Höstgullris härstammar från Nordamerika och odlas ibland men inte lika frekvent som släktingen kanadensiskt gullris S. canadensis. Första säkra förvildade fyndet gjordes på Öland så sent som 2001 men sedan dess har arten noterats allt oftare. Den växer på ruderatmarker som tippade jordhögar och gamla sandtag. Höstgullris är också funnen i vägrenar, åkerkanter och glesare skogar. Ingen lokal har någon längre kontinuitet och arten bedöms därför inte ännu som naturaliserad och bofast. Växten är glest spridd på Öland med flest fynd i området runt Färjestaden och Mörbylånga. Liksom för andra trädgårdsflyktingar är det färre fynd norr om Borgholm.

Höstgullris skiljs från kanadensiskt gullris på att plantan är kal, endast något hårig i den tydligt kompakta blomställningen. Kanadensiskt gullris har åtminstone upptill en hårig stjälk och blomställningen är glesare. Olika förekomster av kanadensiskt gullris varierar i utseende. Höstgullris kan hybridisera med kanadensiskt gullris och gullris S. virgaurea, detta är ännu ej rapporterat från Öland.

Tillfälligt utkommen.