Topplösa växer på fuktig–våt, kalkfattig mark i halvskuggiga lägen. De få fynden är gjorda i kärr, sumpskogar, diken och dammar. Avsnörda gamla havsvikar som Alverviken och Utholms vik, Föra sn, kan hysa arten. Rikard Sterner noterade topplösa på flera lokaler på västra Öland, söder om Borgholm, där den växte i källsprång och utflöden nära havsstranden men där är växten försvunnen.

Topplösa är ovanlig på Öland, både igår och idag. Den har försvunnit från en del tidigare lokaler, främst på sydvästra Öland. Norr om Borgholm har i stället några nya lokaler noterats i Persnäs och Föra sn. Liksom förr har arten sina bästa förekomster i Böda sn. Inom campingområdet vid Böda Sand växer topplösa i diken och luftningsdammar. Men flera gamla lokaler gapar idag tomma även norrut på ön. Orsaken till tillbakagången är den fortgående torrläggning som skett av landskapet genom utdikningar. Arten kan möjligen vara förbisedd eftersom den ibland inte blommar och då är svår att upptäcka. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser; vår bedömning är att topplösa har minskat tydligt, speciellt jämfört med fynden i Sterner (1986).

Gammal, bofast.