Jordkastanj är ursprunglig i västra Europa och vidare österut till Balkan. Till Sverige har den inkommit med gräsfrö som såtts i parker, gräsmattor och på slåttervallar. Aktuella fynd (från 1990-talet och framåt) finns sparsamt i Skåne, östra Småland, Västergötland och framför allt på Öland och Gotland. På Öland växer jordkastanj på torr och något kalkrik mark i vägrenar, åkerkanter, skogsbryn samt svagt–måttligt hävdade betesmarker och slåtterängar.

Jordkastanj har hittats på flera nya lokaler under inventeringen. Orsaken kan vara att växten uppmärksammats mer under senare tid men även att det rör sig om reell ökning och spridning till nya lokaler. På primärlokalen i Högsrum har jordkastanj kontinuitet under nästan sex decennier. Speciellt vid byarna Karum, Himmelsberga och N. Näsby (Högsrum, Långlöt och Sandby sn) finns rika och utbredda bestånd. Jordkastanj bedöms som bofast på Öland.

På unga blad av jordkastanj kan den artspecifika rostsvampen Puccinia bulbocastani finnas (se foto). Den upptäcktes som ny för norra Europa 2018 på de rika bestånden av jordkastanj som finns vid Karum, Högsrum sn. Efterforskningar visade att den fanns på ytterligare fyra lokaler på Öland och även på Gotland.

Torkade frön av jordkastanj kallas svart kummin och används som krydda i matlagning. Fröet ger en rökig smak och uppskattas speciellt i Indien, Pakistan, Afghanistan och Iran men knappast alls utanför dessa länder.

Inkommen, bofast.