Krusskräppa växer på frisk, näringsrik mark och är ursprunglig på stränder där den gärna växer på driftvallen. Idag är växten vanlig utmed Ölands alla havsstränder, både på betade och ohävdade lokaler. Den kan växa såväl i ren sand som på steniga stränder, ofta med klappersten. Krusskräppa är funnen i ruderatmiljöer som jordtippar, stenhögar och gamla täkter. Nära gårdar växer den gärna där kreaturen trampat, vid gödselbrunnar, bevattningsdammar och traktorvägar. I betesmarker ses den vid vattenhål, nära grindhål där stödutfodring har skett och den gynnas när betesmarker röjs. Krusskräppa växer vid kanaler, diken, glesare skogar, kärr och i åkerkanter. Sällsynt är den funnen i de extrema miljöerna grusalvar och karst.

Krusskräppa är den växt på Öland som hittats i flest inventeringsrutor, kanske inte så konstigt när man ser alla miljöer där den kan växa. Dessutom står den kvar som vinterståndare och går därför att artbestämma en stor del av säsongen. Endast på Stora Alvaret och i Bödas barrskogar är det lite glesare med fynden.

Majoriteten av fynden på Öland hör till varieteten vanlig krusskräppa R. crispus var. crispus. På havsstränder växer ibland plantor av krusskräppa som påminner om finnskräppa R. pseudonatronatus. Blomställningen är tät, hyllebladen små (2,5–4 × 2,5–3,5 mm), och bara ett av dem är försett med ett litet gryn. Den har kallats ölandsskräppa R. crispus var. oelandicus, och är troligen inte så ovanlig längs Ölands kuster. Denna varietet av krusskräppa är förutom på Öland endast funnen på smålandssidan av Kalmarsund, från sydöstra Blekinge och norrut till Kalmar. I Jonsell (2000) bedöms ölandsskräppans taxonomiska status som osäkert och ytterligare undersökningar behövs. Ölandsskräppa finns med i Sterner (1938) och därför väljer vi att redovisa den.