Porslinshyacint härstammar från främre Asien (Turkiet, Libanon, norra Irak och Iran) och vidare bort mot Kaukasus. Den är vanlig i öländska trädgårdar, troligen gammal i odling, och noterades redan 1978 av Åke Lundqvist som förvildad. Den växer idag ofta i vägkanter nära trädgårdar och på annan kulturpåverkad gräsmark. Porslinshyacint har även naturaliserats på flera ställen i betesmarker, mindre skogsdungar och snårmarker, skogar med tall eller ädellöv samt i alvarhorvor. Den ses också i ruderatmiljöer med trädgårdsutkast och jordhögar. Porslinshyacint klarar även steniga, torra miljöer och växer på klapperstensvallar nära havet samt i gamla stenbrott. Ett observandum är att på några ställen är porslinshyacint under spridning ut på Stora Alvaret.

Växten sprider sig med frön och kan bilda sammanhängande, blåvita mattor genom byarna på främst södra halvan av Öland. Porslinshyacint är bofast på Öland och starkt ökande.

Sällsynt förekommer en form med helvita blommor vilket kan leda till bestämningssvårigheter.

Kulturflykting, bofast.