Revsmörblomma växer på fuktig–våt, ofta näringsrik mark. I störda miljöer med öppen jord tolererar den torrare markförhållanden. Som ursprunglig växer den i skogskärr och fuktiga skogar, på stränder, vid källor och sällsynt är den funnen i alvarvätar. Men vanligen hittar man den som kulturföljeslagare i fuktiga åkrar, diken, vattenhål, friska betesmarker, vägkanter, trädgårdsland, fuktiga gräsmattor och ruderatmiljöer (jordtippar).

Revsmörblomma är mycket vanlig över hela Öland. Endast på delar av Stora Alvaret är det lite glesare mellan fynden. Växten har förmåga att ockupera lämpliga miljöer i odlingslandskapet och upplevs av många trädgårdsodlare som ett besvärligt ogräs.

Revsmörblomma varierar mycket i utseende men det är främst kopplat till förhållanden på växtplatsen. När den växer som ogräs blir plantorna nedliggande, kala, med långa utlöpare och djupt flikade blad. När revsmörblomma växer i naturliga miljöer har den blad som är håriga och mindre flikade, plantorna kan vara rent gröna, högresta och med en ihålig stjälk; detta är noterat vid ett par tillfällen (se nedan). I alvarvätar förekommer en påtagligt finflikig form.

Gammal, bofast.