Grådådra är ursprunglig i de centrala delarna av Europa och har inkommit till Sverige som förorening med vallväxtfrön, främst vitklöver. Första fyndet gjordes i Skåne 1823 (Brösarp). På Öland dröjde det till 1840-talet innan grådådra noterades. I början växte arten främst som åkerogräs och fynden var spridda längs västra Öland, från Köping sn i norr till Ås i söder. När Ölands järnvägsnät började byggas i början av 1900-talet spred sig grådådra snabbt längs de sandiga–grusiga banvallarna.

Grådådra växer på torr, sandig–grusig och kalkrik mark som tidigt värms upp av vårsolen. På dagens Öland ses den främst i två miljöer: ruderatmarker och stäppartade torrängar. I ruderatmiljöer är den noterad i gamla sandtag och stenbrott, på högar med tippad sand, grus eller sten och sällsynt på skifferslagg. Det är tydligt att den föredrar de slänter i sandtagen som vetter mot söder. I betade, sandiga och stäppartade torrängar med glesare växttäcke ses den ofta på fästigar eller där betesdjuren sparkat upp bar sand. Ibland är den noterad i vägkanter, åkerrenar, som trädgårdsogräs och längs gamla banvallar. Vid några tillfällen är växten funnen på taket till en stenkällare, i en sandig rasbrant vid havet och på grusiga kalkstensplatåer längs västra landborgen.

Grådådra har en ojämn fördelning på Öland. Den är vanlig längs västra landborgen och har många lokaler söder om Borgholm, nära väg 136. På östra sidan är den ofta sedd längs östra landborgen och de små fragment av sandstäpp som finns i dess närhet. Däremot är den idag liksom i Sterner (1938) obefintlig på sydöstra Öland med aktuella fynd som sydligast i Hulterstad sn. En trolig orsak är att lämpliga, sandiga avlagringar saknas på denna del av Öland. Av de förr så rika förekomsterna längs banvallen mellan Kastlösa och Skärlöv, Hulterstad sn, återstår idag endast små fragment. På Stora Alvaret är det glest med fynden; där växer grådådra längs traktorvägar, i gamla horvor och grustäkter. Norr om Borgholm är fynden få och i de två nordligaste socknarna, Böda och Högby, har grådådra försvunnit. Sammantaget en viss tillbakagång men grådådra är trots allt fortfarande en ganska vanlig växt på dagens Öland. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Inkommen, bofast.