kärrkavle
Alopecurus geniculatus
Mer information om arten

Kärrkavle växer på all slags blöt mark och är även vanlig i alvarets alla vätar. Den är konkurrenssvag och föredrar våta, kreaturstrampade betesmarker, särskilt strandängar, och i dessa biotoper kan den bli beståndsbildande. Arten intar ofta växtplatser som vintertid står översvämmade. Kärrkavle ses även i kärr, skogspölar samt kulturpåverkade lokaler som diken, vattenhål och dammar. Ibland räcker det med ett fuktigt hjulspår över alvaret för att gräset ska dyka upp.

Kärrkavle är allmän och utbredd över hela Öland. Speciellt frekvent är den på Stora Alvaret i miljöer med låg konkurrens där den nöjer sig med de tillfälliga vattensamlingarna med kalkgyttja som uppstår i små svackor i kalkstenen. Dessa vätar torkar helt ut under sommaren men den fleråriga kärrkavlen överlever. Endast inom barrskogarna i norr, Böda sn, är det glest med fynden.

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Sjöstrand (1850) "i ängsmarker nära havet massvis vid Gräsgård, Åhs etc." Tidigt belagd Torslunda: Färjestaden O. Sillén 1874 (OHN).

Utbredning

Funnen i 81 rutor = 85 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren noterad från 32 socknar).

Förändring: Oförändrad ± 0