Hamnsenap är ursprunglig i sydöstra Europa och inkommen till Sverige med sjö- och järnvägstransporter. Några av de tidiga fynden på Öland är gjorda vid hamnar och längs dåvarande järnvägen. På dagens Öland återfinns hamnsenap främst i ruderatmiljöer såsom jordhögar, stentippar och med en speciell förkärlek till gamla sandtag. Ibland växer den i vägrenar, åkerkanter, betesmarker (då på slitna partier) samt på sandiga eller steniga havsstränder. Trots namnet är den bara vid ett tillfälle under inventeringen funnen i en hamn.
Hamnsenap har ökat snabbt efter det första fyndet i början av 1900-talet och redan i Sterner (1986) var den spridd över Öland. Växten är fortfarande vanligast i de västra socknarna, Glömminge och söderut till Vickleby, samt i de östra, Runsten och söderut till Sandby. På sydligaste delen av Öland är den ovanlig och den saknas helt på Stora Alvaret. Däremot har den lyckats väl med etablering uppe i de norra socknarna Böda, Högby och Källa, där den knappast alls noterats tidigare. Troligen kommer expansionen att fortsätta. Jämfört med Sterner (1986) antyds en ökning i statistiska analyser (Telfer).
Inkommen, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. S. Möckleby: Degerhamn Per Segerstedt 1911 (OHN). Först publicerad: Sterner (1922 a). "Gårdby: järnvägens grusgrop (Blomgren 1918–1921); Torslunda: Färjestaden (Blomgren 1915–1921)."
Utbredning
Funnen i 54 rutor = 57 %; tämligen allmän = 28 socknar (ej återfunnen S. Möckleby; nyfynd Källa, Persnäs, Löt, Bredsättra, Resmo, Stenåsa, Hulterstad och Ventlinge).
Sterner 1938 sällsynt = 6 socknar; Sterner 1986 funnen i 25 rutor = 26 %; spridd = 21 socknar.
Förändring: S 38 starkt ökande +++; S 86 något ökande +

