Rävtörel växer på frisk, näringsrik och blottad mark och ses främst i ruderatmiljöer som jordhögar, gamla sandtag, brännplatser och trädgårdstippar. Den är relativt vanlig som ogräs i rabatter, nyanlagda gräsmattor och plantskolor. Däremot är rävtörel ovanlig som åkerogräs som står för endast 5 % av fynden.
Rävtörel har en tydlig västlig utbredning med flest fynd i de större tätorterna, från Borgholm och söderut till Smedby sn. På östra Öland är den ovanlig men växer i några åkrar och skräpmarker. Längst i norr blir den mer frekvent i socknarna Högby, Källa och Persnäs. Från Stora Alvaret och östra sjömarken saknas fynduppgifter. Till viss del avspeglar utbredningsmönstret hur noggrant en ruta inventerats och hur många trädgårdar och jordhögar som besökts i den. En viss ökning kan anas sedan Sterner (1938); jordtippar och trädgårdsland är ingen bristvara på dagens Öland.
Gammal kulturföljeslagare, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: i kålodlingar här och där. Tidigt belagd Torslunda: Färjestaden O. Sillén 1879 (OHN).
Utbredning
Funnen i 50 rutor = 53 %; tämligen allmän = 28 socknar (nyfynd Böda, Källa, Högsrum, Långlöt, Algutsrum, N. Möckleby, Sandby och Ventlinge).
Sterner 1938 spridd = 20 socknar; Sterner 1986 tämligen allmän "om också endast i Borgholm alldaglig."
Förändring: Något ökande +
