Backnejlika växer på torr, gärna sandig och måttligt hävdad mark med glesare vegetation. Den är tolerant vad gäller markens pH-värde. Backnejlika hittas främst på betade alvartorrängar och sandgräshedar. Även sanddyner, åkerkanter och vägrenar duger som växtmiljöer. Ibland ses den i ohävdade och igenväxande ängsmarker, grusalvar, tuviga friskängar, gräsmattor och på jordhögar.

Backnejlika är vanlig på Öland, främst i öppna och sandiga miljöer. Den är frekvent på Stora Alvaret, speciellt den norra halvan, samt längs västra och östra kusten. I Mittlandet är den sparsamt förekommande liksom i barrskogarna längts uppe i norr, Böda sn.

Backnejlika kan vara ljusblommig och ibland är då hela plantan blågrön med kort blomskaft; både blommor och blad är kortare och smalare än hos normalfärgade plantor. Denna form har benämnts var. glaucus men bör betraktas som en form (Jonsell 2001). Inga noteringar finns från inventeringen om denna form av backnejlika. Backnejlika kan även förekomma i odling och är då vanligen kompaktare och mer storblommig än sin vilda släkting. En del av dessa odlingsformer är hybrider mellan backnejlika och närstående arter. I Sterner (1938) nämns också en var. foliacea med mattformigt växtsätt och endast 1–2 blomstänglar funnen på alvarmark nordväst om Övra Vannborga, Köping sn (RS 1933 belägg S); något belägg har inte gått att lokalisera. Liknande plantor ses någon gång på alvarmark men tillmäts idag ingen taxonomisk betydelse.

Gammal, bofast.