Ängslosta växer på frisk ängsmark, gynnas av slåtter men missgynnas av bete och igenväxning. Det är ett mellaneuropeiskt gräs som i Sverige är ytterst sällsynt och nu bara finns kvar på några få lokaler i Bohuslän.
På Öland finns inga fynd efter 1934 och arten får därför anses utgången ur den öländska floran. Endast ett granskat belägg finns samt ytterligare några fynd, främst från Vickleby sn. Kanske inkom ängslosta till socknen under början av 1900-talet och höll sig kvar under ett par decennier?
Inkommen, förr bofast, numera utgången.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Enda granskade belägg och senast sedd Vickleby: August Berggren 1934 (GB) det. C. Blom. Först publicerad: Holmberg (1926) Högsrum: Stora Rör hamnen N. Blomgren 1923. Vickleby: Vickleby flerstädes N. Blomgren 1923.
Utbredning
Sterner 1938 mycket sällsynt = 3 lokaler; Sterner 1986 mycket sällsynt = 4 lokaler (alla äldre fynd).
Lokaler
Osäkra fynd, belägg saknas:
Högsrum: Stora Rör, hamnen N. Blomgren 1923. Vickleby: kyrkbyn, bygata N. Blomgren 1922; L. Vickleby N. Blomgren 1923. S. Möckleby: Gettlingefållan (Ljung 1970).
Ombestämt belägg:
Torslunda: Eriksöre vid stranden C. Sandberg 1929 (UPS) ombestämd högväxt luddlosta B. hordeaceus MHj 2020.