fylld påsklilja
Narcissus pseudonarcissus var. plenus
Mer information om arten

Fylld påsklilja har odlats länge på Öland, mer sällan idag. Den klarar lite torrare och kalkrika växtmiljöer varför den varit populär på ön. Fylld påsklilja ses i vägkanter, åkerrenar, glesare lövskogar och snår, hässlen, gamla sandtag och stenbrott, som utkast på jordhögar och vid ödetorp. I några betesmarker bildar den imponerande stora bestånd.

Fylld påsklilja förekommer främst i Mittlandet samt längs östra och västra landsvägen. Norr om Borgholm är fynden många i socknarna Källa, Persnäs, Föra, Löt och Egby. På Stora Alvaret saknas den förutom något fynd i ett gammalt stenbrott och vid en husgrund. Fylld påsklilja har numera erövrat sydöstligaste Öland där den förr saknades helt. Den skenbart kraftiga expansionen beror till viss del på att förvildade trädgårdsväxter rönte mindre intresse hos forna dagars botanister samtidigt som vi idag är mer frikostiga att ta med förekomster nära bebyggelse. Jämfört med Sterner (1986) ses en viss ökning i statistiska analyser (Telfer).

Fylld påsklilja kännetecknas av att bikronan är höggul och fylld, ofta med gröna streck; de yttre kalkflikarna har en blekgul färg.

Kulturflykting, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 10 juni 1741 nära Långlöt då han skriver. "På resan än vidare gingo vi in uti en by, där golvet var bestrött med Ulmaria och dubbla narcisser." (Linnæus 1745). Ulmaria = älggräs. Tidigt belagd som förvildad Källa: Nyby 600 m NV, ödeåker ÅL 1966 (S ) conf. TTy 2011.

Utbredning

Funnen i 57 rutor = 60 %; allmän = 32 socknar (Stenåsa 0).
Sterner 1938 sällsynt = 3 socknar (6 lokaler) "sällan förvildad"; Sterner 1986 funnen i 24 rutor = 25 %; tämligen sällsynt = 14 socknar.

Förändring: S 38 starkt ökande +++; S 86 något ökande +

Lokaler

Massförekomst:
Persnäs: Lilla Horn öster om, betesmark tusental ÅL 1969–71, lokalen plöjdes upp 1972, kvar med hundratals plantor i betesmark 632877 156730 UBA & TGn 2019.

karta
histkartasterner86