Löktåg växer på fuktig, mager, ofta kalkfattig och sandig mark med för övrigt sparsam vegetation. Den är lite av en opportunist och är funnen vid dammar, sandtag, diken men även i sumpskogar och kanten av kärr. På golfbanan i Saxnäs, Algutsrum sn, dök den upp när fuktig, bar sand exponerades. Även fuktiga hjulspår över hyggen har noterats som växtplatser för löktåg. Undervattensformen av löktåg är bara noterad vid ett tillfälle på Öland, i en bevattningsdamm.

Löktåg är sparsamt förekommande på Öland med flest noteringar längst uppe i norr, Böda och Högby sn. Den växer glest i de västra socknarna, från Räpplinge i norr till Smedby i söder, där den föredrar lokaler väster om landborgen; på övriga Öland finns endast spridda fynd. Löktåg är funnen i samma antal socknar idag som i Sterner (1938) och i ungefär samma områden. En antydd minskning kan ändå skönjas på utbredningskartorna vilket även drabbat andra arter som på Öland växer på fuktiga, magra och kalkfattiga marker. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer); vår bedömning är något minskande.

Såvitt känt finns endast vanlig löktåg subsp. bubosus på Öland. Denna underart har vanligen tre ståndare där knapp och sträng är liklånga. Atlanttåg subsp. kochii har alltid sex ståndare och strängen är ungefär dubbelt så lång som knappen (Proćków 2008). I Europa har atlanttåg en västlig utbredning.

Gammal, bofast.