Tallört saknar klorofyll och lever oftast under tall tillsammans med mykorrhizabildande svampar i släktet musseroner Tricholoma. Svampen utvecklar dels en ektomykorrhiza med trädet, dels en monotropoid mykorrhiza med tallörten. På detta sätt bidrar trädet via svampen till växtens försörjning och tallört kan därför sägas parasitera på trädet i fråga (Leake m.fl. 2004). Tallört räknas till de fullt mykoheterotrofa växterna dvs. den är för sin försörjning helt beroende av de näringsämnen och kolföreningar som den tar från svampen utan att ge något tillbaka (parasitism). Svampen i sin tur förser trädet via ektomykorrhiza med näringsämnen och vatten. I gengäld får den kolföreningar från trädet (symbios). Till de fullt mykoheterotrofa växterna i den svenska floran räknas även orkidéerna nästrot Neottia nidus-avis och skogsfru Epipogium aphyllum (Johansson m.fl. 2017).

Tallört har under större delen av inventeringen delats in i två underarter: vanlig tallört Monotropa hypopitys subsp. hypopitys och kal tallört M. hypopitys subsp. hypophegea. Vanlig tallört har håriga blomdelar, bland annat är stiftet hårigt. Kapseln är avlång och lika lång som stiftet. Kal tallört har kala blomdelar och stift, kapseln är nästan klotformad och ungefär dubbelt så lång som stiftet. Antalet kromosomer skiljer; vanlig tallört har 2n = 48 medan kal tallört har 2n = 16. Av drygt 250 fynd av tallört under inventeringen är nästan 90 % bestämda till underart. Numera liksom i Sterner (1938) behandlas de som två arter: vanlig tallört Hypopitys monotropa och kalktallört H. hypophegea. Nyligen är de åter förda till släktet Monotropa.

Gammal, bofast.