Lundgröe växer på frisk, mullrik och gärna stenig mark i lundar och lövskogar av olika slag såsom avenboksskog, ekhagar, hässlen, ädellövskog och alkärr. Även ängsgranskog och tallskog på rikare grund hyser ofta lundgröe. Gräset tål en viss beskuggning men föredrar glesare skogar och ses därför ofta i skogsbryn, gläntor och utmed skogsvägar; i rätt miljö är det ofta beståndsbildande. Ibland växer lundgröe helt öppet i kalkstensbranter, åkerkanter och på jordtippar.

Lundgröe är vanligt i skogar och lundar över hela Öland. Gräset saknas nästan helt på Stora Alvaret där det endast är noterat från några skogsdungar. På den skogfattiga sydöstra delen av ön, Segerstad och Gräsgård sn, är det obefintligt idag liksom i Sterner (1938). Det finns även en utbredningslucka från en linje Borgholm–Bredsättra och vidare någon mil norrut troligen betingad av en lägre inventeringsinsats.

Gammal, bofast.