Några år efter upptäckten samlades sensommaren 1894 drygt 60 belägg av kustgentiana från Öland som nu finns i de offentliga herbarierna. Efter detta år finns få fynduppgifter från ön. Eftersom gentianor har en kortlivad fröbank och dör efter blomningen kan ett flitigt samlande ha knäckt förekomsten vid Färjestaden och Runsbäck.
Kustgentiana växer på frisk, välhävdad, närings- och kalkfattig mark nära havet. På Öland är den mycket ovanlig och det finns endast tre aktuella fynd (två lokaler) från naturbetesmark vid havet. På båda lokalerna växer grå ögontröst Euphrasia nemorosa, en växt som är ganska ovanlig på Öland.
Gentianor dör efter blomningen, de saknar vegetativ förökning och har en kortlivad fröbank. Växten är därför beroende av att den kan blomma och sätta frö i stort sett årligen. Plantorna smakar bittert och speciellt hästar undviker gentianor medan får däremot verkar mindre känsliga och glatt kan beta ned stora förekomster. Liksom många andra arter i naturbetesmarker bildar gentianor mykorrhiza, i detta fall arbuskulär mykorrhiza, vilket innebär att svamphyfer växer in växtens rotceller. Speciellt viktig förefaller denna symbios vara för etablering av groddplantor (Lennartsson 2015). Kustgentiana står nära fältgentiana G. campestris subsp. campestris. En viktig skillnad är att kustgentiana är ettårig vilket innebär att hjärtbladen finns kvar längst ner på plantan när den går i blom. Blomningen infaller påtagligt sent (september–oktober). Fältgentiana är tvåårig och bildar första året en bladrosett som övervintrar för att sedan blomma nästa säsong. Blomningen är utsträckt (juni–september).
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Dusén (1896). "I min dåvarande lärjunges, Albert Tullgrens, herbarium – ett af dem jag allra tidigast rådfrågade – lågo nämligen (under namnet G. campestris) flere stånd af G. baltica insamlade i Augusti 1891 på den midt för Kalmar liggande delen af Öland, i Torslunda socken, på Björnhofda ägor, där den sparsamt anträffats på mager betesmark vid vägskälet till Möllstorp. Några veckor senare stötte jag åter på G. baltica från Öland nu i provinsialläkaren Nils Otto Silléns i Borgholm herbarium. Äfven dessa exemplar voro från Torslunda socken, men närmare uppgift om fyndort och insamlingstid saknades. De voro, efter hvad ägaren meddelade mig, betydligt äldre än Tullgrens." Tidigt och granskade belägg Högsrum: Rälla, på torr gräsbeväxt betesmark vid havet K. F. Dusén 1894 (UPS) conf. ToK 2017. Glömminge: Isgärde, på torr föga ljungbeväxt betesmark vid havet K. F. Dusén 1894 (UPS) conf. ToK 2017. Torslunda: Björnhovda, på torr något ljungbeväxt betesmark ner mot havet K. F. Dusén 1894 (UPS) conf. ToK 2017.
Utbredning
Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 3 lokaler.
Sterner 1938 tämligen sällsynt = 8 socknar; Sterner 1986 tämligen sällsynt = 9 socknar (senast sedd 1941, belägget senare ombestämt).
Förändring: Starkt minskande ---
Lokaler
Bredsättra: Tjusby fjärd norr, om på sandig och kalkfattig betesmark med bl.a. ljung och grå ögontröst 629888 156095 ÅR 2012 (OHN) det. UBA 2017, kvar 2020; Tjusby fjärd norr om, på sandig och kalkfattig betesmark med bl.a. ljung och nysört 6299045 156066 UBA & TGn 2017. N. Möckleby: Bläsinge hamn SV, på sandig och betad kalkfattig gammal strandvall med bl.a. ljung och grå ögontröst 627679 155465 Anders Lundquist 2017, det. UBA i fält.
Fynd 1986–1999:
Glömminge: Ispeudde strandäng H. G. Bruun 1915 (UME), återfynd Ispeudde strax söderut, i liten svacka på betad mer kalkfattig strandäng 629080 154385 UBA & TGn 1995 (OHN), eftersökt utan återfynd under 2000-talet.
Äldre fynd:
Köping: Äsa och Dalby G. Marén 1895 (UPS). Högsrum: Rälla, på torr gräsbeväxt betesmark vid havet K. F. Dusén 1894 (LD, S & UPS); Ekerum, nära stranden C. Areskog 1894 (UME). Glömminge: Isgärde, på torr föga ljungbeväxt betesmark vid havet K. F. Dusén 1894 (LD, UPS, S & UME). Algutsrum: Möllstorp, på betesmark ner mot havet Thorsten Wahlgren 1894 (LD). Torslunda: Runsbäcks, Kråketorps och Färjestadens, ljungbeväxta betesmarker ner emot havet. K. F. Dusén m.fl. 1894 (LD, S, UPS & OHN); Runsbäck bredvid vägen från Björnhovda strax norr om en vattensamling i byn, på sandig mark K. F. Dusén 1894 (S & UPS); Björnhovda, på betesmark dels ner mot havet och dels vid vägskälet till Möllstorp K. F. Dusén 1894; mellan kyrkan och vägen från Björnhovda till Runsbäck, på ljungbeväxt betesmark K. F. Dusén 1894 (S); Torslunda Bengt Berg 1897 (OHN); Färjestaden Sven Johansson 1905 (OHN) conf. UBA 2018; Runsbäck, stranden örtbacke RS 1916 (UPS); Torslunda Erik Fredriksson 1919 (OHN) conf. UBA 2018; söder om Färjestaden, nära stranden okänd insamlare 1922 (OHN). Vickleby: söder om Beijershamn och på två ställen väster om Stora Frö Johan Berggren 1925 (LD & S); vid Karlevikusten Elsa Håkansson 1925 (enligt J. Berggren); Vickleby, strandäng Maja-Greta Brogren 1925 (OHN). Gräsgård: ängar vid kyrkan C. M. Rydén odaterad. Öland: Öland, backe Henning Fredriksson 1919 (OHN) conf. UBA 2018.
Felaktigt publicerad (Sterner 1986):
Ås: Schäferiängen, i äng med gåsört och hundstarr N. Albertsson 1941 (UPS) ombestämd G. uliginosa ToK 2017.
Osäkra fynd:
Källa: Honungstorp G. Marén 1895 (UPS) Enligt Sterners liggare: " Lokalen ej fullt säker, förblandning av ex från andra lokaler ej utesluten". Borgholm: E. Nordström 1892 (S) flera tvivelaktiga fynd av insamlaren.