Penningört växer på blottad, näringsrik mark i åkrar och ruderatmiljöer såsom jordhögar och stentippar. Den ses även i vägkanter, på stränder med sand eller klappersten, i gårdsmiljöer och någon enstaka gång i betesmarker; i den sistnämnda miljön främst där stödutfodring skett.
Penningört är vanlig över hela Öland utom på Stora Alvaret där den saknas. Växten har inga svårigheter att klara sig i dagens jordbrukslandskap och drar nytta av mänskliga aktiviteter som upplag av ensilage och gödsel, grävande av bevattningsdammar samt anläggande av parkeringsplatser.
Gammal kulturföljeslagare, bofast.
Första fynd
PRIMÄRUPPGIFTER. Först omnämnd av Linné 2 juni 1741 i närheten av Björnhovda, Torslunda sn. "Thlaspi arvense växte mer än man sett på något annat ställe i åkrarna med något Sinapis rapistrum dicta." (Linnæus 1745). Den andra växten som nämns är åkersenap. Tidigt belagd Torslunda: Färjestaden O. Sillén 1878 (OHN).
Utbredning
Funnen i 81 rutor = 85 %; allmän = 33 socknar.
Sterner 1938 allestädes = 33 socknar (i liggaren noterad från 26 socknar).
Förändring: Oförändrad ± 0