Rödklöver har bred ekologisk nisch och växer på torr–frisk mark, ofta hävdad genom bete eller slåtter. Den är uppgiven från naturbetesmarker, slåtterängar och strandängar. Rödklöver växer också i tydligt kulturpåverkade miljöer som åkerkanter, vägrenar, ruderatmiljöer och gårdsplaner.

Rödklöver är en vanlig växt över hela Öland utan några egentliga utbredningsluckor. För olika varieteter se nedan.

Rödklöver varierar mycket i utseende och har därför delats in i fyra varieteter med olika invandringshistoria (Lassen 1997). Två av varieteter anses ursprungliga i vår flora: ängsrödklöver var. pratense och strandrödklöver var. maritimum. De växer främst på naturbetesmarker och havsstrandängar. Båda har plantor som är späda med nedliggande stjälk som är bågböjt uppstigande; stjälkens bredd är 1–2,5 mm. Hos ängsrödklöver är stjälken upptill tilltryckt hårig, nedtill kal eller sällan tilltryckt hårig; blommorna är vanligen tydligt rödvioletta. Strandrödklöver har stjälk som är hårig i hela sin längd, nedtill är håren utspärrade; blommorna är blekare (vita–rosa). Mellanformer förekommer ofta, speciellt i kusttrakter.

De andra två varieteterna har inkommit som foderväxter och spridits med frövaror: foderrödklöver var. sativum och amerikansk rödklöver var. americanum. Plantorna är kraftiga, högväxta med styva och upprätta stjälkar som är grova (minst 2,5 mm breda). Foderrödklöver har stjälkar med upptill tilltryckta hår medan de nedtill är kala; blomfärgen blekt rosa–rödviolett. Amerikansk rödklöver har stjälkar som upptill har utstående hår medan de nedtill är kala; blomfärgen är djupt rödviolett. Denna varietet har främst förekommit i odling i vårt land från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Det finns få sentida fynd av amerikansk rödklöver i Sverige (Lassen 1997).

Av fynden från inventeringen är ca 30 % angivna med varietet varav drygt 200 uppges vara ängsrödklöver, ca 100 foderrödklöver och drygt 20 strandrödklöver. Att dra någon säker slutsats om eventuell skillnader i utbredning mellan varieteterna utifrån de ändå relativt få fynden låter sig inte göras och några kartor presenteras inte. Några få inventerare har varit flitiga och tagit många belägg varför kartan skulle ge en skev bild av verkligheten.