Gäddnate växer i stillastående eller svagt rinnande sötvatten; den klarar både näringsfattiga och mer näringsrika växtplatser men ses inte i brackvatten. Den växer i skogskärr, alvarträsk, källor, bäckar och ses även i den extrema miljön som uttorkade vätar erbjuder. Gäddnate förekommer främst på kraftigt kulturpåverkade lokaler som bevattningsdammar, vattenhål, större diken, kanaler och gamla vattenfyllda stenbrott. Den kan växa såväl i klara, kalkrika dammar med gott om kransalger Chara spp. som i starkt näringspåverkade kvävefällor.
Gäddnate är spridd över större delen av Öland med flest fynd inom Mittlandet med dess stora våtmarkskomplex, men även bevattningsdammar i jordbrukslandskapet på sydvästra Öland erbjuder lämpliga miljöer. På Stora Alvaret finns en ansamling av fynd på södra halvan där gäddnate växer i gamla stenbrott och större vätar. Trots torrläggningen av landskapet med utdikningar klarar sig gäddnate bra i alla de grävda dammar och vattenhål som finns på dagens Öland. Växten tar hjälp av fåglar för att sprida sina frön till nya lokaler. Jämfört med Sterner (1938) ses en viss ökning i statistiska analyser (Telfer).
Gäddnate skiljs från andra arter i släktet på att de översta 1–2 cm av skaftet på flytbladen, precis innan bladfästet, har en zon som är mjuk, färglös eller något rödaktig.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad av Ahlqvist (1815–17) Runsten: i vatten här och där. Tidigt belagd Högby: Hornsjön O. Nordstedt 1883 (LD) conf. O. Hagström 1906. Stenåsa: Ebbelunda i ’Torfmossen’ O. Nordstedt 1883 (LD) conf. O. Hagström 1906.
Utbredning
Funnen i 63 rutor = 66 %; allmän = 32 socknar (nyfynd Bredsättra, Glömminge, Segerstad, Gräsgård och Ventlinge).
Sterner 1938 funnen i 41 rutor = 43 %; tämligen allmän = 27 socknar (Egby, Bredsättra, Glömminge, Segerstad, Gräsgård och Ventlinge 0).
Förändring: Något ökande +

