Gullborste har en kontinental utbredning i Europa och lokalerna på Öland och Gotland är nordliga utposter. På Gotland har den rika lokaler på Stora Karlsö men är för övrigt ganska sparsamt förekommande på huvudön.
Gullborste växer på torr–frisk, kalkrik mark, ofta i övergången mellan alvartorrängar med enbuskar och ängshavre Helictochloa pratense och tuviga kalkfuktängar med älväxing Sesleria uliginosa och tok Dasiphora fruticosa. Ibland ses gullborste i hällsprickor i kalkstenen eller i tunt grusalvar med uppfrysningsfenomen. Många lokaler utanför Stora Alvaret uppges vara ohävdade, på några av dem är arten hotad av igenväxning. På Stora Alvaret är de flesta lokaler betade, samtidigt missgynnas gullborste av måttligt–hårt betestryck.
Gullborste är ganska vanlig på Stora Alvaret och förekommer också på de flesta småalvaren; ibland räcker det med insprängda små alvarpartier i östra sjömarken. Speciellt riklig är gullborste på några ohävdade lokaler som Långalvaret (Böda sn) och gamla banvallen öster om Penåsa (Kastlösa sn). Jämfört med Sterner (1938) är den noterad i något fler socknar och de flesta lokaler utanför Stora Alvaret var okända för honom. Betestrycket i början av 1900-talet var högre vilket bidrog till att gullborste trycktes tillbaka. När den inte blommar är den svårupptäckt. Jämfört med Sterner (1938) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer); vår bedömning är en antydd ökning.
Gullborste varierar i blomningsintensitet mellan åren. Sensommaren 2021 var speciellt gynnsam för blomsättningen. En period med värme och torka i början av sommaren följt av regn i augusti gjorde att delar av Stora Alvaret lyste gult i skiftet augusti–september.
Gammal, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först publicerad: Linnaeus (1755). "Växer på södra Öland; Wahlbom." Tidigt belagd Torslunda: Skogsby bet P. Ahlqvist 1813 (UPS).
Utbredning
Funnen i 36 rutor = 38 %; tämligen allmän = 24 socknar (ej återfunnen i Källa, Köping, Långlöt och Runsten; nyfynd Löt, Räpplinge, Högsrum och Algutsrum).
Sterner 1938 funnen i 23 rutor = 24 %; spridd = 21 socknar; Sterner 1986 tämligen allmän = 24 socknar (nyfynd Källa, Persnäs och Glömminge).
Förändring: S 38 något ökande +; S 86 oförändrad ± 0


