klostergemsrot
Doronicum pardalianches
Mer information om arten

Klostergemsrot anses ursprunglig i västra och centrala Europas bergstrakter. Den är sällsynt i odling och påträffas i vägkanter och som utkast. På primärlokalen i Köping sn växer den på en ödetomt och har spridit sig ut i omgivande tallskog. Den är mer skuggtålig än de andra arterna i släktet. Klostergemsrot får anses bofast i landskapet med tanke på hur länge den hållit sig kvar på primärlokalen och dessutom visar växten där spridningstendenser.

Klostergemsrot skiljs på att basalbladen är hjärtlika med en mycket smal inskärning, hela plantan är påtagligt hårig. Blomningen infaller sent i jämförelse med de andra i släktet, andra halvan av maj till mitten av juni.

Kulturflykting, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Köping: prästgården ca 200 m söder om, ödetomt (övergivet trädgårdsmästarboställe) BjF i början av 1990-talet, kvar på ödetomt 630502 155576 UBA & TGn 2015 (OHN) och 2020. Publicerad: Folkesson (1999).

Utbredning

Funnen i 2 rutor = 2 %; mycket sällsynt = 2 lokaler.

Lokaler

Köping: se primärfynd. Borgholm: Skeppssättningen, snårig torräng med diverse trädgårdsväxter nära villaområde 630567 155294 UBA & TGn 2007 conf. ELj i fält, kvar 2016.

Fynd 1986–1999:
Köping: Ramsättra 100 m norrut, vägkant GuJ & SvJ 1999.