Gullusern är troligen ursprunglig i Skåne, på Öland och Gotland men är i övriga Sverige inkommen med mänsklig hjälp.

Gullusern växer främst i betade och stäppartade torrängar, sprickrika kalkstensplatåer samt sandgräsmarker utmed havet; på dessa lokaler är den ursprunglig. Numera hittas den även i ruderatmiljöer (sandtag, grusplaner och stenbrott), vägrenar och sällsynt även i åkerkanter.

Gullusern är fortfarande en vanlig växt på Öland. Stora Alvaret, småalvaren, östra sjömarken och västra stenkusten hyser alla många förekomster. Däremot är den närmast obefintlig i den bördiga Mörbylångadalen och Bödas magra barrskogar. Möjligen kan en del fynd av "gullusern" i stället vara gulblommiga former av mellanlusern M. sativa subsp. × varia (se denna för särskiljande karaktärer). Även om gullusern fortfarande är vanlig på Öland bedöms den ha minskat något och riskerar på sikt att ersättas med mellanlusern, åtminstone på lokaler utanför alvarmark.

Gammal och inkommen, bofast.