Gatkrassing växer på grusig, näringsrik mark som är fri från konkurrerande vegetation. Den ses främst i skräpmarker, ofta i urbana miljöer, som hamnområden, industrimark, jordtippar och grusplaner. Gatkrassing kan även växa som åkerogräs, i vägkanter, sandtag, slitna partier i betesmarker samt på klapperstensvallar vid havet.

Gatkrassing har en ojämn utbredning på Öland. Vanligast är den i de större tätorterna på västra delen av ön, från Glömminge sn i norr till Ventlinge i söder, samt i Borgholm med omgivningar. För övrigt är fynden spridda men glesare norr om Borgholm och på östra sidan av ön. Jämfört med Sterner (1938) hittas gatkrassing idag i ungefär samma antal socknar; ingen skillnad ses i statistiska analyser (Frescalo och Telfer). Kanske hade växten redan på 1930-talet hittat de flesta tätortsnära miljöer där den kan fortleva? Däremot har det skett en minskning jämfört med Sterner (1986) vilken är svår att förklara. Möjligen gynnades gatkrassing av de små soptippar som förr fanns i varenda by på Öland. Numera är dessa tippar ersatta av större, centralt liggande anläggningar och mycket av hushållsavfallet transporteras över bron till Moskogen, väster om Kalmar. Gårdsplaner asfalteras idag och besprutas vilket gör att gatkrassing missgynnas. Åke Lundqvist noterade arten vid flera sjöbodar och små hamnar, ställen som numera inte hyser några aktiva fiskebåtar och bara befolkas under en kort period på sommaren.

Gammal kulturföljeslagare, bofast.