skogsnoppa
Gnaphalium sylvaticum
Mer information om arten

Skogsnoppa växer på kalkfattig mark i sandiga trädesåkrar, en miljö som särskilt lyfts fram i Sterner (1938) och där den ännu kan ses ibland. Växten anses ursprunglig på havsstränder, strandvallar, grusåsar och i gles tallskog; än idag är den funnen i glesa skogar med tall eller björk men saknas från övriga miljöer som nämns. I stället växer skogsnoppa idag i betade hässlen eller ljunghedar, på hyggen och längs skogsvägar. Ruderatmarker som grusplaner vid mobilmaster och gamla sandtag är andra växtplatser.

Skogsnoppa har idag liksom förr sina huvudförekomster på västra Öland, från Högsrum sn i norr till Kastlösa i söder, områden som hyser kalkfattigare marker än övriga Öland kan erbjuda. Utbredningskartan i Sterner (1938) liknar mycket dagens men växten har försvunnit från några socknar. Under inventeringen har skogsnoppa hittats i en nyröjd björkdunge ca 4 km öster om Vickleby kyrka samt ONO om Frösslunda, Sandby sn, på en betad och nyröjd alvarfriskäng med enbuskar; skogsnoppa är inte tidigare noterad från Stora Alvaret. Även förekomsterna i Mittlandets södra del, betade hässlen, var tidigare okända. Arten missgynnades när gårdagens sandiga åkrar och trädor planterades med tall eller tilläts växa igen. Jämfört med Sterner (1938) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Gammal, bofast.

Första fynd

PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Hulteen (1810). Tidigt belagd Högby: J. Lagerkranz 1889 (S).

Utbredning

Funnen i 23 rutor = 24 %; spridd = 17 socknar (ej återfunnen Föra, Bredsättra, Räpplinge, Runsten, Stenåsa, Segerstad och Ventlinge; nyfynd Persnäs och Sandby).
Sterner 1938 funnen i 24 rutor = 25 %; spridd = 21 socknar; Sterner 1986 spridd = 22 socknar (nyfynd N. Möckleby) "särskilt N-ut, numera sällsyntare"

Förändring: Minskande --

karta
histkartasterner38