Grönpil är hybriden mellan vitpil S. alba och knäckepil S. euxina. Den kan uppstå spontant där föräldrarna möts. Grönpil har odlats länge, långt tidigare än knäckepil med vilken den tidigare förväxlats. Olika bestånd skiljer sig en del i utseende sinsemellan och troligen har olika kloner inkommit vid flera tillfällen vilket förklarar deras olika utseende. På Öland växer grönpil i vägkanter, åkerrenar, fuktiga lövskogar, vid bevattningsdammar, på strandvallar och i diverse ruderatmarker.
Grönpil är spridd på Öland, främst nära byar och gårdar. Den sprider sig lätt med avbrutna kvistar som slår rot. Grönpil anses bofast i landskapet.
Grönpil kan ibland bli ett stort träd. Den har karaktärer från båda sina föräldrar, mest liknar den knäckepil. Kvistarna är lätta att bryta av och hängefjällen har raka hår i kanten. Liksom vitpil har den silkeshåriga knoppar och bladen är glest silkeshåriga, åtminstone tidigt på säsongen; längre fram på året blir bladen kala.
Gulpil anses numera som en form av grönpil S. × fragilis f. vitellina och utmärks av de blanka kvistarna som är tydligt gula–gulbruna speciellt på våren. Tidigare räknades den som en varietet av vitpil S. alba. Det finns också en korallpil S. × fragilis f. vitellina ’Chemesina’ som utmärks av de blanka kvistarna som är tydligt rödorangea–korallröda speciellt på våren; denna odlingsform har inte noterats under inventeringen.
Kulturflykting, troligen även spontant uppkommen hybrid, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt belägg som är granskat Torslunda: Färjestaden J. Wickbom 1887 (LD) det. Tore Berg 1992.
Utbredning
Funnen i 53 rutor = 56 %; allmän = 31 socknar (Glömminge och Kastlösa 0).
Sterner 1938 "ganska ofta odlad" (ej antecknad i liggaren).
Lokaler
Fynd av gulpil:
Borgholm: Rosenfors, ruderatmark 630494 155247 UBA & JOP 2012. Vickleby: Haga Park österut, ruderatmark 627229 153800 IC & TC 2018 conf. UBA i fält. Segerstad: Nygård, tuvig och betad sjömark 624672 154611 UBA & ToK 2016 (OHN).
