Brakved växer i fuktigare skogar och skogsbryn, betade eller obetade fuktängar, kärrkanter och vägrenar. Lokalerna är ofta magra och kalkfattiga men den klarar även påtagligt kalkrika växtplatser. Brakved är en karaktärsart i stenbundna, grunda och tillfälliga kärr i Mittlandet. Vid knappt ett tiotal tillfällen är brakved noterad i fuktiga karstsprickor på Stora Alvaret.

Kartan visar en tydlig lucka i utbredningen på sydöstra delen av Öland där skoglig kontinuitet saknas. Inom Mittlandet och Bödaskogarna är växten däremot mycket vanlig. Även på norra delen av Stora Alvaret är brakved frekvent och där växer den i mindre skogsdungar, fuktängar och som tidigare nämnts i karstsprickor. Igenväxande fuktängar och skogskärr som inte längre hävdas erbjuder lämpliga miljöer för etablering av brakved. Dagens utbredningsmönster stämmer väl med Sterner (1938). På Stora Alvaret finns idag något fler lokaler än tidigare inventeringar visat och orsaken bedöms vara minskat betestryck. Jämfört med Sterner (1938) ses en viss minskning i statistiska analyser (Frescalo); vår bedömning är att brakved är ungefär oförändrad.

Brakved har förr använts som laxermedel. I växten finns antrakinoner som har en kraftigt retande inverkan på slemhinnorna i tarmen och ökar tarmrörelserna. Förr togs barken tillvara och torkades under minst ett år för att bli skonsammare för patienten. Sedan kunde substansen användas för framställning av laxermedel som de populära karlsbaderpillren. Numera är samtliga läkemedel som innehåller frangula avregistrerade i Sverige.

Gammal, bofast.