Vanlig gråfibbla växer solöppet på torr, mager, gärna sandig–grusig mark som ofta är hävdad genom bete. Den klarar mer kalkfattiga lokaler jämfört med mattfibbla. Vanlig gråfibbla är kulturgynnad och ses på alvartorrängar, sandgräshedar, i gamla sandtag, vägkanter och åkerrenar. Betade hässlen, glesare tallskogar och sandstränder är andra växtplatser. Den kan även växa i ruderatmiljöer som på tippade sandhögar och dammvallar.
Vanlig gråfibbla är vanlig och spridd över stora delar av Öland med många lokaler främst utmed västra kusten (söder om Borgholm). Även de nordliga socknarna har tätt med fynd liksom inom områden med stora isälvsavlagringar, exempelvis Köping och Lindby tall. I östra sjömarken är vanlig gråfibbla mindre vanlig. På Stora Alvaret är det främst på moränryggar (drumliner) som den påträffas. Den följer därmed utbredningen av kalkfattiga jordar och sandiga sediment. Vanlig gråfibbla är fortfarande frekvent på Öland men kan komma att missgynnas av eutrofiering av landskapet och igenväxning av sandiga marker.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Tidigt och granskat belägg Persnäs: O. Köhler 1902 (OHN) det. TTy 1999.
Utbredning
Funnen i 83 rutor = 87 %; allestädes = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren antecknad från 23 socknar).
Förändring: Oförändrad ± 0 (brasklapp se ovan).
