Kavelhirs är en sydeuropeisk art som inkommit till Sverige som fröförorening med utsäde och är som sådan känd sedan slutet av 1600-talet. Det ettåriga gräset växer främst på sandiga marker och var förr vanligt som åkerogräs. Idag hittas växten främst i olika ruderatmiljöer såsom komposter, jord- och stentippar, gamla sandtag och vid gödselbrunnar. Kavelhirs är även funnen som ogräs i trädgårdar där den inkommit med fågelfrö eller finns kvar i fröbanken efter tidigare markanvändning. I åkermiljöer klarar den att växa tillsammans med fodermajs. Sällsynt är den funnen i sandiga betesmarker med glesare växttäcke. I dagsläget påträffas kavelhirs betydligt oftare i miljöer av ruderatkaraktär än som åkerogräs.

Kavelhirs har gammal hemvist på ön och betecknades av Sterner (1938) som möjligen ursprunglig då den hittades på alvarmark vid Skogsby och Lenstad, Torslunda sn. I Sterner (1986) kännetecknas förekomster av kavelhirs som "av gammalt begränsad till ett smalt bälte nedom öns midja." Under inventeringen är tyngdpunkten av fynden gjorda på västra sidan av ön, i området mellan Högsrum sn och söderut till Mörbylånga, dvs i stort sett inom samma område som tidigare. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser; vår bedömning är att kavelhirs minskat som åkerogräs men ökat i ruderatmiljöer.

Gammal och inkommen, bofast.