Vitsippa växer på torr–frisk, mullrik mark på ställen som solexponeras tidigt under våren. Växten fördrar inte påtagligt kalkrika jordar. Vitsippa växer i de flesta skogstyper: hässlen (även betade), ädellövskog, alsumpskog, skogar med björk, tall, ekdungar och granlundar. Den kan även växa öppet på jordhögar, i vägrenar och åkerkanter.

Vitsippa är spridd över hela Öland, speciellt frekvent inom Mittlandet. På Stora Alvaret växer den i flera mindre träddungar. På det skogfattiga sydöstra Öland och i östra sjömarken är det glest med fynden och fortfarande saknas vitsippa i Segerstad sn.

Vitsippa sprider sig främst genom jordstammens förgreningar. Den bildar kloner där de enskilda blommorna liknar varandra vad gäller blomfärg, antal hylleblad och deras form. Ofta hittar man kloner med blommor som är kraftigt rödvioletta, även fyllda blommor förekommer sällsynt.

Som parasit på vitsippa och gulsippa A. ranunculoides kan man under våren hitta svampen sippskål Sclerotina tuberosa. Fruktkroppen är en brun liten skål som får sin näring från sippornas rotknölar. Vitsippa kan angripas av rostsvamparna sipprost Tranzschelia anemones eller rönnrost Ochropsora ariae vilket gör att bladskaften blir onormalt långa.

Gammal, bofast.