Skomakariris härstammar från Central- och Östeuropa. Den var vanligare förr i odling än i dagens trädgårdar. Det finns endast ett fynd av skomakariris på Öland där den växer måttligt förvildad nära en trädgård. Växtplatsen, som ser ut att passa växten bra, består av en torr, stenig slänt som vetter mot söder. Fyndet bestämdes först till dvärgiris I. pumila men belägget är sedermera granskat och ombestämt av Torbjörn Tyler.

Skomakariris tillhör de "skäggiga irisarna" där de yttre kronflikarna har tydliga utväxter utmed mittnerven. Arten kännetecknas av de skärformade bladen och de mörkvioletta blommorna som sitter 2–5 på den ganska korta stjälken (15–30 cm).

Kvarstående.