Tagelsäv växer i betade, tuviga och ogödslade kalkfuktängar där den delar växtplats med majviva Primula farinosa och tätört Pinguicula vulgaris. Den konkurrenssvaga arten gynnas av kreaturens tramp och ses ofta utmed fästigar. Tagelsäv förekommer även i ohävdade skogskärr med ag Cladium mariscus där den växer på bar, exponerad kalkgyttja mellan tuvorna av ag. Den ses ofta vid källflöden och i rikkärr. Ibland växer tagelsäv vid större vätar samt i fuktiga sandtag, gamla stenbrott eller dynsvackor. I Sterner (1938) pekas havsstrandängar ut som en vanlig växtmiljö men där är den idag sällan noterad. På några ställen utmed nordvästra kusten växer tagelsäv direkt på kalkstensklippor med framsipprande sötvatten.

Tagelsäv växer främst inom Mittlandet med dess stora våtmarksområden. På norra tredjedelen av Öland förekommer den vid de stora träsken och i välbetade sjömarker. Stora Alvaret har något glesare med fynd där tyngdpunkten ligger på den norra halvan, främst vid större alvarkärr som Dröstorpmossen och Möckelmossen. Tillbakagången är tydlig och beror på upphört bete främst utmed den västra kusten vilket lett till igenväxning. När hävden numera upphört riskerar många lokaler inom Mittlandet att växa igen på sikt. Den fortgående dräneringen av landskapet och eutrofieringen har också missgynnat tagelsäv.

Gammal, bofast.