Snöklocka är ursprunglig i en stor del av Europa och går norrut till Belgien och Polen. Den har gamla anor som trädgårdsväxt i Sverige och var redan 1774 känd som mer eller mindre förvildad vid Vadstena kloster i Östergötland (Hylander 1971).

Snöklocka har några spridda fynd, de flesta nära trädgårdar där växten odlas. Undantaget är lokalerna i Egby och Algutsrum sn där växten är spridd ut i naturlig vegetation. Förekomsten i Egby var känd redan i början av 1900-talet dvs. över 100 års kontinuitet (uppgift i Folkesson 1992).

Snöklocka kan förväxlas med sommarsnöklocka L. aestivum. Blomningstiden skiljer liksom antalet blommor i flocken. Snöklocka blommar på Öland drygt en månad tidigare än sommarsnöklocka (mars–till mitten av april respektive skiftet av april–maj). Snöklocka har 1–2 blommor i flocken medan sommarsnöklocka har 2–7 blommor. Snöklocka förekommer med två varieteter: vanlig snöklocka var. vernum med en grön fläck nära kalkbladets spets respektive karpatersnöklocka var. carpathicum med en gul fläck, mellanformer är vanliga. På de rika lokalerna vid Ytterby i Egby sn och Porskärr i Algutsrum sn finns båda varieteterna.

Kulturflykting, bofast.