sin flora. Oskar Sternvall publicerade (1918) fynd från Öland av den östliga arten rysk småborre A. pilosa. Fyndet gjordes 1907 i Lunda, Kastlösa sn, alldeles på gränsen till alvaret. Belägget i LD blev sedermera ombestämt av Otto Holmberg till A. procera. Senare eftersök på lokalen både av Sternvall och Sterner gav endast fynd av småborre A. eupatoria. Därefter dröjde det till 1974 när luktsmåborre hittades av Bengt Lundgren vid nedre landsvägen söder om avtaget till Karlevi, Vickleby sn; där finns växten kvar än idag. Under inventeringen har sex nyfynd gjorts vilket kan tyda på att arten är under spridning. Men luktsmåborre är lätt att gå förbi och kan vara förbisedd. Handen på hjärtat – kollar du alla förekomster av "småborre" på Öland? På ett par lokaler är luktsmåborre spridd över ett större område i angränsande ädellövskog.
Plantor av luktsmåborre utmärks av att även bladen högre upp på stjälken är påfallande stora och dessutom spetsigare än hos småborre. Nertill på stjälken saknas ofta blad liksom bladrosett vilket också är en skiljekaraktär. Har man fått ögonen på en misstänkt planta är det dags att granska frukterna. Hos luktsmåborre är de påfallande breda (lika breda som långa), svagt fårade och de nedre krokborsten pekar tydligt bakåt. Småborre har avlånga frukter som är starkt fårade och där alla krokborsten pekar framåt–utåt. Är man fortfarande osäker kan man studera de rikliga glandlerna på luktsmåborre. Speciellt bladens undersida har gott om glandler vilket gör att krossade blad doftar gott och aromatiskt. Småborre har på sin höjd enstaka glandler på bladundersidan och avger knappast någon väldoft.
Inkommen, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Borgholm: C. Areskog 1885 (UME & UPS). Tidigt belägg som är granskat Borgholm: Borgholm, vägkant Gunnar Björkman 1911 (OHN) conf. UBA 2021. Först publicerad av Lundqvist (1979).
Utbredning
Funnen i 5 rutor = 5 %; sällsynt = 4 socknar.
Sterner 1986 mycket sällsynt = 3 lokaler (varav 1 aktuell).
Förändring: Något ökande + (eller tidigare förbisedd?).
Lokaler
Räpplinge: Tomteby 1 km ONO, skogsbryn i kanten av åker omgiven av ädellövskog 629925 155327 CWo, ÅSv & BeN 2013 (LD) conf. TTy. Långlöt: kyrkan 1,4 km ONO, markväg utmed åker 629096 155766 CWo, ÅSv & BeN 2011 (LD) conf. TTy. Torslunda: Möllstorpsgatan 300 m NO, markväg utmed åker 628177 154230 JOP 2007, samt 628178 154240 JOP 2010 conf UBA i fält; Skogsby västerut, traktorväg utmed stängsel runt bevattningsdamm tre bestånd 627851 154320 JOP 2010 (OHN) conf. UBA, kvar 2021; kyrkan 300 m VNV, stig genom ädellövskog 627883 154313 samt 627875 154322 UBA & TGn 2019. Vickleby: nedre landsvägens västra sida ca 500 m söder om avtaget till Karlevi, torr ängsmark B. Lundgren 1974 (LD), återfynd på tre lokaler i området 1. längs skogsväg 627468 153898 UBA & TGn 2007 (OHN) conf. ELj, 2. torräng i skogskant vid timmerupplag 627457 153902 UBA & TGn 2012 och 3. lövskogsbryn 627477 153915 JOP 2018; Vicklebyskogen, traktorväg genom lövskog 627408 153854 ToK 2019.
Fynd i Lundqvist (1979):
Borgholm: se primärfynd. Vickleby: se lokalförteckning ovan. Kastlösa: Lunda alvaret O. Sternvall 1907 (LD).